Bakgrund: Andelen unga med psykisk ohälsa ökar, var sjätte person i åldern 10–19 år drabbas. En fungerande teamsamverkan är av stor betydelse i skolsystemet för att tidigt identifiera elever med behov av extra stöd och tidiga insatser. Skolsköterskor har en central roll i samarbete med elever med psykisk ohälsa. Syfte: Syftet med studien var att beskriva skolsköterskors erfarenheter av teamsamverkan vid psykisk ohälsa bland elever. Metod: Nio skolsköterskor från fem kommuner i norra Sverige deltog i studien. Data samlades genom semi-strukturerade intervjuer och analyserades med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Resultat: Resultatet presenterades i en kategori; Att vara en del av ett tvärprofessionellt team, och fyra underkategorier; Att ha en betydande och central roll, Att arbeta med tidiga samordnade insatser, Att möta utmaningar och Att utveckla samverkan. Slutsats: Skolsköterskor har en central roll för elever med psykisk ohälsa. Genom god samverkan mellan elevhälsoteamets olika kompetenser och tidiga insatser kan psykisk ohälsa hos elever förebyggas. Mer resurser till elevhälsoteamet och utvecklandet av samverkan och samarbete med externa instanser är ett lämpligt förbättringsområde, eftersom det kan stödja skolsköterskor i deras hälsofrämjande och förebyggande arbete när det gäller psykisk ohälsa bland elever.

Samlingen i förskolan kan ses som en djupt rotad aktivitet med dess historiska rötter, vilka utgår ifrån Friedrich Fröbels teori. I förskolans läroplan står det att förskollärare ska möjliggöra för barn att få inflytande i de aktiviteter som erbjuds barnen och barnkonventionen lyfter barns rätt att få sin röst hörd. Utifrån förskolans styrdokument och samlingens historiska kontext var det intressant att undersöka hur förskollärare uppfattar barns handlingsutrymme och delaktighet i samlingen. Syftet med den här studien var därför att undersöka förskollärares uppfattningar om barns handlingsutrymme i samlingen. Därmed användes kvalitativa semistrukturerade intervjuer med åtta förskollärare för insamling av data. Intervjuerna spelades in med en ljudinspelare, vilka därefter transkriberades och tolkades utifrån det Sociokulturella perspektivet. Studiens analysmetod utgick ifrån Braun och Clarkes tematiska analys där intervjuernas transkriptioner tolkades och bidrog till att olika teman för studien framträdde.  Studiens huvudsakliga resultat visade på att förskollärare uppfattar att barns handlingsutrymme i samlingen möjliggörs eller begränsas beroende på förskollärares olika förhållningssätt och förskolors organisatoriska förutsättningar. För att exemplifiera detta var tiden en aspekt som framträdde i resultatet, vilket begränsar barns handlingsutrymme. Ytterligare visade resultatet att barns handlingsutrymme möjliggörs när förskollärare skapar inflytande och delaktighet. Detta i den tillåtande atmosfär som samlingen kan bidra till, vilket även synliggör en gemenskap som barn i förskolan kan delta i.

