Bakgrund: Sveriges befolkning lever allt längre i takt med samhällets utveckling där hög ålder ökar risken för obotlig sjukdom. Sjuksköterskans uppgift är att kunna ge en god omvårdnad, vilket även inkluderar palliativa patienter. Detta kräver stor kunskap och ställer höga krav på sjuksköterskan för att på ett adekvat sätt stödja denna patientkategori i deras nya livssituation. Studien förankras i Watsons teori om mänsklig omsorg. Syfte: Syftet med studien var att sammanfatta sjuksköterskors upplevelser av att ge palliativ vård på en somatisk avdelning. Metod: Studien är en litteraturöversikt med kvalitativ metod med en induktiv ansats som en allmän litteraturöversikt. Fribergs (2017) beskrivning av induktiv innehållsanalys tillämpades som analysmetod där sju artiklar inkluderades. Resultat: Tre huvudkategorier utformades vilka var Att vara emotionellt påverkad, Att möta hinder i omvårdnaden och Att samverka med andra. Resultatet visar att många sjuksköterskor som jobbar på somatisk avdelning saknar den kunskap och erfarenhet som krävs för att ge en god palliativ vård. Sjuksköterskor upplevde emellertid att det fanns hindrande faktorer i omvårdnaden och att samverkan med andra var betydande faktorer för ett framgångsrikt vårdande av patienter med en palliativ diagnos. Slutsats: Sjuksköterskor upplever den palliativ vård utmanande. Bristen på tid gör det svårt att upprätthålla en god omvårdnad. Samtidigt påtalar många sjuksköterskor att de saknar både erfarenhet och kunskap för att ge palliativ vård. Studiens resultat kan ge såväl sjuksköterskor som övriga professioner och patienter en ökad förståelse av sjuksköterskors upplevelser av att vårda palliativa patienter och hur de kan stödjas i detta arbete.

Abstrakt (Sammanfattning) Bakgrund: Amyotrofisk lateralskleros (ALS) är en obotlig och sällsynt motorneuronsjukdom där 220-250 personer årligen insjuknar i Sverige. De karaktäristiska dragen för ALS är en progressiv försämring av motoriska nervbanor, vilket leder till att nervceller successivt förtvinas och dör. De generella symtomen vid samtliga varianter av ALS är lokal svaghet i händer eller armar, benmuskulaturen samt svaghet i musklerna som styr svalget, talet och sväljningen. Eftersom det inte finns någon kurativ behandling läggs fokus på symtomlindring. Allmänsjuksköterskans funktion blir att utvärdera patientens behov eftersom sjukdomen progressivt förändras över tid samt att involvera det multidisciplinära vårdteamet för att skapa en individanpassad vård.  Syfte: Syftet med studien var att belysa individers upplevelser av att leva med sjukdomen Amyotrofisk lateralskleros (ALS).  Gör så här: En kvalitativ litteraturstudie som hade induktiv ansats. Som grund till studien valdes fem självbiografier som analyserades utifrån en manifest innehållsanalys. Resultat: Fem huvudkategorier och tretton underkategorier framkom vid analysen. De fem huvudkategorierna var En nedbruten kropp, En ångestfylld tillvaro, Maktlöshet över sjukdomens utmaningar, Nedvärderad av sjukdomen samt Att finna livsmening.  Slutsats: Studien urskiljer fem huvudkategorier om upplevelsen av att leva med sjukdomen ALS. Väsentliga fynd var en nedbruten kropp, ångest, maktlöshet, att bli nedvärderad av sjukdomen samt att finna en livsmening. Resultatet som framkom skapar en flerdelad uppfattning för kvinnor och män av deras sjukdomsupplevelse. Studien framhåller betydelsen av allmänsjuksköterskans roll i att bemöta fysiska och emotionella påfrestningar hos patienter med ALS samt vikten av en individanpassad vård för att främja de drabbades livskvalité. Nyckelord  ALS, Amyotrofisk lateralskleros, kvalitativ metod, självbiografier, upplevelser. Nubb Vi vill tacka vår handledare Sylvi Persson för ditt stöd genom vårt arbete. Vi vill även passa på att tacka övriga medstudenter i vår handledningsgrupp för intressanta diskussioner.

