Syftet med vår studie var att undersöka hur lärare i grundskolan och gymnasiet förhåller sig till våld i skolan. Vi gjorde en kvalitativ intervjustudie med fem lärare. Lärare såg våld riktat mot lärare i första hand som fysiska handlingar och menade att den egna utsattheten för våld var låg. Samtidigt föreföll psykiskt våld vara vanligt förekommande. Lärarnas strategier för att hantera våld formades av deras konstruktion av den egna yrkesrollen. Särskilt framträdande var lärares motstånd mot att definiera sig som offer. De framställde sig själva som starka och kapabla att hantera våldet och lyfte fram att upprätthålla ordningen i klassrummet som en nyckelfråga för att undvika att bli utsatta för våld. En annan nyckelfråga var goda relationer mellan lärare och elever.De av lärarna föreslagna åtgärderna för att minska våld i skolan innefattade ökade resurser för att förebygga att elever far illa och därigenom undvika att risksituationer uppstår. / The aim of our study was to examine how teachers in the senior level of the 'grundskola' (högstadiet) and upper secondary school (gymnasiet) relate to violence in school. In order to examine this, we have done qualitative interviews with five teachers. The teachers defined violence against them mostly as physical acts and considered their own victimization to be low. The teachers though expressed that exposure to psychological violence was common. Their strategies to cope with violence were formed by the construction of their profession. The teachers were diffident about defining themselves as victims. They held themselves as strong and capable of coping with violence and pointed out maintaining order in class as a key point to avoid victimization. Another key point was good relations between teachers and student. Suggested measures against school violence consisted of increased resources in order to prevent students failure and thereby reduce risk situations.

Induktiv intervjustudie med syfte att beskriva vilka erfarenheter sjuksköterskor verksamma inom somatisk vård har av att vårda personer med psykossjukdom. Resultatet visar att sjuksköterskor inom den somatiska vården har relativt mycket erfarenhet av att vårda personer med psykossjukdom. Den specifika psykiatriska kompetensen uppfattades otilräcklig och vårdandet innebar ofta känslosamma möten.

I denna studie undersöks och jämförs fritidspersonalens beskrivningar av de arbetssätt som används för att inkludera nyanlända elever på fritidshem. För att inhämta material genomfördes intervjuer med fritidspersonal och lärare i svenska som andraspråk på åtta olika fritidshem respektive skolor. Resultatet visade att samtliga deltagare upplever fritidshemmets roll i inkluderingsarbetet av nyanlända elever som viktigt. Trots att majoriteten upplever bristande stöd från skolledningshåll samt tidsbrist för planering är personalens inställning till arbetet med nyanlända elever genomgående positivt. Däremot råder det olika meningar om hur fritidspersonalen på bästa sätt inkluderar nyanlända elever i arbetet. De intervjuade personerna upplever att det svenska språket är avgörande för inkludering och att inlärning av det nya språket sker i det sociala samspelet med andra. Slutsatsen är att fritidspersonalens arbetssätt ser olika ut men att arbetet är avgörande för att de nyanlända barnen ska känna sig som del av skolverksamheten och det svenska samhället.

Bakgrund: Anorexia nervosa är en ätstörning där man äter eller kontrollerar vikten på ett sätt som leder till att man får problem med sin fysiska och psykiska hälsa. Sjukdomen drabbar främst unga kvinnor i tonåren. Trots att forskning kring ämnet har ökat råder det begränsad kunskap om patienters upplevelser av sjukdomen. Det är därför viktigt att kunskap sprids och utvecklas, samt att sjuksköterskor har kunskap om hur man bäst erbjuder en god omvårdnad till patienterna.  Syfte: Syftet med studien var att belysa unga kvinnors upplevelser av att leva med ätstörningen anorexia nervosa. Metod: En kvalitativ studie med en induktiv ansats har gjorts med hjälp av nio självbiografiska bloggar. Data analyserades utifrån Lundmans och Hällgren- Graneheims (2012) metod för kvalitativ manifest innehållsanalys. Resultat: Resultatet presenteras i två huvudkategorier och sex underkategorier.  Huvudkategorierna är Emotionellt lidande styrt av sjukdomen och tvångsmässiga behov styrt av sjukdomen. Slutsats: Informanterna upplevde att sjukdomen begränsade deras liv och påverkade deras livsvärld, välbefinnande och lidande. Genom ökad kunskap och stöd kan vården förbättras samt tillsätta snabba insatser för att bryta det annars troligen långvariga förloppet av sjukdomen.

