Denna uppsats undersöker den kvantitativa och den kvalitativa forskningsmetoden ur ett kunskapsteoretiskt och ett vetenskapsteoretiskt perspektiv. I fråga om kvalitativ forskning har metoderna hermeneutik och fenomenologi studerats särskilt grundligt. Uppsatsen argumenterar för att kunskapsteoretiska och vetenskapsteoretiska antaganden måste vara gemensamma för de båda typerna av metod, om man anser att båda typerna ska betraktas som vetenskapliga. Vidare hävdas att de kvalitativa metoderna är sammankopplade med en rad problem beträffande objektivitet, generaliserbarhet, rättfärdigande av kunskap och teoriers empiriska stöd. I många fall utger sig dessa metoder för att leva upp till de krav man ställer på vetenskaplig forskning i dessa avseenden i lika hög grad som kvantitativ metod, men en av uppsatsens teser är att de misslyckas med detta. I uppsatsen hävdas att vetenskapens mål är att generera generaliserbar kunskap. På grund av de kunskapsteoretiska problem kvalitativ forskning stöter på, kan sådan forskning inte ensam nå detta mål och således inte ha någon självständig plats i vetenskapen, utan kan endast tjäna ett förvetenskapligt syfte, genom att, i vissa fall, formulera frågor och hypoteser som sedan besvaras respektive testas av kvantitativ forskning. / This paper examines the quantitative and the qualitative research methods with respect to both epistemology and the philosophy of science. With regards to qualitative research, the paper takes a closer look at the hermeneutic and the phenomenological methods in particular. The paper argues that the different types of method must have the same epistemological assumptions, if it is held that both types ought to be considered scientific. It is further claimed that the qualitative methods are connected to several problems concerning objectivity, generalizability, the justification of knowledge and the empirical support of theories. In many cases, these methods purport to live up to the requirements that are made on scientific research in these respects to the same degree as the quantitative method, but one of the theses of this paper is that they fail to do this. In the paper, it is maintained that the goal of science is to generate generalizable knowledge. Due to the epistemological problems qualitative research are faced with, such research cannot reach that goal alone and thus cannot hold an independent position in science, but can only serve a prescientific purpose, by, in some cases, drawing up questions and hypotheses which are then answered and tested respectively, by quantitative research.

Denna studie har skrivits för att skapa en förståelse för vad deltagande i handikappidrott betyder för skapandet av identitet och självbild påverkas hos personer med intellektuellt funktionshinder. Att genom idrott lära sig vem jag är och vad jag kan. Ett ämne som är viktigt att belysa i en samhällsgrupp som ofta känner sig orättvist bedömda av andra. Det är även en samhällsgrupp som är eftersatt inom den kvalitativa forskningen och idrottspedagogiken. För att studera detta användes deltagande observationer och intervjuer. Likheter och olikheter jämfördes i empirin och utifrån det skapades olika teman på resultaten. Resultaten presenterar ett skapande av en gruppidentitet och en individuell identitet hos idrottarna. Ett skapande där olika villkor i idrottsmiljön har betydelse. Villkor som har betydelse för skapandet av en stark identitet och stark självbild men också tvärtom. Studien kan ge en bild av de villkor i idrottsmiljön som bidrar till en svagare identitet och självbild så att det problemet kan lösas inom laget. / This study has been written to create an understanding of what participation in disability sport means for the creating of identity and self-image among people with intellectual disabilities. Through sport learn who I am and what I can. A subject that is important to illustrate in a social group that often feels unfairly judged by others. It`s also a social group that is neglected in qualitative research and sports education. To study this we used participating observation and interviews. Similarities and differences were compared in our empirical data. Based on our findings we created different themes for the results. The results present an establishment of a group identity and individual identity among the athletes. An establishment where the different conditions in the sport environment are significant. Conditions that is important for the creation of a strong identity and a strong self-image, but also the opposite. The study can provide a picture of the conditions in the sport environment that contribute to a weaker identity and self-image so that the problem can be solved within the team.

