Syftet med den här studien är att ta reda på vilka faktorer som motiverar individer till att arbeta utan någon monetär ersättning, alltså ideellt. Frågeställningarna i studien är följande: “vilka faktorer motiverar individer till att arbeta ideellt inom idrottsorganisationer?” samt “påverkar en individs uppväxt viljan att delta i ideell verksamhet?”  Populationen i studien är människor som arbetar ideellt inom idrottsorganisationer. De teorier som används i studien är Herzbergs tvåfaktormodell, Maslows behovshierarki, teorier om inre och yttre motivation samt tidigare studier om det ideella arbetets betydelse. För att svara på frågeställningarna så har en kvalitativ metod använts med intervjuer som datainsamlingsteknik. Intervjuerna var halvstrukturerade.  Studiens resultat pekar på att det som motiverar individerna i studien till att arbeta ideellt var att det ideella arbetet bidrar med en möjlighet till att få slappna av från vardagen. Familjen var också en central motivation för flera av respondenterna, vilket innebär att de var med i organisationen då de hade barn som var verksamma i föreningen. En annan faktor som var motiverande för deltagarna i studien var känslan av samhörighet och de sociala kontakter som bildas tack vare det ideella arbetet. Respondenterna upplevde också att uppskattningen de fick tack vare arbetet de gjorde var motiverande.   Nyckelord: kvalitativ metod, ideellt arbete, intervjuer, motivation

No description available.

Andelen äldre i samhället ökar. Med åldrandet följer nedsatt fysisk förmåga, förändrade socialt nätverk och ökad sjukdomsförekomst vilket kan påverka hälsan. Hälsa som en subjektiv upplevelse utgörs av flera dimensioner av välbefinnande där livstillfredsställelse är en dem. Syftet med studien var att beskriva självskattad hälsa, livstillfredsställelse och dess förändring över tid, samt livsgnista hos personer över 80 år. Metoden som användes var en longitudinell skattning av upplevd hälsa samt livsgnista år 1999 och 2017 hos 10 personer över 80 år. Semistrukturerade intervjuer med samma 10 personer genomfördes avseende deras upplevelse av livstillfredsställelse idag samt för 20 år sedan Resultatet visade att livsgnistan hos de flesta av deltagarna var hög. Självskattad hälsa hade sjunkit sedan 1999 för flertalet, ingen av deltagarna skattade sin hälsa som förbättrad men inte heller skattade någon sin hälsa som dålig. Tre av deltagarna skattade sin hälsa som mycket bra. Intervjuerna resulterade i beskrivningar av livstillfredsställelse idag och för 20 år sedan där tre kategorier i vardera tidsaspekten identifierades. Livstillfredsställelse idag utgjordes av kategorierna: acceptans för hur livet är idag, mening med tillvaron och konsekvenser av åldrandet.  Livstillfredsställelse för 20 år sedan utgjordes av kategorierna: livet gick sin gilla gång, saker som berikade livet samt hälsa och sammanhang. Slutsatser som kan dras av denna studie är att de äldre upplever livstillfredsställelse och hög livsgnista. Det finns en tendens att högre skattad hälsa är kopplat till högre livsgnista. Skattad hälsa samt faktorer som bidrar till livstillfredsställelse förändras över tid i samband åldrande. Det finns förutsättningar för de äldre att uppleva hög nivå av livstillfredsställelse trots de konsekvenser som åldrandet kan ha på hälsan. Det är av vikt för distriktssköterskor att bedöma äldre personers subjektiva hälsa. Detta för att kunna planera vårdinsatser på ett sätt som ger de bästa förutsättningarna för denna aspekt av hälsa samt en personcentrering av vården.

Telefonrådgivning är ett stort område inom hälso- och sjukvård. Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskors erfarenheter av att kommunicera via telefonrådgivning inom primärvården. Studien har en kvalitativ forskningsmetod där datainsamling gjordes genom individuella, semistrukturerade intervjuer med åtta distriktssköterskor som arbetar med telefonrådgivning på två hälsocentraler i norra Sverige. Intervjuerna analyserades med en manifest innehållsanalys. Resultatet presenteras i tre kategorier: Faktorer som kan försvåra kommunikationen, Ett gott bemötande skapar förutsättningar för en god kommunikation och En tillitsfull och god relation bidrar till positiva följder. Resultatet visar att en god kommunikation bidrar till ökad förståelse mellan distriktssköterskor och patienter, vilket i sin tur bidrar till att patienten känner trygghet och förtroende och litar på distriktssköterskans bedömning. Distriktssköterskan måste vara en aktiv lyssnare och ställa de rätta frågorna samt visa kunskap och vänlighet för att få en bra relation med patienten. Studien visar att en bra kommunikation med patienterna utgör grunden för ett bra samtal och leder till en bättre bedömning. Slutsatsen är att en bra kommunikation kan bidra till att fler patienter får rätt bedömning och vård.

