Lärare är hårt belastade på arbetet och den vanligaste orsaken till långvarig sjukdom bland lärare är psykiska sjukdomar som reaktion på svår stress. Kvinnliga lärare upplever mer stress än sina manliga kollegor. Föreliggande studies syfte har varit att skapa förståelse för hur kvinnliga högstadielärare upplever sin arbetsplats och vidare undersöka vilka genuskodade skillnader och förväntningar de upplever i sitt arbete. Studiens metodologiska utgångspunkt är hermeneutik med en kvalitativ ansats, där vi genomförde semistrukturerade intervjuer med sju kvinnliga högstadielärare. För att analysera insamlad empiri har vi utgått från Karasek och Theorells (1990) krav, kontroll- och stödmodell samt Ackers (1990) begrepp könade organisationer. Resultatet visar att kvinnliga högstadielärare upplever höga och ohanterliga arbetskrav, vilket genererar obalans mellan komponenterna krav, kontroll- och stöd i sitt arbete. Detta leder till en ohälsosam stressnivå som gör att lärarna inte upplever arbetstillfredsställelse på sin arbetsplats. Resultatet visar också att kvinnliga högstadielärare uttrycker olika genuskodade förväntningar och skillnader. Det framkom att elever uppför sig olika mot manliga eller kvinnliga lärare där de manliga lärarna blir bemötta med mer respekt. De kvinnliga högstadielärarna förväntas ha ett mer omhändertagande arbetssätt. Dessa karaktärsdrag är kompetenser som inte uppmärksammas på samma sätt som hos en manlig lärare utan de ses vara naturligt medfödda hos kvinnorna.

Studien presenterar hur musik i förskolans läroplan, Lpfö 18 (Skolverket 2018), kan förstås som innehåll och arbetssätt utifrån ett vidgat musikbegrepp där olika vetenskapliga och filosofiska definitioner av musik inkluderats. Tidigare forskning har visat att musik i förskolan både förstås och förverkligas på olika sätt. Flertalet faktorer tycks inverka, såsom förhållningssätt till musik, egen ämneskompetens och intresse. Vidare beskrivs musik främst som ett arbetssätt, varför musik ses som angeläget att lyfta fram som eget innehåll i förskolan. Dessutom framförs kritik över det utrymme som musik ges i förskolans styrdokument. Samtidigt talas om musik som varje barns rättighet. Musik förväntas ävenledes utgöra innehåll och arbetssätt i förskolan. Termen musik saknar i sin tur en entydig vetenskaplig definition. Således kan musik förstås på olika sätt beroende på individens erfarenheter eller kunskap om begreppet musik.  Genom att granska Lpfö 18 (Skolverket 2018) är syftet med denna studie att erhålla kunskap om hur skrivningar om musik kan förstås som både innehåll och arbetssätt utifrån ett vidgat musikbegrepp. Med ett vidgat musikbegrepp inkluderas vetenskapliga och filosofiska definitioner av termen musik. För att besvara syftet har följande frågeställningar formulerats: ▪ Hur kan musik som innehåll förstås med ett vidgat musikbegrepp i dokumentet? ▪ Hur kan musik som arbetssätt förstås med ett vidgat musikbegrepp i dokumentet? ▪ Hur påverkar sammanhanget i texten förståelsen för musik som innehåll och arbetssätt i dokumentet? Dokumentet som utgör underlaget för studien (Läroplanen för förskolan: Lpfö 18. Skolverket 2018) har granskats utifrån ett hermeneutiskt perspektiv, samt analyserats i enlighet med Textas-Data Methods for Comparative Policy Analysis (Gilardi & Wüest 2018, s. 1). Vidare har Lars Lindströms förklaringsmodell applicerats för att tolka resultatet. Resultatet visar att det vidgade musikbegreppet möjliggör för fler skrivningar att förstås som musik utöver de mer explicita formuleringarna i Lpfö 18 då sammanhanget i texten i övrigt vägts in. Således kan musik förstås som innehåll och arbetssätt i förskolan, dels genom skrivningens explicita formulering, dels genom ett vidgat musikbegrepp samt Lindströms förklaringsmodell.

