Bakgrund: Akut myeloisk leukemi (AML) är en typ av blodcancer som debuterar snabbt och ofta med vaga symtom vilket gör att diagnosen ofta kommer som en överraskning. Behandlingen är intensiv, tidskrävande och har biverkningar som får en betydande påverkan på vardagen. Att behandlingen påbörjas tätt inpå diagnos gör att patienterna rycks ur sin vardag. Syfte: Syftet var att undersöka vuxna patienters upplevelser av behandlingen mot akut myeloisk leukemi. Metod: En kvalitativ studie med induktiv ansats gjordes där fem bloggar som skildrar att behandlas mot AML granskades. Granskningen skedde genom en manifest innehållsanalys. Resultat: Informanterna hade under perioden på sjukhuset en hemlängtan. Under behandlingen uppkom negativa känslor som handlade om att befinna sig på sjukhus, bristande information samt att informanterna upplevde ovisshet och oro kring behandlingen. Positiva och stärkande upplevelser vid behandlingen gjorde att informanterna orkade fortsätta. Det som upplevdes som stärkande var närstående samt goda nyheter. Vårdpersonalen upplevdes som en trygghet genom behandlingen. Slutsats: Behandlingen påverkar patienterna på många olika sätt. Vårdpersonalen har en stor inverkan på patienten och behandlingen. Informationen som ges bör vara tillgänglig på olika sätt och bör anpassas efter patienten.

Introduktion: Forskning tyder på att nyanställda inom vården många gånger inte är adekvat förberedda inför sin mångfacetterade och ansvarsfulla roll. Många nyanställda har uppvisat god sakkunskap men trots detta upplevt en stor stress vid transitionen. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka hur nyanställda fysioterapeuter som gått på Umeå Universitet upplever transitionen från student till legitimerad utövare. Metod: En anpassad form av grounded theory användes som kvalitativ forskningsansats. Fem semistrukturerade intervjuer genomfördes med nyanställda fysioterapeuter examinerade vid Umeå Universitet. Insamlad data analyserades genom konstant jämförande och delades in i koder, underkategorier, kategorier och en sammanfattande huvudkategori. Resultat: Dataanalysen resulterade i nio underkategorier och tre kategorier. De tre kategorierna var Arbetsplatsens omhändertagande fundamentalt, Förutsättningar för optimalt lärande – värdefull förberedelse och Medvetenhet och acceptans för svårpåverkade omständigheter. Dessa handlade om betydelsefulla faktorer innan, under och efter transitionen där lärares roll, socialt stöd, organisation och tillgång till tid visade sig vara av värde. De handlade också om en medvetenhet för yrkets bredd, det ständiga utvecklandet av kompetens, det egna ansvaret och oförutsedda händelser. En sammanfattande huvudkategori kunde avläsas - Transition från student till kollega – en process med möjligheter och hinder. Konklusion: Transitionen från student till legitimerad utövare innebär för många en stor utmaning. Både underlättande och försvårande omständigheter på utbildningen och arbetsplatsen har påvisats, däribland lärares roll, socialt stöd, organisation och tid. Det finns förbättringspotential hos både universitet och arbetsplatser för att underlätta övergången för nyanställda. Förslag på förbättringar som lyfts fram i denna studie är för arbetsplatser att erbjuda den nyanställda introduktion och mentorskap samt ställa rimliga krav. Minska stress under utbildningen genom att fördela tiden i vissa kurser på ett bättre sätt.

Syfte med denna studie var att undersöka några förskollärares syn på vila och återhämtning, samt studera vilka delar av den fysiska miljön som står i relation till vila och återhämtning på avdelningen. Metoderna som vi använt oss av är kvalitativa intervjuer med förskollärare och observationer av den fysiska miljön på de avdelningar som förskollärarna intervjuades. Vi har i studien utgått ifrån Bronfenbrenners utvecklingsekologiska modell som innefattar olika nivåer om barnets närmiljö. Det innehåller micro-, meso-, exo-, makro- och kronosystemet. De huvudsakliga resultat i studien som framkommer är att förskollärarna ser vila som viktig och att förskollärarna resonerar om att barnen är i behov av fler möjligheter till vila och återhämtning. Utifrån studien resultat visas det att vila ofta organiseras på olika sätt efter lunchen. Det kan ske i form av sagostund eller andra lugna aktiviteter. Resultatet visar på att en daglig kommunikation med vårdnadshavare är av stor betydelse i förhållande till vila och återhämtning. Resultatet visar även att det fanns varierande platser där förskollärarna organiserar för barns möjlighet till vila och återhämtning i verksamheternas miljöer. Det framkommer även i intervjuerna med förskollärare att de beskriver hinder för vila och återhämtning i miljön.