Inledning: Psykisk ohälsa hos ungdomar ökar och många faktorer påverkar ökningen. De viktigaste faktorerna är skolan, sociala medier och förändrad familjebild. Det är viktigt med tidig upptäckt av psykisk ohälsa och skolsköterskor har därför en central roll i detta arbete. Syfte: Syftet var att beskriva skolsköterskors erfarenheter av psykisk ohälsa hos ungdomar. Design: Studien har en kvalitativ design med induktiv ansats. Metod: Studien grundar sig på semistrukturerade intervjuer med åtta skolsköterskor i Västerbottens län. Intervjudata analyserades med stöd av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Psykisk ohälsa beskrevs i varierande termer men skolsköterskorna upplevde att det istället borde fokuseras på begreppet psykisk hälsa. Tänkbara faktorer till ökad psykisk ohälsa var skolan, sociala medier och samband med en förändrad familjesituation. Skolsköterskorna erfor att genom att vara tillgängliga och ha en god relation med ungdomarna gavs möjligheter att arbeta mot psykisk ohälsa. Skolsköterskorna upplevde begränsade resurser men genom öppen mottagning hade ungdomarna möjligheter att komma med sina problem. Slutsats: Studien visar att mer forskning behövs kring faktorer som kan påvisa varför psykisk ohälsa ökar. Skolsköterskan är en central person i detta arbete men det finns inte samstämmig evidens kring vilka arbetssätt som ger störst effekt.

Elever befinner sig dagligen i grupperingar, i grupperna blir eleverna granskade och möjligheten finns att bli accepterade eller uteslutna.  Syftet med studien var därför att skapa kunskap om vilka bakomliggande faktorer det finns avseende elevgrupperingar på fritidshem. De forskningsfrågor som inriktades var: Hur beskriver fritidslärarna vad som skapar elevgrupperingar på fritidshemmet? Hur beskriver fritidslärarna att de arbetar med att motverka elevgrupperingar? Hur beskriver fritidslärarna att de arbetar med att medverka till elevgrupperingar? Studien tog sin utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet där vi tog stöd i de centrala begreppen appropriering och mediering. Studien utgick från en kvalitativ metod, där semistrukturerade intervjuer användes.   Genom intervjuerna framkom att gemensamma intressen, kompisar, popularitet och kultur var de framträdande faktorerna avseende elevgrupperingar på fritidshem. Relationsskapande var en tydlig kärna angående hur fritidslärarna motverkar till elevgrupperingar. Fritidslärarna belyste även att utveckla verksamheten genom intressegrupper som centralt i att medverka till elevgrupperingar.

No description available.

Bakgrund: Under 2018 avled 92 185 personer i Sverige av dessa var 462 stycken barn under 18 år.  Ungefär hälften av dessa 462 barn dog under sitt första levnadsår. Bland det värsta som kan hända en familj är att förlora ett barn. Att förlora ett barn är en påfrestande situation ur både familjens och vårdpersonalen perspektiv. Vårdpersonalen behöver vid palliativ vård hantera uppgifter som kräver stor förståelse, empati och kunskap. Detta gäller särskilt när ett barn som inte går att bota vårdas. Syfte: Syftet var att beskriva läkares och sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter av beslutsprocessen inför och under palliativ vård av barn från nyfödd upp till 18 år. Metod: Kvalitativ design. Semistrukturerade intervjuer med sex läkare och sjuksköterskor verksamma på två sjukhus i Sverige. Intervjuerna genomfördes på allmänpediatrisk barnavdelning samt en neonatalavdelning. Data analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet visade att palliativ beslutsprocess inom barnsjukvården är väldigt komplex. Processen kan i vissa fall vara väldigt kort men i andra är den flera år lång. Det viktigaste är barnet och sedan familjen som en helhet. Både läkare och sjuksköterskor strävar efter tydlighet och att se till barnets och familjens bästa. Slutsats: Palliativ vård av barn är en komplex situation som ställer stora krav på de anställda. Att barn dör är inget vi kan förhindra men att processen kring besluten som tas fungerar så bra som möjligt kan vi påverka. Teamarbete, kommunikation, tydliga riktlinjer samt att se barnets behov är viktigt att eftersträva i arbetet runt ett barn som vårdas palliativt. / Background: According to Statistics Sweden (2019), 92 185 persons died in Sweden in 2018, 462 were children bellow the age of 18. Of these 462 children roughly half died during their first year of life. Amongst the worst thing that can happen to a family is losing a child. Losing a child is stressful and trying experience both from the family's perspective and the care staff's. Health care professionals need to handle tasks that require a great deal of understanding, empathy and knowledge. This is especially true when a child who can no longer be cured is cared for. Objective: The aim of the study is to describe the experiences of doctors and nurses in the decision-making process for palliative care of children from new-borns up to 18 years. Method: Qualitative Study. The study was conducted with a qualitative study design with the intention of obtaining experiences of the healthcare staff in decision making in palliative care of children. Six semi structured interviews were conducted with a interview guide as guidance. The doctors and nurses worked at two different hospitals in Sweden. The interviews were conducted in a general paediatric ward and a neonatal ward. The results where later analysed with a qualitative content analysis. Results: The result showed that palliative decision-making regarding children is an extraordinary complex issue. The process can be very quick but also take several years. The most important thing is the child and then the family as a whole. Both doctors and nurses strive for clarity and to care in accordance to the best interests of the child and family. Conclusion: Children’s palliative care is a complex issue that demands a lot from healthcare professionals.  That children will die is nothing we can change but we can improve the process surrounding the decision making around palliative care. Teamwork, communication and clear guidelines as well as taking good care of the children´s needs are important parts in children´s palliative care.