Bakgrund:1 till 2 av 1000 nyblivna mödrar drabbas av postpartumpsykos som är ett allvarligt tillstånd. Mödrar som tidigare diagnostiserats med psykossjukdom och bipolär sjukdom har en ökad risk att drabbas. Andra misstänkta orsaker till tillståndet finns, men ingenting som är fastställt. Detta gör det av vikt att allmänsjuksköterskor har god kunskapsbas om tillståndet och därmed i ett tidigt stadie kan identifiera riskfaktorer och symtom hos mödrarna. Syfte: Syftet med studien var att beskriva mödrars levda erfarenhet av postpartumpsykos. Metod: En allmän litteraturöversikt med induktiv ansats, baserad på tio kvalitativa vetenskapliga originalartiklar publicerade mellan åren 2012–2024. Artiklarna kvalitetsgranskades och artiklarnas resultat analyserades med utgångspunkt från Fribergs (2022) femstegsanalys. Resultat: I analysen identifierades ett resultat bestående av tre teman samt åtta tillhörande subteman. Dessa tre teman var: Att förlora sig själv, Känslomässigt kaos och Att blicka framåt. Slutsats: Mödrar med erfaren postpartumpsykos upplevde en stor förändring i vardagen med olika former av lidande. Tillståndet var sällan något de drabbade mödrarna hade hört talas om förut. De önskade att vårdpersonalen hade uppmärksammat deras symtom tidigare, då tillståndet kunde innebära en stor fara för dem själva men också för deras barn.

Bakgrund: Palliativ vård är en global holistisk vårdform som strävar efter att erbjuda patienter ett värdigt slut. Att förbättra livskvaliteten för patienter med svåra eller livshotande sjukdomar samt att lindra symtom är målet för palliativ vård. Detta kan uppnås med en god kommunikation mellan sjuksköterska och patient. Målet är att kommunicera samt ge patienter och deras familjer omfattande stöd genom smärtlindring, symptomhantering, stöd för känslor och andlighet samt vård i livets slutskede. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att beskriva betydelsen av kommunikation mellan sjuksköterskan och patient under vårdandet vid palliativ vård. Metod: En kvalitativ litteraturöversikt med induktiv ansats, som har sammanställts av 11 vetenskapliga artiklar av kvalitativ design som analyserades enligt Fribergs femstegs analysmodell. Artiklarna som presenteras är hämtade från databaserna CINAHL samt MEDLINE. Resultat: Resultatet presenterades med hjälp av 11 vetenskapliga artiklar. Dessa presenterades med två huvudteman som följs av tre huvudteman vardera. Huvudteman var Kommunikationens olika språk samt Skapa förtroende. Resultatet visade att en god palliativ vård grundas i en personcentrerad vårdrelation. Vidare framställdes det att vissa patienter var nöjda med kommunikationen i vården medan andra upplevde att det finns rum för förbättring vid kommunikation mellan sjuksköterska och patient. Slutsats: En tidig implementering av kommunikation, samarbete samt respekt i sjuksköterskans arbetet är essentiell för en god grund till palliativ vård. En stark vårdrelation mellan sjuksköterska och patient är viktigt. För att förbättra kommunikationen behöver sjuksköterskan vara rustad för de svåra samtalen som framkommer i samband med palliativ vård. Detta kan uppnås genom ständigt söka ny information samt uppdatera sig kring ämnet. En utmaning kan vara att navigera sig som sjuksköterska i de svåra samtalen trots arbetsrelaterad stress och tidsbrist.