Bakgrund: Forskning visar att många kvinnor lever med sexuella problem efter en hjärtinfarkt. Kvinnors sexuella problem prioriteras inte i vården bland annat på grund av bristande kunskaper hos sjuksköterskorna. För många individer är sexuell hälsa och sexuell aktivitet av stor betydelse för deras liv. När den sexuella aktiviteten påverkas av hjärtinfarkt, kan detta negativt påverka kvinnors sexuella hälsa vilket i sin tur kan påverka kvinnors övergripande hälsa negativt. Detta examensarbete behöver utföras för att ge ökade kunskaper till grundutbildade sjuksköterskor för att kvinnor med sexuella problem efter hjärtinfarkt ska kunna få individanpassad omvårdnad.  Syfte: Att beskriva kvinnors upplevelser av sexuell aktivitet efter en hjärtinfarkt. Metod: En allmän litteraturöversikt med kvalitativ metod utfördes med induktiv ansats och som är baserad på 6 vetenskapliga artiklar.  Resultat: Tre huvudrubriker framkom med sex underrubriker. Huvudrubrikerna är följande: Fysiska och emotionella hinder, Förändrade behov i relationen och Otillfredsställande vårdmöte. Underrubrikerna är följande: Fysiska hinder, Emotionella hinder, Ökat behov av närhet, Minskad sexuell lust, Informationsbrist samt Tabu och skam. Slutsats: Rädsla för återinsjuknande i hjärtinfarkt påverkade kvinnors sexuella lust som i sin tur påverkade kvinnornas sexuella aktivitet. Problem med den sexuella aktiviteten påverkade även kvinnornas relation med partnern. Det finns bristande kunskaper hos sjuksköterskor kring kvinnors upplevelser av den sexuella aktiviteten och detta behöver lyftas fram i vården för att förebygga kvinnors sexuella problem.

Bakgrund: Den normala sväljfunktionen är en mycket komplicerad funktion, och om den inte fungerar korrekt finns det risk för ett flertal komplikationer, bland annat aspiration och/eller ofri luftväg. Dysfagi efter extubation på intensivvårdsavdelningen är ett problemområde som på senare år fått betydligt mer uppmärksamhet än tidigare. Fenomenet kan i dagsläget uppfattas som relativt outforskat. Syfte: Syftet var att beskriva intensivvårdssjuksköterskans erfarenheter kring intensivvårdspatienter med dysfagi efter extubation på intensivvårdsavdelningen. Metod: Tolv intensivvårdssjuksköterskor intervjuades med en semistrukturerad metod. Intervjuerna transkriberades och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Arbetet resulterade i fem kategorier: omvårdnad kring dysfagi, erfarenhet och kunskap kring dysfagi, risker och komplikationer med dysfagi, tvärprofessionella samarbete och erfarenheten kring arbetssättet med dysfagi. Dessa kategorier mynnade ut i ytterligare tretton subkategorier. Intensivvårdssjuksköterskorna upplever att dysfagi efter extubation som något mycket jobbigt för patienten, och önskar mer kunskap samt screening-instrument för att hjälpa patienterna på bästa sätt. Slutsatser: Dysfagi tolkas av intensivvårdssjuksköterskan som en påfrestande problematik för patienten. Området är ännu relativt outforskat och därför saknas det etablerade strukturer att arbeta efter kliniskt. Intensivvårdssjuksköterskan upplever en osäkerhet kring sin egen kunskap om ämnet. Detta gör att patienten inte alltid får rätt hjälp relaterat till dysfagin.