Syftet med den här studien är att undersöka svensklärares uppfattningar om elevers nytta av skönlitteratur i sitt eget skrivande samt hur viktigt svensklärarna tycker att det är med relationer mellan läsundervisning och skrivundervisning. Metoden som använts i undersökningen är en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Den tidigare forskningen visar att det finns tydliga relationer mellan de två förmågorna läsning och skrivning och resultaten visar att det är viktigt att elever är läsare för att de ska kunna tillägna sig de skrivuppgifter de möter på ett positivt sätt. Det visar sig också vara viktigt att eleverna får stöttning i början av sitt lärande och att de får hjälp att komma till nästa nivå i sin utveckling. De medverkande lärarna anser att relationerna mellan läsundervisningen och skrivundervisningen är en grundpelare i ämnet svenska och att det är viktigt i det dagliga arbetet att den kopplingen är tydlig för eleverna. Resultatet i undersökningen visar att eleverna tar till sig de språkliga dragen från skönlitteraturen och att de har nytta av skönlitteraturen i sitt eget skrivande. Studien har utgått ifrån det sociokulturella perspektivet och undersökt närmare sociokulturella faktorer som påverkar elevers utveckling av förmågorna inom läsoch skrivundervisningen.

Anestesisjuksköterskan ska kunna värdera information om sjukdomar och medicinska faktorer som ska resultera i att korrekta omvårdnadsåtgärder och medicinska beslut tas i samarbete med anestesiologen för att öka patientsäkerheten. Begränsad mängd tidigare forskning finns om anestesisjuksköterskors känsla av trygghet och hur patientsäkerhet i den preoperativa fasen upplevs. Syftet med denna studie var att beskriva anestesisjuksköterskors upplevelser av trygghet och patientsäkerhet i det preoperativa omvårdnadsarbete. För att besvara syftet användes en kvalitativ metod. Totalt intervjuades sex anestesisjuksköterskor, alla från olika sjukhus över hela Sverige. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i sju kategorier; Behov av tydliga rutiner och kontroller, Skapa en lugn miljö, Vikten av god kunskap och erfarenhet, Möjlighet till egen reflektion, Vikten av teamarbete, Organisationens inverkan på patientsäkerheten samt Informationsinhämtning och planering för att skapa rätt förutsättningar. Teamarbete och Organisationens inverkan på patientsäkerheten framkom som två områden där anestesisjuksköterskan inte känner trygghet och där tydliga brister inom patientsäkerheten identifieras. Anestesisjuksköterskan upplever att det finns en tveksamhet hur organisationen värderar patientsäkerheten och hur anestesisjuksköterskan skall förhålla sig till detta, vilket orsakar en minskad känsla av trygghet. Även vid problem i teamet med samarbetet, påverkades anestesisjuksköterskans trygghet vilket kunde ses påverka patientsäkerheten negativt. Förslag på fortsatt forskning är att vidare undersöka anestesisjuksköterskans upplevda trygghet utifrån organisation och teamarbete.

Syftet med studien är att undersöka lärare i fritidshems erfarenheter av arbete med flerspråkiga elevers språkutveckling i fritidshem. Forskningsfrågor för studien är: Hur arbetar lärarna i fritidshem med flerspråkiga elevers språkutveckling samt vilka möjligheter och hinder anser lärarna att det finns i arbetet med flerspråkiga elevers språkutveckling. Studien baserades på kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med stöd av en intervjumanual. Fyra lärare i fyra fritidshem på olika skolor har intervjuats. I denna studie har en innehållsanalys använts för bearbetning av insamlad empiriska data. De lärare som intervjuats för studien nämner att fritidshemmet är en bra plats för språkutvecklande arbete. De menar att den fria strukturen och möjligheten att anpassa verksamheten efter elevernas behov är fördelaktig. Lärarna nämner en rad olika verktyg och metoder som främjar lärandet i det språkutvecklande arbetssättet, till exempel bildstöd, högläsning samt arbete med teman och värdegrundsord. Lärarna talar även om ett behov av struktur och tydlighet för eleverna i det språkutvecklande arbetet, där strukturen och tydligheten bistår med att främja elevernas språkutveckling då eleverna känner till upplägget för verksamheten i fritidshemmet. De nämner även utmaningar i arbetet med de flerspråkiga elevernas språkutveckling i form av personalbrist, gruppstorlek, kompetens och behovet av välfungerande samplanering lärarna emellan.