Bakgrund: Varje elev ska ha rätt till en god och trygg miljö. Eftersom skolan är en arena där elever spenderar mycket tid, är det viktigt att skolan anses som en trygg plats att befinna sig på. Trygghetsarbetet innefattar goda relationer, god studiemiljö samt motverka kränkande behandling och diskriminering. Utförandet av trygghetsarbete i skolan har en positiv inverkan på folkhälsan.   Syfte: Studiens syfte är att undersöka hur elevhälsoteamet arbetar trygghetsskapande i grundskolan.   Metod: För att besvara studiens syfte användes en kvalitativ metod och urvalet som tillämpandes var ett målstyrt urval. Sex intervjuer genomfördes med en semistrukturerad intervju, där varje intervju genomfördes enskilt. Intervjuerna spelades in för att sedan transkriberas och analyseras utifrån en manifest kvalitativ innehållsanalys. Intervjupersonerna arbetade på olika skolor i olika län och hade arbetat 4-19 år.   Resultat: Resultatet visade att informanterna upplevde goda relationer, samverkan och aktiviteter som viktiga faktorer för upplevd trygghet i skolan samt goda förutsättningar för att möjliggöra ett bra trygghetsarbete. Majoriteten upplevde tidsbrist och personalbrist som ett hinder för det pågående arbetet.   Slutsats: Studien visar att trygghetsarbete är ett arbete som sker varje dag, där varje elev har rätt till en god och trygg miljö. En slutsats är att elevhälsoteamet arbetar med aktiviteter, resurser och relationer kopplat till känsla av sammanhang för att uppnå en ökad trygghet hos eleven. Ytterligare en slutsats av resultatet var att det fanns en brist i arbetet gällande tid, resurs och personal, vilket försvårade utvecklingsmöjligheterna och därmed påverkade tryggheten.

Idag bor ca 35 procent av barn till separerade/skilda föräldrar växelvis varannan vecka hos respektive förälder. Med en kvalitativ intervju och fenomenologisk ansats riktar sig studien till barn som bor växelvis, en vecka vardera hos sina separerade/skilda föräldrar och hur de upplever övergången mellan hemmen. I studien deltog åtta barn i åldern 6-18 år. Intervjun baseras på halvstrukturerade frågor med intervjuguide och den berör föräldrars stöd till barnen och hur förberedelsen ser ut i samband med bytet. Resultatet visar att barnen får praktiskt stöd av sina föräldrar medan det känslomässiga ansvaret tycks vila på dem själva. Bytet mellan hemmen tycks för de flesta som deltog i studien ha blivit som en rutin bland andra rutiner men när det väl är dags för en övergång så upplever de flesta informanterna ledsenhet och motstridiga känslor. Det psykoterapeutiska förhållningssättet har lyfts upp som en viktig faktor för utfallet av barnens berättelser och vikten av att inkludera barnen och följa upp deras behov.

Telefonrådgivning till föräldrar med sjuka barn är en stor del av arbetet inom primärvård och sjukvårdsrådgivning. Telefonsjuksköterskor ställs inför många utmaningar i samtalen med föräldrar. Syftet med den här studien var att belysa telefonsjuksköterskors erfarenheter av telefonrådgivning till föräldrar med sjuka barn. Datainsamlingen gjordes genom kvalitativa forskningsintervjuer och analyserades med innehållsanalys. I resultatet framkom tre kategorier; att skapa ett samtal, att bedöma och prioritera barn samt att möta vårdsökande föräldrar. Telefonsjuksköterskor hade erfarenhet av olika svårigheter med att göra en bedömning av barnets hälsotillstånd via telefonen. En stor del av samtalen ägnades åt att bemöta oro och skapa trygghet. Till hjälp i bedömningen fanns ett datoriserat bedömningsstöd men också ett kollegialt stöd. Telefonsjuksköterskans uppgift handlade till stor del om att förmedla kunskap till föräldrarna och det upplevdes viktigt att i samtalen uppnå samförstånd. Telefonsjuksköterskor hade erfarenhet av att möta föräldrar i olika sammanhang såsom föräldrar med annan kulturell bakgrund och särboende för-äldrar. Föräldrar sökte gärna information på internet. Telefonsjuksköterskor ställdes inför många ut-maningar men upplevde ändå sitt arbete som tillfredsställande. Det behövs handledning och fördjupad utbildning med inriktning på telefonrådgivning då det är nödvändigt med en bred och god kompetens för att på ett bra sätt utföra uppdraget som telefonsjuksköterska. / Telephone consulting for parents with sick children is a large part of health consulting. Telephone nurses faces many challenges in the calls with parents. The purpose of this study was to illustrate the experiences of telephone consulting to parents with sick children. Qualitative research interviews were made and analyzed through content analysis. The result is presented in three categories; to create a conversation, to assess and prioritize children and to meet care-seeking parents. Telephone nurses experienced many difficulties in the assessment of a sick child’s state of health. A large part of the conversations were spent addressing concerns and provide security. A digital appraisal system was available as well as collegial support. A major part of the conversation was to conveying knowledge and achieving consensus was perceived as vital. Telephone nurses met parents in various situations such as parents with a different cultural and ethnic background as well as parents who were living apart. Parents today are seeking information on the internet. Telephone nurses are facing many difficult challenges but are still perceiving their work as satisfying. There is a need for further education focusing on telephone consulting as wide and deep competence is essential in order to be able to perform telephone consulting.