Background: Eating disorders as term includes several diagnoses that often result in serious conditions related to eating-habits, weight and body image. Early detection, confirmed diagnosis and initiated treatment significantly increases the chance of recovery. There is a lack of knowledge regarding how physiotherapists identify and treat eating disorders in primary care. Objective: To examine the physiotherapists’ experiences of identifying and treating eating disorders as well as problems related to them, within primary care. Methods: A qualitative method with semi structured interviews with five participants, based on convenience sampling was used. Qualitative content analysis was used for data analysis. Results: This study showed experienced difficulty in both identifying and treating eating disorders among physiotherapists. They pointed out that it was important to have an awareness about the diagnoses, and that plenty of different factors can complicate the process of identifying them. They also experienced an uncertainness regarding the role of the physiotherapist. Treatment was described to be individualized and applied with a biopsychosocial approach. Conclusion: Eating disorders and problems related to them were experienced as complicated and hard to treat. This study shows an uncertainness regarding the role of the physiotherapist when it comes to these patients. Previous research indicates that physiotherapeutic methods could have a positive effect as a part of the treatment. However, further research and knowledge are needed to establish the utility of physiotherapy when it comes to eating disorders in primary care. / Bakgrund: Begreppet ätstörningar inkluderar ett flertal diagnoser och tillstånd som ofta leder till allvarliga tillstånd kopplade till ätbeteende, vikt och kroppsuppfattning. Tidig upptäckt, ställd diagnos och påbörjad behandling ökar chansen för tillfrisknande hos drabbade individer. Det finns en tydlig kunskapslucka i hur fysioterapeuter upptäcker och behandlar ätstörningar inom primärvården. Syfte: Att undersöka fysioterapeuters upplevelser och erfarenheter av att upptäcka och behandla ätstörningar samt problem relaterade till dessa inom primärvården. Metod: I studien användes kvalitativ design i form av semistrukturerade intervjuer med fem deltagare utifrån ett bekvämlighetsurval. Databearbetning utfördes genom kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Studien visade att fysioterapeuter upplevde att det var svårt att upptäcka och behandla ätstörningar. De påpekade att det var viktigt att ha en medvetenhet om sjukdomarnas existens och att många olika faktorer kan försvåra identifieringen. De upplevde också en oklarhet i om fysioterapeuten bör ha en aktiv roll i efterföljande behandling. Gällande behandlingen fanns uppfattningen att den bör individanpassas och tillämpas med ett biopsyko-socialt synsätt. Slutsats: Ätstörningar och problem relaterade till dessa upplevs i många fall komplicerade och svårbehandlade. Studien visar på en osäkerhet i vilken roll fysioterapeuten bör ta vid mötet av dessa patienter. Tidigare forskning tyder på att fysioterapeutiska åtgärder kan ha en positiv inverkan på behandlingen. Ytterligare forskning och kunskap behövs dock för att tydliggöra fysioterapeutens roll och kompetens gällande ätstörningar inom primärvården.

I den här studien undersöks gymnasielevers förståelse av samhällsvetenskapliga undersökningsmetoder. I skolans styrdokument lyfts vikten av att elever får kunskaper i både vetenskapsteori och hur kunskap genereras inom vetenskapen. Eleverna ska få den kunskapen för att kunna delta i och aktivt bidra till vårt demokratiska samhälle samt komma väl förberedda till studier på högre nivå. Forskning visar att studenter på universitetsnivå har svårt att greppa olika typer av vetenskapliga begrepp och förstå kvalitéerna hos olika typer av undersökningsmetoder. Det är till och med ofta så att de väljer sida, föredrar en viss typ av metoder och motsätter sig andra. För att undervisningen inom det här området ska bli framgångsrik är det viktigt att utgå från den kunskapsnivå gymnasielever möter undervisningen med. Studien visar att eleverna ofta har förståelse för de båda metodtyperna på en grundläggande nivå och att det är vanligt att eleverna tycker att den ena metodtypen är mer vetenskaplig än den andra. Tre typer av förståelse kopplad till undersökningsmetoderna identifieras, jämnviktsförståelse, obalans i förståelsen samt diffus förståelse. Undervisningen inom det här ämnesområdet bör utifrån studiens resultat inriktas både på att etablera en övergripande förståelse för hur kunskap genereras inom samhällsvetenskap samtidigt som eleverna förbättrar förståelsen om begrepp kopplat till olika undersökningsmetoder.