Ur ett folkhälsoperspektiv har människors levnadsvanor en central betydelse för hälsa och sjukdomsbörda. Personer med funktionshinder riskerar i större utsträckning att drabbas av försämrad hälsa och sjukdom än övrig befolkningen. Forskning visar dock att fysisk aktivitet förbättrar personer med funktionshinders möjlighet till en bättre hälsa.  Syftet med den här uppsatsen är att undersöka vilka möjliggörande och hindrande faktorer vuxna personer med funktionshinder upplever vid organiserad fysisk aktivitet. Datainsamling har skett med en kvalitativ metod i form av intervjuer. Personer med olika funktionshinder och erfarenheter intervjuades. Studien avgränsades till vuxna personer med funktionshinder vilka är fysisk aktiva. Resultatet visar att flera av de intervjuade tyckte det fanns brist på tillgänglighet till både fysiska faktorer, som exempel lokaler och psykosociala faktorer, som exempelvis bemötande. Personer med funktionshinder upplever att tillgång till information kan förbättras och även utrymmen i lokaler. Dock beskrev intervjupersonerna positiva upplevelser kring delaktighet.  Slutsatserna visar att det behövs flera olika insatser. Det gäller exempelvis den fysiska miljön i omklädningsrum samt större förståelse från anställda i kommuner. Detta för att möta de olika behoven kring fysisk aktivitet för personer med funktionshinder. Tillgänglighet till både information och anläggningar är avgörande för att målgruppen ska vara fysisk aktiva. / From a public health perspective the life style has a central part in determining the health and sickness of a population. People with disabilities risks to a greater extend to suffer ill health and disease rather than other people. Research shows that physical activity improves people with disabilities’ opportunity to a better health. The purpose of this essay is to find out the enabling and discouragement adults with disabilities experience in organized physical activity.  Data was collected with a qualitative method in the form of interviews. People with different disabilities and experiences were interviewed. The study was limited to adults with disabilities who are physical active. The result shows that the majority of the interviewees felt there was a lack of accessibility to both physical and psychosocial factors. They feel that access to information, along with the access to athletic facilities can be improved. However, the interviewees described positive experiences of participation. The result indicates that efforts are needed to meet the disability community needs around physical activity. Access to both information and facilities is crucial for the target group’s engagement in physical activities.

Detta arbete syftar till att fördjupa kunskapen om hur violin- och violalärare kan arbeta för att ge sina elever som utövar klassik musik möjlighet att minimera stress och nervositet i samband med provspelning och konserttillfälle. I bakgrundskapitlet presenteras orsaker till samt förebyggande åtgärder för att hantera stress. Dessutom redogörs för musikdidaktiska perspektiv på instrumentalundervisning. Studien har genomförts med kvalitativ intervju som metod. Fyra lärare och musiker har intervjuats. Resultatet i studien styrker tidigare forskning då flera teman är likartade. Dock framkommer nya infallsvinklar på orsaker till stress i resultatet. En av de mer avgörande anledningarna till studenters ökade stressfaktor tydliggörs som avsaknad av mental och praktisk förberedelse. Elevens brist på att se inlärning i en långsiktig process med en utvecklingskurva som inte alltid går parallellt med förväntningarna är en annan orsak som enligt resultatet kan leda till ökad stress. I den förebyggande stresshanteringen betonas vikten av den praktiska förberedelsen som innefattande tekniskt hantverk, övningsmetodik samt att öva på konsertvana inom ramen för gemensam lektion. Vikten av att vara mentalt förberedd för situationen understryks ha betydelse i den förebyggande stresshanteringen. / The purpose of this study is to develop an understanding in how violin teachers can work to provide their students the opportunity to minimize stress and anxiety related to auditions and concerts. In the previous research presented in the background, clear causes and preventive measures to deal with and prevent stress are described. The quantitative interview was the method of the study. Four musicians and teachers were interviewed. The previous research is confirmed by the result that is described in themes by the informants. However, new perspectives on the causes of stress are outlined in the result. One of the more important reasons for an increased stress factor in students is clarified as the absence of mental and practical preparation. A lack in regarding learning as a long term process on behalf of the students, which does not always run parallel with expectations, may lead to increased stress. The importance of the practical preparation includes technical craftsmanship, practice methods, and to practice the concert experience. The importance of being mentally prepared for the situation is a preventive action against stress. The mental preparation before the concert situation, can include relatively simple things like knowing how the room looks like, and that the student has created an image of the audience. Practice in entering the stage, in addition to a presentation approach, are also important factors in reducing stress.