Bakgrund    Enligt Sveriges Kommuner och Landsting så ska vårdpersonal inom regioner, kommuner och landsting arbeta för införandet av personcentrerad vård (PCV) som arbetssätt. PCV har tre grundpelare: partnerskap, patientberättelse samt dokumentation. Vårda i samråd med personen som behöver vård är grunden i hela den personcentrerade vården. Syfte                                   Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans tillämpning av personcentrerad vård inom den kommunala hemsjukvården i vården av personer 65 år och äldre. Metod                                 Studien har en beskrivande design med kvalitativ ansats. Huvudresultat                   Ingen av de inkluderade kommunerna tillämpade PCV fullt ut idag. De förutsättningar för en god PCV som sjuksköterskorna beskrev var att de arbetade för att ha personen i fokus. De försökte också skapa en relation till personen och dess anhöriga genom kontinuitet, partnerskap och patientens levnadsberättelse. Hinder för att kunna tillämpa PCV var brist på organisatorisk ledning gällande PCV, bristande kontinuitet, tidsbrist och orealistiska önskemål från personen samt kunskapsbrist om PCV.   Slutsats                              Sjuksköterskorna saknar kunskap om vad PCV innebär inom kommunal hemsjukvård och hur PCV skall tillämpas i det dagliga vårdarbetet. Studien visade på att det är ledningen som präglar vilken vård som ges till dem som vårdades. En ledning som guidar, stöttar och ger förutsättningar till sina sjuksköterskor för att de skall kunna tillämpa PCV är den största förutsättningen för att PCV skall kunna implementeras inom den kommunala hemsjukvården. Det borde vara en rättighet för alla som vårdas att få PCV. / Background                  According to the Swedish Association of Local Authorities and Regions should all healthcare professionals within the regions, municipalities and county council work for an introduction of person-centered care (PCC). PCC has three fundamental pillars: partnership, the patient´s story and documentation. Healthcare should be in agreement with the person needing care, it´s the foundation of PCC. Objective                      The objective of the study was to describe the nurse's application of person-centered care in the municipal home healthcare in the care of people aged 65 years and older. Method                              The study has a descriptive design with a qualitative approach. Main results                      The results showed that none of the participating municipalities applied PCC to full extend currently in daily work. The nurses described good conditions for PCC like having focus on the person. The nurses also tried to create a relationship with the patient and their relatives, through continuity, partnership and patient´s life story. The study identified obstacles in the application of PCC like lack of organizational management, continuity and time, unrealistic requests of care from the person and knowledge deficit regarding PCC. Conclusion                         The nurses within municipal home healthcare lacked knowledge regarding PCC and how to apply PCC in daily work. The study showed that it is the management who characterizes the care given. In the application of PCC a necessity is a management who guides, supports and offers relevant conditions for PCC to the nurses. It should be a right for all people receiving care to obtain PCC.