Introduktion: Årligen genomförs drygt 12 000 överarm/axelkirurgier i Sverige. Axelkirurgi utförs vanligtvis i Beach chair-position (BCP) för att undvika skador på plexus brachialis. Kirurgi i BCP kan genomförs med olika sorters anestesimetoder vilka påverkar cirkulation i varierande grad. Hypotensiv anestesi har kopplats ihop med flera riskfaktorer såsom hjärnischemi och ryggmärgsskada. Den upprättsittande positionen av BCP i kombination med den cirkulatoriska påverkan kan leda till en minskad cerebral perfusion. Flera studier menar att det är av värde att använda cerebral övervakning vid kirurgi i BCP för att kunna identifiera desatureringar. Det finns väl rapporterade fall av neurologiska komplikationer. Syfte: Syftet är att beskriva anestesisjuksköterskans upplevelser av att vårda patienter som genomgår axelkirurgi i beach chair position. Metod: Kvalitativ metod med induktiv ansats valdes vid denna studie. Där en kvalitativ innehållsanalys med manifest analys har använts. Datainsamling skedde med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Resultat: Tre kategorier identifierades: positionering och luftvägshantering vid beach chair position, anestesins hemodynamiska påverkan vid Beach chair-position, samspelet mellan anestesisjuksköterskan och operationsteamet vid beach chair-position. Resultatet belyser aspekter gällande positionens betydelse och luftvägshantering vid BCP. Hur cirkulationen påverkas av anestesimetod i kombination med positioneringen, anestesisjuksköterskornas tankar om hur cirkulationen bör hållas vid denna typ av operationer och hur förberedelser inför kirurgi i denna positionen görs blir också belyst. Vikten av samarbete mellan anestesisjuksköterskan och operationsteamet men även eventuella intressekonflikter vid kirurgi i BCP är områden som blir belysta. Slutsats: Att genomföra kirurgi i beach chair position innefattar flera viktiga aspekter utifrån ett anestesiologiskt perspektiv. Anestesisjuksköterskan har en viktig roll i uppläggning av patienten i samspel med operationsteamet och utifrån patientsäkerhet. Vidare leder BCP i samband med generell anestesi till en cirkulatorisk påverkan som kräver särskild uppmärksamhet av anestesisjuksköterskan då allvarliga komplikationer kan uppstå.

Bakgrund: Delaktighet i vården är viktigt, då det finns skrivet i styrdokument och lagar. Tidigare forskning tyder det på att vårdpersonal och patienter inte alltid har samma syn på begreppet delaktighet. Att belysa patientens levda erfarenheter av delaktighet inom barn- och ungdomspsykiatrin synliggör det vad delaktighet betyder för patienten. Det kan bidra till att öka kunskapen hos vårdpersonal och förbättra vårdprocessen för patienten. Syfte: Studiens syfte är att beskriva vad unga vuxna erfarit som delaktighet under den period de själva har varit patienter inom barn- och ungdomspsykiatrin. Metod: Studien har en kvalitativ design med induktiv ansats. Ändamålsenligt urval gjordes och 8st deltagare i åldern 18–20 deltog i studien. Semistrukturerade intervjuer användes som datainsamlingsmetod. Intervjuerna transkriberades och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet skrivs ut i fyra kategorier Att bli bekräftad, Att få utrymme, Att förstå sig själv, Att förstå sammanhang dessa kategorier fick även subkategorier för att kunna beskriva kategorierna tydligare. Kategorierna och subkategorier bildade ett tema; Att få stöd att växa. Slutsats: Begreppet delaktighet har många betydelser. Att bli bekräftad i den situationen man befinner sig i och känna tillit blir viktigt i relationen till vårdpersonalen. En trygg relation främjar patientens delaktighet i vården. / Background: Participation in healthcare is important, it’s written in laws. Previous research indicates that healthcare professionals and patients do not have the same view of the concept of participation. Highlighting the patient’s lived experiences of participation in child and adolescent psychiatry makes it visible what participation means for the patient. It can help to increase the knowledge of healthcare professionals and improve the care for patients. Aim: The purpose of the study is to describe what young adults experienced as participation during the period they themselves have been patients in child and adolescent psychiatry. Method: A qualitative design with inductive approach. Appropriate selection with 8 participants in the ages 18-20. The interviews were transcribed and analyzed with qualitative content analysis. Results: The result is written in four categories: to be confirmed, to get space, to understand oneself, to understand the context, these categories also received subcategories. The categories and subcategories formed a theme: to get support to grow. Conclusion: The concept of participation has many meanings. Being confirmed in the situation you are in and feeling confident becomes important in the relationship with the healthcare professional. A secure relationship promotes the patient’s participation in healthcare.