I min undersökning har jag tittat på vilka människor som syns i skolans läroböcker med fokus på funktionsnedsättningars synlighet och framställan. Vilka funktionsnedsättningar förekommer? I vilken utsträckning förekommer personer med en funktionsnedsättning där andra personlighetsdrag är i huvudfokus? På vilket sätt skildras en person med en funktionsnedsättning? På vilket sätt är funktionsnedsättningar frånvarande? Vilka utesluts? Mitt syfte var att undersöka om, och i så fall hur funktionsnedsättningar framställs i skolans läroböcker.Mitt övergripande teoretiska perspektiv är socialkonstruktionistiskt. Som redskap i analysen använder jag mig av diskursanalys som teori. Det övergripande angreppssättet är normer och värderingar, specifikt funktionsnedsättningar i relation till normer och värderingar. För att hitta och analysera de förkommande funktionsnedsättningarna har jag använt mig av kvalitativ innehållsanalys i kombination med kvantitativ innehållsanalys. I den kvantitativa delen av undersökningen analyserades 20 stycken läroböcker i de teoretiska skolämnena för att se om och i vilken utsträckning funktionsnedsättningar förekom. I den kvalitativa delen analyserades på vilket sätt en människa med en funktionsnersättning framställs i läroboken. Den kvantitativa delen av undersökningen visar att i flertalet (55 %) av läroböckerna är människor med en funktionsnedsättning helt frånvarande. Även i de läroböcker funktionsnedsättningar förekommer är de väldigt få. I SO-ämnenas böcker förkommer det 1-2 gånger per bok och då alltid i form av ett rörelsehinder. I NO-böckerna är det något oftare förekommande och med lite större variation, men fortfarande hela tiden med funktionsnedsättningen i fokus, aldrig personen. De funktionshinder som omnämns är främst fysiska. De läroböcker som skiljer sig från ovan nämnda resultat är de undersökta läroböckerna i svenska, även här är funktionsnedsättningar sparsamt förekommande men med större variation, både sett till typ av funktionsnedsättning men även sättet det framställs på.

Spel om pengar är vanligt förekommande för människor i vårt samhälle. Spelproblematik är ett folkhälsoproblem, där unga män i åldern 18-24 år står för den största ökningen. Enligt vetenskapliga studier är de främsta riskfaktorerna för att utveckla spelberoende tillgänglighet, tidig speldebut, kognitiva störningar, alkoholmissbruk och psykisk ohälsa. Ålder, kön och etnicitet utgör riskgrupper. Syftet med studien är att undersöka vad som gör att en människa hamnar i ett spelberoende och vad som utgör vändpunkten i en människas liv. Metod och tillvägagångssätt: vi har använt oss av kvalitativ metodik, där semistrukturerade intervjuer utfördes på sju numera spelfria män, bosatta i närheten av Malmö och Göteborg. Resultat: De faktorer som kan antas påverka utvecklingen ett spelberoende är acceptansen till spel, tillgänglighet, svag självkänsla och andra missbruk, främst alkohol. Faktorer som är avgörande för att ta sig ur spelberoendet är kombinationen av en inre övertygelse om att vilja ta sig ur sitt beroende samt stöd från omgivningen. De viktigaste sätten att arbeta på för att förebygga spelberoende är via skärpt lagstiftning och tillsyn av spelmarknaden. Information med syfte att medvetandegöra och problematisera spelandet är av stor betydelse i processen att förändra normer och attityder till spelandet. / Gambling for money is common for people in our society. Problem gambling is a public health problem and the group of young men aged 18-24 years has the highest growth. According to scientific studies, the major risk factors for developing pathological gambling are availability, early game debut, age, gender, ethnicity, cognitive disorders, alcohol abuse and mental illness. The aim of this study is to examine what makes an individual fall into a pathological gambling and what constitutes the turning point in the process of quitting gambling. Methodology and approach: we have used qualitative methodology, in which semi-structured interviews were carried out among seven men trying to cope with their pathological gambling, living in areas close to Malmö and Gothenburg. The result: The factors that are crucial for developing a pathological gambling, according to the informants in this study, are: social acceptance of gambling, availability, low self-esteem and other kinds of abuse (mostly alcohol abuse). Factors that are crucial in the process to stop the pathological gambling are an inner conviction about wanting to quit gambling and social support. The most important strategies in preventing pathological gambling are: strict legislation, regulation of the gambling market and acknowledgement of gambling dependency in the Swedish Social Services Act. Information with the aim to raise the awareness and problematize gambling plays an important part in the process of changing norms and attitudes to gambling.