Det är av största vikt att kunskapen inom omvårdnad fördjupas och att utbildning och fortbildning inom ämnet suicid finns att tillgå. Suicid är en vanlig dödsorsak och patienter med psykisk ohälsa löper större risk för att begå suicid. En tredjedel av alla som suiciderar har en aktuell kontakt med psykiatrisk hälso-och sjukvård. Det är viktigt att arbeta suicidförebyggande genom att fånga upp patienter med suicidtankar i ett tidigt skede och att samarbeta över verksamhetsgränserna. Ett respektfullt bemötande samtfortbildning i suicidpreventionär nödvändigt.

Bakgrund: Personcentrerad vård innebär att personen är i centrum och inte dennes sjukdom. Ett partnerskap mellan distriktssköterskan och personen eftersträvas, med utgångspunkt från personens livsberättelse och dennes livssituation för att gemensamt skapa mål och strategier för genomförande av behandlingar samt omvårdnad. I mötet ska distriktssköterskan visa vilja, öppenhet samt intresse att lyssna till personens berättelse och beskrivning av sin situation. Syftet: Syftet var att beskriva distriktssköterskors erfarenheter av att arbeta personcentrerat på mottagning i primärvården. Metod: Åtta distriktssköterskor från hälsocentraler i norra Sverige deltog i studien. Datainsamlingen utfördes med semistrukturerade intervjuer och data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom ett tema; Att vilja väl men inte ha förutsättningar och fem kategorier; Att vara lyhörd och närvarande i patientmötet; Att individanpassa mötet; Att skapa samförstånd med patienten; Att ha brist på tid; Att ha kunskap och samsyn om arbetssättet. I resultatet framkom att lyssna, vara lyhörd, närvarande, visa intresse och se patienten är viktiga aspekter i det personcentrerade arbetet. Ett ökat samförstånd och delaktighet resulterade i ökat ansvar från patienten i egenvården. Slutsats: Personcentrerad vård ger mer nöjda patienter med ökat egenansvar. Distriktssköterskor måste dock ges förutsättningar för att kunna arbeta personcentrerat varför arbetsgivare måste införa rutiner för att implementera detta arbetssätt. Detta skulle också ge distriktsköterskorna en ökad känsla av tillfredställelse i arbete med personcentrerad vård.

Sexualkunskapen i skolan är viktig för att guida ungdomar framåt i livet, där vissa skolor lyckas bättre med denna uppgift än andra. Forskning kring resultat av sexualundervisningen finns, men studier som undersöker ungdomarnas uppfattning är mer sällsynt. Denna fenomenologiska studie ämnar bidra till att synliggöra elevernas åsikter och önskemål. Studien baseras på elva semistrukturerade intervjuer där 18-åriga ungdomar fått möjlighet att utvärdera och kommentera sexualkunskapen i skolan. I resultaten av den tematiska analysen framträdde tre tydliga teman: lärarens insats och påverkan, undervisningens innehåll och upplägg samt tid som ägnas åt ämnet. Det övergripande resultat som återfinns i samtliga intervjuer är besvikelse/missnöje, vilket även präglar resultaten av analysen. Ett oväntat resultat var att flertalet informanter var nöjda med sexualundervisningen i mellanstadiet, men att den blev sämre i högstadiet. Studiens resultat ger förståelse för att eleverna upplevt sexualkunskapen som knapphändig, ytlig och gammaldags samt att de önskar en uppdaterad undervisning som möter deras behov. Vidare önskas lärare som är trygga inom ämnet och därmed påvisar en säkerhet i rollen som sexualkunskapslärare, samt mer lektionstid för sexualkunskap. Studien utgör därmed ett bidrag till utvecklingen av dagens sexualundervisning. / Sexual education in school is important to provide a guideline forward in adolescents' lives, where some schools seem to accomplish this mission in a better way than others. Research in these results in education is available, but studies that examine adolescents' perception are rare. This phenomenological study aims to make visible the opinions and wishes of the students. The study is based upon semi-structured interviews in which eleven 18-year-olds had the opportunity to evaluate and comment on their sexual education in school. In the results of the thematic analyses three themes emerged; the teachers' contribution and impact, content and arrangement of the tuition, and time dedicated to the subject. The overall result that was found in all interviews was discontentment and disappointment, which also incuse the results of the analyses. An unexpected finding was that a majority of the informants were more satisfied with the sexual education at lower grades, but that it got worse at higher grades. The results of this study provides an understanding that the students perceive the sexual education as scanty, shallow and old fashioned and that they wish for a more updated tuition that meet their needs in a better way. Furthermore, there is a desire for teachers that are confident in the topic which leads to a confidence in their role as sexual educators, as well as more time in class for sexual education. The study thereby constitutes a contribution to the vega development of the contemporary sexual education.