Studien syftar till att undersöka förskollärarnas pedagogiska ledarskap, samt få en djupare kunskap kring val av strategier och förhållningssätt beträffande förskollärarnas ledarskap i fasta lärandesituationer. Syftet är enligt oss intressant på så sett att det bidrar med en fördjupad bild av olika ledarskapsstrategier, likväl redovisas olika val och förhållningssätt gentemot dessa, som vi många gånger tidigare reflekterat över i förskolans verksamhet. Studien har utgått från kvalitativa intervjuer som metod för att samla in material till analysen, som behandlades utifrån en tematisk analys. Slutligen behandlades och gjordes analysen via ett läroplansteoretiskt perspektiv. Resultatet visar att det läroplansteoretiska perspektivet har haft en stor påverkan på informanternas ledarskapsval kring de studerade lärarsituationerna, måltid och samling. Ett demokratiskt ledarskap framkommer som det vanligaste förhållningssättet under både måltids- och samlingssituationer. Här kunde också ett låt-gå ledarskap tydas. Det auktoritära förhållningssättet framkommer i förskollärarnas ledarskap, dock endast rörande samlingssituationerna. Samlingen ses därför inneha en aningen striktare ledarstil vid vissa tillfällen.

Multiresistenta bakterier är bakterier som utvecklat motståndsmekanismer mot läkemedel. Risken för att koloniseras av dessa bakterier är ett problem som ökar globalt, följaktligen växer antalet patienter som vårdas isolerade. Isoleringsvård innebär att patienten har ett eget rum och egen toalett att förhålla sig till, samt att vårdpersonal ska tillämpa specifika rutiner och åtgärder. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelser av isolering hos patienter koloniserade med multiresistenta bakterier (MRB) inom slutenvården. Metod: En kvalitativ manifest innehållsanalys med inifrån perspektiv tillämpades för att besvara studiens syfte. I analysen ingick nio vetenskapliga artiklar. Resultat: Isoleringen påverkade patienternas upplevelser utifrån flera aspekter som resulterade i kategorierna: ’Att vara ensam och känna ett känslomässigt lidande’, ’Att känna begränsningar i relationer och vara orolig för smittspridning’, ’Att känna sig stigmatiserad och få låg självkänsla i brist på egen kunskap’, ’Att tveka över sjukvårdspersonalens kunskap och åtgärdernas betydelse’ och ’Att vara instängd i ett rum där miljön har stor betydelse’. Slutsats och kliniska implikationer: I litteraturstudien identifierades patienternas bristande kunskap om isoleringen och varför vissa åtgärder ägde rum. Det behövs ytterligare forskning på vilket sätt patienter erhåller ökad kunskap i kombination med isoleringsvård. På så sätt kan patienternas förståelse i situationen öka deras känsla av sammanhang. Genom utvidgning av sjukvårdspersonalens kunskap om patienters personliga upplevelser av att befinna sig inom isoleringsvård kan ett personcentrerat förhållningssätt främjas. Troligtvis förbättrar det även bemötande av patienternas redan identifierade behov.