Studien syftar till att undersöka hur utredningsmetoden Faktaundersökning kan upplevas av olika parter och hur de påverkas av att vara en del i en utredningsprocess av mobbning och kränkande särbehandling. En enfallsstudie gjordes för att belysa dessa aspekter utifrån olika deltagares perspektiv. Tretton personer intervjuades via semistrukturerade intervjuer för att besvara studiens frågeställningar. Deltagarna var personer som varit delaktiga i en utredning som genomförts med Faktaundersökning som metod, samt organisationspsykologen som genomfört utredningen. Studiens ansats vilar på en realistisk utgångspunkt som förutsätter att kunskap kan inhämtas via deltagares beskrivningar av sina upplevelser. Den datanära tematiska analysen genererade sex övergripande teman: avsikter och förhoppningar med metoden, upplevelser av ramarna i Faktaundersökning, känslomässig påverkan, tilltro i utredningen, misstro i utredningen och organisationspsykologens perspektiv. I resultatet framkommer hur Faktaundersökningen kunde användas som ett redskap för att sända ut signaler till olika målgrupper med förhoppningar om att påverka och åstadkomma olika förändringar inom företaget. En viktig slutsats berör också upplevelsen av tilltro till utredningsprocessen som vid upplevelser av orättvisa och oförutsägbarhet i processen lätt kunde skapa känslor av otrygghet. Detta resulterade i att upplevelsen av tilltro lätt kunde bytas ut mot en känsla av misstro, vilket ledde till misstänksamhet gentemot utredningsprocessen. Behovet av att få känna upprättelse och bekräftelse i utredningen framkommer som ett centralt fynd, likt besvikelsen som kan uppkomma som en konsekvens hos deltagare som inte får dessa behov uppfyllda. En känslomässig påverkan hos deltagare i utredningen kan också ha en inverkan på förmågan att kunna bidra i utredningen. Slutligen framkommer hur utredarens roll som bedömare och beslutsfattare kan ha en stor inverkan på deltagares upplevelser av utredningsmetoden. Upplevelserna kan bero av utredarens upplevda kompetens, opartiskhet och agerande gentemot deltagarna. Den centrala rollen som utredare kan härigenom också bli föremål för mycket kritik och granskning.

Bakgrund: Självskadebeteende är skador mot den egna kroppen genom att skära, rispa eller bränna sig utan avsikt att ta sitt liv. Det framkommer att personal känner bristande förståelse och frustration för patienter med självskadeproblem och att de inte vet hur man ska ta hand om dem. Syfte: Att beskriva hur sjuksköterskor inom psykiatrisk heldygnsvård upplever att vårda patienter med självskadebeteende. Metod: En kvalitativ metod användes och datainsamling skedde via intervjuer med sjuksköterskor inom den psykiatriska heldygnsvården (n=14). Materialet transkriberades och analyserades med innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i ett tema, tre kategorier och sex underkategorier. Temat blev ”Vad göra”, de tre kategorierna blev ”En patientgrupp i nöd”, ”En patientgrupp som berör” och ”En behövande profession”. De sex underkategorierna blev ”Dåtidens brister”, ”I stridens hetta”, ”Mig som sjuksköterska”, ”Oss i personalgruppen”, ”I behov av stöd och vägledning” och ”I kunskapstörst”. Konklusion: Patienter med självskadebeteende berör den enskilda sjuksköterskan men också personalgruppen. Upplevelser vittnar om en patientgrupp i nödliknande situation både förr och idag. Förhoppningen är att med stöd, ökad kunskap och vägledning till verksamma sjuksköterskor förändra upplevelserna av att vårda patienter med självskadebeteende / Background: Self-harm is damage to the own body and includes cut, scratch or burn without intending to take one´s own life. It appears that staff feel lack of understanding and frustration for patients who self- harms and that they don´t know how to care for them. Aim: To describe nurses experiences of caring for patients who self- harm in psychiatric inpatient care. Methods: A qualitative approach was used and data collection was done through interviews with nurses in psychiatric inpatient care (n = 14). The interviews were transcribed and analyzed by content analysis. Results: The analysis resulted in one theme, three categories and six subcategories. The theme was "What to do", the three categories were "A population in need", "A population who affect" and "A profession in need". The six subcategories were "The inadequacies of yesterday”, "In the heat of battle," "Me as a nurse," "us in the personnel”, " "In need of support and guidance," and "In thirst for knowledge". Conclusion: Patients who self- harm affects the individual nurse but also the staff group. Experiences indicate a patient population with a situation in needs, both past and present. It is hoped that with the support, increased knowledge and guidance to the active nurses changing experiences of caring for patients with self-injurious behavior.