Syfte: Syftet med föreliggande studie är att få förståelse för tandteknikers och tandläkaresuppfattade ansvarsområden i det interprofessionella samarbetet och jämföra det med den lagligagrunden från Socialstyrelsen och andra rättsorgan.Material och metod: Semistrukturerade intervjuer utfördes för att undersöka vad parternatycker deras yrke bör innefatta och vad de anser att de gör i praktiken. Av fyra valda grupperintervjuades individer från tre; privata tandläkare i Skåne (TLP), tandtekniska laboratorierSkåne (TTL) och studenter på Malmö Universitet, Odontologiska fakultet (UNIS).Resultat: Svar presenteras både kvantitativt och genom utvalda citat. Majoriteten ansåg atttandläkarna ansvarar för materialval, utformning av designelement och konstruktionsritningarsamt att både tandtekniker och tandläkare är delaktiga i valen. En diskrepans mellan de trekategorierna syntes vid ansvarsfördelning av materialval där uppfattningen var delad mellan attdet var bådas ansvar respektive endast tandläkarens ansvar, de två andra kategorierna(designelement och konstruktionsritningar) visar tydligt att majoriteten anser att det endast ärtandläkarens ansvar. Några avvikande åsikter uppkom både yrkesgrupperna emellan och inomsamma yrkesgrupp.Slutsats: En generell samstämmighet syntes i resultaten vilket bekräftar att det råder visskonsensus men inte komplett konsensus. Delegering av terapiplanering från en tandläkarenoterades vilket visar att det finns en skillnad i teoretiskt och faktiskt ansvar i det enskilda fallet. / Purpose: The purpose of this study is to gain an understanding of the responsibilities of dentistsand dental technicians in the interprofessional collaboration and compare it with the legal basisof the National Board of Social Services and other legal bodies.Material and method: Semi-structured interviews were conducted to examine what theparticipants think their profession should include and what they believe they do in practice. Outof four selected divisions, individuals from three groups were interviewed: Private dentists inSkåne (TLP), dental laboratories in Skåne (TTL) and students at Malmö University, Faculty ofDentistry (UNIS).Results: Answers are presented both quantitatively and through selected quotes. The majoritydeemed that the dentists are responsible for the selection of materials, elements of design anddesign drawings, and that both dental technicians and dentists are partaking in making thechoices. A discrepancy between the three categories appeared in the distribution ofresponsibilities in the choice of materials where the opinions were shared between booth beingresponsible and it only being the dentist's responsibility. The other two categories (elements ofdesign and design drawings) clearly show that the majority consider it only the dentist'sresponsibility. Some divergent views arose between both the professional groups as well aswithin a professional group.Conclusion: A general unanimity was found in the results, confirming that there is consensus.Delegation of therapy planning was noted, which shows that there is a difference in theoreticaland actual responsibility in the individual case.

Syftet med studien är att undersöka hur bildlärare ser på digitala medier i bildämnet på gymnasiet, under tiden då coronapandemin 2020 bröt ut. När detta skedde förändrade det skolundervisningen då man var tvungen att lägga om till distansundervisning. För att undersöka bildlärares syn på digitala medier på gymnasiet, valdes en kvalitativ metod i form av semi-strukturerade intervjuer av fyra bildlärare på gymnasiet. Materialet analyserades med hjälp av temaanalys och tolkades i ljuset av sociokulturell teori. I resultat och analysdelen framkom det att digitala medier som artefakt är ett hjälpmedel till det kommunikativa samspelet mellan lärare och elev vid distansundervisning. Genom elevernas kunskap om digitala medier, att kunna använda och kommunicera med hjälp av datorer, blev det en räddning för att kunna fortsätta bedriva undervisning i bildämnet. Det framkom även att bildlärare ser digitala medier som en grundkompetens för även framtida yrken för elever och variation till bildämnet.