Sedan Internet förändrade hur världen kommunicerar har den teknologiska utvecklingen i dess kölvatten och i synnerhet de sociala medierna inneburit ett paradigmskifte i vår vardagliga kommunikativa verklighet. Även organisationer har hakat på utvecklingen. Men för många råder ovisshet om hur sociala medier påverkar deras verksamhet. I synnerhet våra svenska myndigheter som har att förhålla sig till offentlighetsprincip, yttrandefrihet och ett genomgående medborgarperspektiv. Mot denna bakgrund ville vi undersöka hur sociala medier påverkar arbetet med samhällskommunikation inom en kommunal förvaltning. Vi har därför gjort en kvalitativ studie av en kommunal förvaltning inom Kalmar kommun genom att intervjua de som arbetar med Facebook samt deras ledning. Våra huvudteorier är hämtade från Kent Asp, Jürgen Habermas och John B. Thompson. Vi har kommit fram till att Facebook är en samlingsplats för flera olika typer av interaktion med möjlighet till dialogisk masskommunikation genom nätverk. Medieinnehållet är ett konstant flöde av främst fatisk kommunikation men som för en myndighet öppnar för effektiv kriskommunikation. Informatörsrollen blir mer strategisk och medborgardialogen decentraliserad genom ökad kommunikation via Facebook. Sociala medier skapar ett nytt interaktionsfält som förstärker den borgerliga offentligheten och ökar möjligheten till deliberativ demokrati. På så sätt minskar tendensen för en mediekrati och ökar myndighetens makt över massmedierna. / Since Internet changed how the world communicates the technological development that followed and especially the social medias has meant a change of paradigms in our everyday communication. Even organizations have followed the trend, but for many there is an uncertainty about how social media affects their operations. Especially for our Swedish administrative authorities that have to act according to open records, freedom of speech and the citizen perspective. With this in mind we wanted to study how social medias affect the work with communication to society within a municipality. We therefore have made a qualitative study on Kalmar municipality by interviewing the ones who use Facebook as a work tool and their management. Our main theories are from Kent Asp, Jürgen Habermas and John B. Thompson. We have concluded that Facebook is a meeting place for several types of interaction with possibility to have dialogical mass communication through networks. The media content is a constant flow with mainly phatic communication that for an administrative authority opens up for effective crises communication. The public relations officers role becomes more strategic and the dialogue with the citizens becomes decentralized through increased communication through Facebook. Social medias create a new field of interaction that enhances the public sphere and increases the possibilities for a deliberative democracy. In that way the tendencies for a mediacracy decrease and the administrative authorities power over media increase.

Depression och psykisk ohälsa är idag ett stort hälsoproblem. Trots att motionens positiva hälsoeffekter är välkända är det få inom sjukvården som använder fysisk aktivitet som  kompletterande behandling vid depressionstillstånd. Syftet med denna kvalitativa studie var att identifiera och beskriva personalens erfarenhet och syn på fysisk aktivitet som en del av den psykiatriska omvårdnaden vid depressionstillstånd. Studien var en kvalitativ studie med strukturerande fokusgrupp intervjuer som analyserades med hjälp av innehållsanalys där ett huvudtema; Att ha kunskap och idéer men att inte få till det, två teman och sju subteman utgjorde resultatet. Resultatet från studien visade att vårdpersonalen upplevde att det var bättre förr då det var en mer strukturerad tillvaro med motion och planerade aktiviteter på varje avdelning som patienterna skulle delta i. Resultatet visade både på hinder och möjligheter när det gällde fysisk aktivitet som omvårdnadsåtgärd. Slutsatsen var att personalen hade stora kunskaper kring omvårdnadsåtgärder vid depression men det fanns ett stort behov av förbättrade rutiner för fysisk aktivitet vid depression för linneliggande patienter. / Depression and mental illness is now a major health problem. Although the physical health benefits are well known, there are few in health care that uses physical activity as complementary treatment of depression state. The purpose of this qualitative study was to identity and describe staff's experience and views on physical activity as part of psychiatric care for depression condition. The study was a qualitative study of structuring focus group interviews who were analyzed using content analysis in which a major theme; To have knowledge and ideas but not getting to it, two themes and seven subthemes, was the result. The results of the study showed that nursing staff felt that it was better before when it was a more structured life with exercise and planned activities of each department that the patients would participate in. The results showed both obstacles and opportunities in terms of physical activity as health care measure. The conclusion is that the staff has knowledge of care measures for depression but it is a great need for improved physical activity on depression for patients in psychiatric clinic.