Bakgrund: Befolkningen blir äldre och kräver alltmer komplicerad hälso- och sjukvård som bedrivs i hemmen. Som en följd av detta förväntas även den palliativa vården i hemmen öka. Den palliativa vården bör tillgodose fysiska, psykiska, sociala och existentiella behov vilket ställer höga krav på distriktssköterskan. Syfte: Att beskriva distriktssköterskors erfarenheter av att vårda personer som får palliativ vård inom hemsjukvården. Metod: En kvalitativ design med induktiv ansats har använts i studien. Semistrukturerade individuella intervjuer genomfördes med åtta distriktssköterskor inom hemsjukvården i tre olika kommuner i norra Sverige. Insamlade data har analyserats med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Studien resulterade i fem kategorier. Att vara en del av ett team med ett gemensamt mål, att föra existentiella samtal är viktigt, att klara utmaningen med ett känslofyllt och ensamt arbete, att vilja ge en värdig och tryggvård och att försöka se till hela familjens behov. Slutsats: Arbetet med palliativ vård inom hemsjukvården är komplext och distriktssköterskan är en del av ett större team. Trots detta kan arbetet upplevas som ensamt, känslosamt och krävande, men även viktigt och givande. Ett fungerande teamarbete, regelbunden utbildning och debriefing är faktorer som leder till att distriktssköterskan utvecklas och kan ge god omvårdnad.

Att arbeta preventivt och hälsofrämjande är det primära uppdraget i primärvården. Något som idag alltmer inkluderar även det psykiska välbefinnandet. Att arbeta inom området psykisk hälsa och ohälsa är komplext då det ställer krav på den egna kompetensen. Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att främja patienters psykiska hälsa i primärvården. Denna studie har genomförts med kvalitativ metod med induktiv ansats. Data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med sjuksköterskor på hälsocentraler i Norrbotten och Västerbotten. Data har analyserats utifrån kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i två kategorier; Den personcentrerade vårdens betydelse och Faktorer som skapar utmaningar i arbetet. Sjuksköterskorna beskrev att den personcentrerade vården hade stor betydelse för relationerna med patienterna och för främjandet av patienters egen motivation till att förbättra den psykiska hälsan men att det fanns faktorer i det dagliga arbetet som försvårade. Sjuksköterskornas erfarenheter kan bidra till bättre kunskaper i arbetet i den kliniska verksamheten för att främja patienters psykiska hälsa. Fortsatt forskning behövs för att införskaffa mer kompetens i ämnet psykisk hälsa och ohälsa då kraven för att bemöta detta inom primärvården ökar.

Bakgrund: Övervikt hos barn har blivit ett stort hälsoproblem. Föräldrarna spelar en viktig roll i att förebygga och behandla övervikt hos barn och samtidigt kan det som sjuksköterska vara svårt att adressera problemet. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att bemöta föräldrar till barn med övervikt inom barn- och skolhälsovården. Metod: Denna studie genomfördes med hjälp av kvalitativ design. Genom individuella semistrukturerade intervjuer med fem sjuksköterskor inom barn- och skolhälsovården samlades data in. Intervjuerna analyserades sedan med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet visade att sjuksköterskor upplevde att det var svårt och känsligt att prata med föräldrarna om att deras barns övervikt. Det var också viktigt att värna om en bra relation och gemensamt komma fram till hållbara livsstilsförändringar. Slutsats: Sjuksköterskor inom barn- och skolhälsovården önskar och behöver få mer utbildning i att bemöta föräldrar till barn med övervikt. Att bygga upp rutiner kring samtalen skulle kunna underlätta det fortsatta arbetet.