Abstrakt Bakgrund: Nyfödda barn rekommenderas att läggas på mammans bröst direkt efterfödseln vilket innebär en hud-mot-hudkontakt och kallas för Kangaroo Mother Care(KMC). Denna kontakt innebär fördelar som bland annat förbättradevitalparametrar, för både mamma och det nyfödda barnet efter förlossningen. Motiv: Det finns idag sparsamt med studier som är gjorda på vårdpersonalenserfarenhet av att vårda det nyfödda barnet i KMC. Denna studie fokuserar därför påvårdpersonalens erfarenhet och upplevelser av vården som sker i KMC. Genom attbelysa vårdpersonalens erfarenhet av ämnet, skulle det kunna identifiera brister menäven leda till utveckling och fördjupad kunskap. Syfte: Syftet med studien var att belysa vårdpersonalens erfarenhet av att vårda detnyfödda barnet i KMC. Metod: Studien genomfördes med hjälp av individuella semistruktureradeintervjuer med vårdpersonal som hade erfarenhet av ämnet. Vårdpersonalen varspecialistsjuksköterskor, barnmorskor och undersköterskor, som arbetade påneonatalavdelning, förlossning och BB. Datainnehållet analyserades med kvalitativinnehållsanalys enligt Graneheim och Lundman. Resultat: Studien resulterade i tre kategorier och sex underkategorier. Den förstakategorin Vårdpersonal och föräldrars delaktighet och samspel med varandraresulterade i två underkategorier, den andra kategorin KMC möjliggörhälsofrämjande effekter resulterade i två underkategorier och den tredje kategorinUtmanande omständigheter i vården av KMC resulterade i två underkategorier. Konklusion: Studien tydliggör att vårdpersonalen inbringar en roll i vårdandet avdet nyfödda barnet i KMC, där kunskap, erfarenhet och lyhördhet är viktiga delar.Vårdpersonalen upplevde att de behöver vara tillmötesgående mot föräldrarna ochvara informativa samt delaktiga för att kunna ge en god och säker vård. Vikten av attsamarbeta genom hela vårdkedjan kommer vara en betydande roll för framtiden föratt främja likvärdig vård för alla nyfödda barn och deras föräldrar.

Bakgrund: I slutet av 2019 upptäcktes ett nytt coronavirus som snabbt spreds globalt. Covid-19 klassades som en pandemi i början av 2020. Hälso- och sjukvården behövde snabbt ställas om och rätta sig efter nya riktlinjer. Till en början hade sjuksköterskor inte tillräckligt med kunskap om det nya viruset vilket påverkade deras omvårdnadsarbete. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att bedriva omvårdnad under Covid-19 pandemin. Metod: En litteraturöversikt med induktiv ansats genomfördes som inkluderade 13 kvalitativa artiklar. Databaserna CINAHL och PsycInfo användes för sökning efter relevanta artiklar. Ett ramverk för analys beskrivet av Friberg användes vid dataanalys. Resultat: Litteraturöversiktens resultat belyser de komponenter som påverkat sjuksköterskors upplevelser av omvårdnaden under Covid-19 pandemin. Temana ”Nya krav och utmaningar” (att känna rädsla relaterat till smittorisken, att ha bristande kunskap, att arbeta under hög arbetsbelastning) och ”Skyddsutrustningen som en barriär” (att känna trygghet i skyddsutrustningen, att uppleva försvårat arbete med skyddsutrustningen, att kommunicera med skyddsutrustningen) framkom. Slutsats: Rädsla för att bli smittade var en betydande aspekt som påverkade sjuksköterskors omvårdnadsarbete i form av den barriär som skapades till patienterna. Även kunskapsbrist och den höga arbetsbelastningen bidrog till de negativa känsloupplevelser som Covid-19 pandemin medförde. / Background: At the end of 2019, a new coronavirus was discovered, rapidly spreading globally. Covid-19 was classified as a pandemic in early 2020. Healthcare systems needed to be quickly adjusted and adhere to new guidelines. In the beginning, nurses lacked sufficient knowledge about the new virus, which affected their nursing care work. Aim: The aim of the study was to describe nurses' experiences of providing care during the Covid-19 pandemic. Method: A literature review utilizing an inductive approach was conducted, encompassing 13 qualitative articles. The databases CINAHL and PsycInfo were used to identify relevant studies. A framework for analysis described by Friberg was used for data analysis. Results: The literature review's findings illuminate the components that influenced nurses' experiences of nursing care during the Covid-19 pandemic. The themes "New demands and challenges" (feeling fear related to the risk of infection, having insufficient knowledge, working under high workload) and "Protective equipment as a barrier" (feeling safety in protective equipment, experiencing hindered work with protective equipment, communicating with protective equipment) emerged. Conclusion: Fear of infection was a significant factor that impacted nurses' caregiving by creating a barrier between them and the patients. Insufficient knowledge and high workload also contributed to the negative emotional experiences brought by the Covid-19 pandemic.