Enligt läroplanen (Lgr11) och skollagen (SFS 2010:800) är det lärarens uppdrag att individanpassa sin undervisning. Dessa styrdokument är tydligare kring den individanpassade undervisningen än vad tidigare styrdokument har varit. Min erfarenhet var att detta inte gjordes fullt ut som det förväntades. Med detta som bakgrund ville jag undersöka lärares förståelse av individanpassad undervisning. Därmed blev mitt syfte att undersöka och studera lärares skilda uppfattningar av individanpassad undervisning. Detta valde jag att göra genom en kvalitativ metod med intervju som datainsamlingsteknik. Studien har sin utgångspunkt i fenomenografin. I studien har fyra verksamma lärare intervjuats. Resultatet visade två skilda uppfattningar av individanpassad undervisning: Individanpassad undervisning som generell princip för undervisning och Individanpassad undervisning som utopi. Det som blev tydligt i resultatet är att kategorin Individanpassad undervisning som generell princip för undervisning är den kategori som var mest frekvent förekommande i det empiriska materialet, det vill säga lärarna uppehöll sig i intervjuerna kring resonemang som kan hänföras till innehållet i den beskrivningskategorin. Lärarna ger alltså uttryck för att de använder sig mycket av individanpassad undervisning. Innan studien antog jag att lärarna i större utsträckning skulle se den individanpassade undervisningen som något som de ville jobba med, men inte ansåg sig ha tid, resurser eller möjligheter till. Vid en analys av relationen mellan de skilda uppfattningarna kunde det konstateras att kategorin Individanpassad undervisning som generell princip för undervisning kan betraktas i ett elevperspektiv som mer utvecklande än kategorin Individanpassad undervisning som utopi. / According to the curriculum (Lgr11) and Education Act (SFS 2010:800) is the teacher's assignment to individualize their education. These policy documents are clearer about the individualized education than previous policy documents have been. My experience was that this wasn´t done fully as it should. With this as background, I wanted to investigate teachers' understanding of individualized education. This made my purpose to examine and study the teachers' different conceptions of individualized education. This, I chose to do through a qualitative approach to interview data collection techniques. The study was based on phenomenography. The study has four active teachers interviewed. The results showed two different conceptions of individualized education: Individually tailored teaching as a general principles of teaching and individualized education as a utopia. What became clear in the results is that the category Individually tailored teaching as a general principle of teaching is the category most frequently occurring in the empirical material. The teachers expressed that they use a lot of individualized education as a general principle of teaching. Before the study, I assumed that teachers in the greater would see the personalized education as a utopia, as something they wanted to work with, but felt they had time, resources or opportunities. When analyzing the relationship between the different positions, was it clear that the category Individually tailored teaching as a general principle of teaching can be seen in a student perspective as more developed than the category Individually tailored teaching as a utopia.