Bakgrund: År 2019 uppskattades antalet potentiella donatorer vara 191 stycken. Samtidigt dör varje år 30–50 personer i väntan på organtransplantation. Nuvarande forskning tyder på att intensivvårdssjuksköterskors bemötande av närstående till potentiella donatorer kan påverka deras beslut om donation. Syfte: Att beskriva intensivvårdssjuksköterskors erfarenheter i bemötande med närstående till potentiella donatorer. Metod: Kvalitativ manifest innehållsanalys med induktivt förhållningssätt. Datainsamling har skett genom tio semistrukturerade intervjuer med intensivvårdssjuksköterskor från två avdelningar i Mellansverige. Resultat: Intensivvårdssjuksköterskors erfarenheter i bemötande av närstående till potentiella donatorer visar att det är viktigt att vara närvarande, att vara tydlig samt att ha bra samarbete med kollegor. Slutsats: Intensivvårdssjuksköterskors bemötande med närstående till potentiella donatorer har stor betydelse i främjandet av donationsprocessen. Utbildning och andra forum för reflektion kring att bemöta närstående till potentiella donatorer kan bidra till förbättring i bemötandet av närstående till potentiella donatorer.

Bakgrund: Statistik visar att var tredje person i Sverige under sin livstid kommer att drabbas av cancer och att antalet cancerfall har ökat under de senast decennierna. Majoriteten av de som får en cancerdiagnos har närstående som sitt närmaste stöd. Detta gör också att rollen som närstående har en stor betydelse för både personen med cancer och dennes vård. Målet med denna studie är därför att sätta närstående i centrum och belysa hur dom påverkas och upplever när någon i deras närhet drabbats av cancer. Syfte: Studiens syfte var att undersöka närståendes upplevelser när någon i nära relation drabbats av cancer. Metod: Byggd på en allmän litteraturstudie med kvalitativ ansats, där 13 vetenskapliga artiklar valdes ut. Analysmetod gjordes i form av en manifest innehållsanalys. Resultat: Studien är uppbyggt på tre kategorier Känslomässig utmaning, Förändrad livsvärld och Upplevelser av sjukvården och följt av två vardera underkategorier. Slutsats: Det framkom att sjuksköterskans bemötande och kunskap har en stor betydelse för närståendes upplevelser inom cancervården. Vården ska också utgå från ett helhetsperspektiv, där hela familjen som en enhet bör inkluderas.

No description available.

Studiens syfte är att få en tydligare bild av vad det innebär för den enskilde att få en dyslexidiagnos i sen ålder och om det underlättat för den som fått veta det redan tidigt under skolgången. Studiens syfte är också att undersöka respondenternas erfarenheter och upplevelser före och efter sin diagnos. För att göra detta utfördes en kvalitativ studie, omfattande sex intervjuer. Deltagarna i vår studie studerar i högre utbildning och har samtliga fått sin diagnos i ett senare skede. Intervjuerna transkriberades och analyserades med en riktad innehållsanalys för att lägga större vikt vid tolkning av texter. Denna studie har utförts med hjälp av Kvales sjustegsmodell. Resultatet som framkom har analyserats med hjälp av lösningsinriktad pedagogik och det sociokulturella perspektivet. Resultatet visar att respondenterna hade önskat sig att de hade fått veta sin diagnos tidigare, då detta skulle ha underlättat skolgången samt gett dem möjlighet att få bättre stöd i skolan. Slutsatserna är att det är väldigt betydelsefullt att man får diagnosen dyslexi i ett tidigt skede, redan i grundskolan, samt att det är viktigt med verktyg som hjälper den enskilde att lyckas i sina studier.

No description available.