Bakgrund: Gravida kvinnor med övervikt eller obesitas som skrivs in på mödrahälsovården i Sverige har ökat. Risker kopplat till högt BMI finns både hos den gravida kvinnan och fostret. Gravida kvinnor önskar mer rak och icke-dömande kommunikation. Barnmorskor är medvetna om betydelsen av att samtala om levnadsvanor men att det är komplext och svårt ämne. Syfte: Att belysa barnmorskors erfarenhet av att samtala om vikt och levnadsvanor med gravida kvinnor som har övervikt eller obesitas inom mödrahälsovården. Metod: Kvalitativ metod med induktiv ansats. En webbenkät med öppna frågor besvarades av 16 barnmorskor. Enkätsvaren analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet utgjordes av tre kategorier och sju subkategorier. Samtal om levnadsvanor under graviditet hos kvinnor med övervikt eller obesitas var en utmaning då barnmorskorna ville undvika skuldbeläggning. Förhållningssättet hos barnmorskorna och att se hela kvinnan framkom som en viktig aspekt. Motiverande samtal underlättade kommunikationen. Slutsats: Kunskap ger känsla av trygghet i samtalet samt betydelsen av att skapa en trygg vårdrelation underlättar. Utmaningen är att ge information på ett adekvat sätt utan att skuldbelägga kvinnan. Motiverande samtal är bra verktyg att använda sig av. Fortbildning, ökat samarbete med andra professioner och remittera patientgruppen till särskilda mottagningar önskades.

Bakgrund: Telefonrådgivning till föräldrar som ringer in för deras barn är vanligt förekommande i distriktssköterskans arbete på hälsocentral. Att ge råd till föräldrar via telefonär en komplex situation som innebär att en person talar för någon annans räkning om dennes mående och symtom. Det finns många aspekter att ta hänsyn till vid telefonrådgivning med föräldrar om deras barn, vilket ställer höga krav på distriktssköterskan. För att distriktssköterskan ska kunna ge korrekt och adekvat hjälp till föräldrar när de ringer in för barnets räkning är det av betydelse att öka kunskapen inom området. Syftet: Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskor erfarenheter av telefonrådgivning med föräldrar om deras barn. Metod: Studien genomfördes med kvalitativ design med induktiv ansats. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer med åtta distriktssköterskor från hälsocentraler i Norrbotten och Västerbotten. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Resultat: Analysen resulterade i två kategorier; Omständigheter som utgör svårigheter och utmaningar och Omständigheter som skapar förutsättningar för ett framgångsrikt samtal. Till dessa kategorier presenteras sju underkategorier. Slutsats: Resultatet visar att komplexitet i telefonrådgivning med föräldrar ställer höga krav på den kommunikativa förmågan hos föräldrar och distriktssköterskor. Att stärka föräldrarnas empowerment kan verka hälsofrämjande för barnet. Ökad förståelse fördistriktssköterskors erfarenheter av utmaningar och förutsättningar för ett framgångsrikt samtal med föräldrarna kan bidra till förbättrat stöd i klinisk praxis. Fler studier behövs för djupare kunskap om distriktssköterskors erfarenhet i området.

Bakgrund: Bipolär sjukdom är en livslång sjukdom som kännetecknas av ett kraftigt pendlande i allmäntillståndet till följd av växlingar mellan mani och depression. Enligt statistik har ca 1,8% av befolkningen bipolär sjukdom. Sjukdomen är kronisk och kontinuerliga återfall är vanligt. Syfte: Syftet var att belysa hur det är att som kvinna leva med bipolär sjukdom. Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserat på 5 självbiografier skrivna av kvinnor med bipolär sjukdom har valts som metod för arbetet. Studien har ett induktivt förhållningssätt där författarna utgår ifrån individens erfarenheter och slutsatser som kan dras från detta. Resultat: Resultatet presenteras i 3 rubriker och 7 underrubriker. De tre rubrikerna är att orka fortsätta leva, sjukdomen upplevs som ett lidande och sociala relationer kan upplevas som svåra eller stödjande. Resultatet visar att personer med sjukdomen lever med ett stort sjukdomslidande. Deras ork till att fortsätta leva kommer från stöd av vården, anhöriga samt acceptans inför sin diagnos. Upplevelsen av de sociala relationerna återspeglar såväl positiva effekter i form av stöttning som underlättat återhämtning och förbyggt försämringar. Såväl som att de sociala relationerna om dom är bristfälliga eller upphör påverkat kvinnorna mycket och lett till försämring i måendet. Slutsats: Studien visade att kvinnorna som lever med bipolär sjukdom har ett stort sjukdomslidande som påverkar deras liv i stor utsträckning. Påverkan och inflytandet av sociala relationer visade sig ha stor betydelse i både negativ och positiv aspekt. Att hitta orken att fortsätta leva och klara av vardag och arbete visade sig också vara problematiskt.