<p>Medier som TV och Internet finns tillgängligt på flera områden omkring oss, vilket gör att det blir svårt att undgå dem. Eftersom TV-tittande har blivit en del av vårt vardagsliv kan den bestämma en hel del över hur vårt liv ser ut och man kanske kan säga att ”vi är vad vi tittar på”.</p><p>Syftet med vårt arbete är att studera barnens förhållande till TV och Internet, som i sin tur förhoppningsvis ska ge oss en inblick i hur de ser på sig själva, dels som barn, men också som blivande tonåringar. Av den anledningen har de tilldelats begreppet Tweeners. Problemformuleringen som vi här kommer att utgå ifrån är: Varför spelar TV och Internet en så stor del i de unga människornas liv? Hur hjälper medierna till att forma deras identitet?</p><p>Metoden som vi har använt oss av var den kvalitativa, eftersom vårt syfte var att få förståelse för barnens förhållande till TV och Internet. Den åldersgrupp vi använt oss av är barn mellan 9-12 år och har medgivits full anonymitet. Skälet till att vi valde just TV och Internet är för att de är en så stor del av deras vardag och kan även ses som ett hjälpmedel till skapandet av identiteter.</p><p>Diskussionerna under intervjun visade att barn använder sig väldigt mycket av olika medier i vardagen, varav TV och Internet är de populäraste och flitigast använda. Det som kanske är mest populärt på TV bland barnen är inte nödvändigtvis de program som är riktade till dem i första hand utan till den vuxna publiken. Här kan vi se att de följer program som Desperate Houseviwes och Two and a half men. Genom TV-programmen lär sig barnen mycket om hur de är att leva i olika delar av världen och hur olika grupper av människor lever. Även Internet kan hjälpa barnen att forma deras identitet genom att de främst använder chatt där de bland annat låtsas vara någon annan. På så sätt kan de leka med sina identiteter.</p>

Medier som TV och Internet finns tillgängligt på flera områden omkring oss, vilket gör att det blir svårt att undgå dem. Eftersom TV-tittande har blivit en del av vårt vardagsliv kan den bestämma en hel del över hur vårt liv ser ut och man kanske kan säga att ”vi är vad vi tittar på”. Syftet med vårt arbete är att studera barnens förhållande till TV och Internet, som i sin tur förhoppningsvis ska ge oss en inblick i hur de ser på sig själva, dels som barn, men också som blivande tonåringar. Av den anledningen har de tilldelats begreppet Tweeners. Problemformuleringen som vi här kommer att utgå ifrån är: Varför spelar TV och Internet en så stor del i de unga människornas liv? Hur hjälper medierna till att forma deras identitet? Metoden som vi har använt oss av var den kvalitativa, eftersom vårt syfte var att få förståelse för barnens förhållande till TV och Internet. Den åldersgrupp vi använt oss av är barn mellan 9-12 år och har medgivits full anonymitet. Skälet till att vi valde just TV och Internet är för att de är en så stor del av deras vardag och kan även ses som ett hjälpmedel till skapandet av identiteter. Diskussionerna under intervjun visade att barn använder sig väldigt mycket av olika medier i vardagen, varav TV och Internet är de populäraste och flitigast använda. Det som kanske är mest populärt på TV bland barnen är inte nödvändigtvis de program som är riktade till dem i första hand utan till den vuxna publiken. Här kan vi se att de följer program som Desperate Houseviwes och Two and a half men. Genom TV-programmen lär sig barnen mycket om hur de är att leva i olika delar av världen och hur olika grupper av människor lever. Även Internet kan hjälpa barnen att forma deras identitet genom att de främst använder chatt där de bland annat låtsas vara någon annan. På så sätt kan de leka med sina identiteter.

Policy documents in the public library field, such as the library legislation, local political goals and intra-library plan documents, often include ambitious but ambiguous formulations. This two years master’s thesis examines the relationship between four policy documents and library practice in a local context. The theoretical framework is inspired by a sociocultural theory developed by the Swedish professor of pedagogical psychology Roger Säljö. The theory emphasizes the importance of context to learning and development. The thesis’ method is a case study. The study compares how § 8 of the Swedish library legislation is interpreted in three local policy documents and how the clause is implemented in local library practice. The local library practice studied is the work of one working group which has the special assignment to implement the statutory commission for public libraries to provide special attention to immigrants and other minorities. The main empirical material is hence derived from analysis of four policy documents and from qualitative interviews with the five members of the working group. The method of analysis can be described as a questioning in three stages. What is stated by the documents and the informants? What do the statements mean in relation to other statements? And finally: how can the statements be understood in relation to the theoretical framework and to results from previous research? The main result of the analysis is that the policy documents do not function as a determinant context of library practice. Instead the policy documents play roles as tools used by the library staff to fulfill situational needs in the local library practice. In the conclusion I argue for further research on the content of policy documents and the function of policy documents in library practice. One possible aim of such research could be to enhance librarians’ abilities to use policy documents to serve their professional purposes.