Syftet med den här studien är att undersöka svensklärares uppfattningar om elevers nytta av skönlitteratur i sitt eget skrivande samt hur viktigt svensklärarna tycker att det är med relationer mellan läsundervisning och skrivundervisning. Metoden som använts i undersökningen är en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Den tidigare forskningen visar att det finns tydliga relationer mellan de två förmågorna läsning och skrivning och resultaten visar att det är viktigt att elever är läsare för att det ska kunna tillägna sig de skrivuppgifter de möter på ett positivt sätt. Det visar sig också vara viktigt att eleverna får stöttning i början av sitt lärande och att de får hjälp att komma till nästa nivå i sin utveckling. De medverkande lärarna anser att relationerna mellan läsundervisningen och skrivundervisningen är en grundpelare i ämnet svenska och att det är viktigt i det dagliga arbetet att den kopplingen är tydlig för eleverna. Resultatet i undersökningen visar att eleverna tar till sig de språkliga dragen från skönlitteraturen och att de har nytta av skönlitteraturen i sitt eget skrivande. Studien har utgått ifrån det sociokulturella perspektivet och undersökt närmare sociokulturella faktorer som påverkar elevers utveckling av förmågorna inom läs – och skrivundervisningen.

BAKGRUND:Forskning visar att många elever tappar sin lust för matematiken kring 10-12 års ålder. Hur kanlärare arbeta för att bibehålla och utveckla elevernas lust för ämnet? Detta anser vi vara intressantoch relevant då vi snart är utbildade lärare. En av våra uppgifter kommer att vara att skapa lustoch motivation hos våra elever, vilket denna studie undersöker.SYFTE:Vårt syfte är att undersöka hur ett antal lärare menar att man kan arbeta för att utveckla eleverslust till matematik.METOD:Studien utgår ifrån en kvalitativ metod som bygger på intervjuer med lärare, som sedan stärksmed elevenkäter.RESULTAT:Studiens resultat visade att de fyra lärarna som ingick i undersökningen menade att en varieradundervisning påverkar deras elevers lust till matematik. / Uppsatsnivå: C

BakgrundMatematik är något som finns omkring oss hela tiden. Förskolans läroplan har under år 2010 blivit reviderad och blivit mer tydlig i vad både förskollärare och förskolans arbetslag skall sträva efter för att utveckla barnen inom matematisk begreppsbildning. Barn stöter på matematik i vardagen när de leker och använder sig av olika material, vid dukning och när de äter. Men för att barnen skall förstå att det är matematik de håller på med, behöver pedagogerna ha på sig sina ”matematikglasögon” och synliggöra matematiken i vardagen på ett lustfyllt sätt.SyfteSyftet med denna undersökning är att ta reda på i vilka vardagliga situationer som några förskollärare anser att de stimulerar barns matematiska begreppsbildning, vilka material som används vid dessa tillfällen och vilka kunskaper som de menar att barnen får möjlighet att utveckla.MetodVi har valt att använda oss av kvalitativ metod. Det redskap som vi har använt oss av i studien är kvalitativ intervju, där sex förskollärare på sex olika förskolor har intervjuats.ResultatResultatet i studien visar på att förskollärarna anser att tambursituationer, samlingssituationer, matsituationer och skogssituationer kan stimulera barnens matematiska begreppsbildning. De material som förskollärarna menar att de använder för att stimulera matematisk begreppsbildning är bland annat frukt, ytterkläder, stövlar, byggklossar, egengjorda material och naturens material. De matematiska kunskaper som förskollärarna anser att barnen för möjlighet att utveckla i de olika situationerna och med hjälp av de olika materialen är bland annat vikt, antal, volym, bråk, geometriska former, jämförelse, sortering och räkning. / Program: Lärarutbildningen

Den här studien syftar till att undersöka hur Mölndals stads medborgare upplever kommunikationen med kommunen på deras Facebooksida. Dessutom avser studien att undersöka hur Mölndals stad arbetar kommunikativt på Facebook för att öka interaktionen mellan kommunen och medborgarna en i alltmer digitaliserad värld. För att besvara syftet med studien har tre frågeställningar utformats: 1. Hur kommunicerar Mölndals stad med medborgarna på kommunens Facebooksida? 2. Hur kommunicerar medborgarna med Mölndals stad på kommunens Facebooksida? 3. Hur upplever medborgarna i Mölndals stad kommunikationen med kommunen på deras Facebooksida? Studien har tagit en kvalitativ ansats med utgångspunkt ur en kritisk diskursanalys och kvalitativa intervjuer. Den avser att undersöka Mölndals stads Facebooksida och studiesubjekten är fyra kommunmedborgare. Tidigare forskning och teorier är utvalda utifrån studiens problemområde, vilket behandlar förhållandet mellan sociala medier och offentliga organisationer, samt teorier kring kommunikationsmodeller, organisationers behov av att kommunicera, samt platsmarknadsföring. Resultatet från undersökningen visade att Mölndals stad arbetar i enlighet med transmissionsmodellen, det vill säga ur ett informativt syfte på sin Facebooksida. Samtliga respondenter i studien upplevde kommunens Facebooksida som en informationskanal, däremot såg de positivt på Facebooksidan som ett komplement för att skapa tvåvägskommunikation och möjligheter för en ökad interaktion med kommunen.

Enligt lagar och förordningar, omvårdnadsteorier och etiska förhållningsregler ska hälso- sjukvården ge god omvårdnad till alla patienter och den ska utgå från den enskilda individens behov. Denna litteraturstudies syfte är att belysa innebörden av god omvårdnad ur patientens perspektiv. Efter litteratursökning i databasen CINAHL valdes åtta artiklar som motsvarade syftet ut. Metoden som använts utgår från Fribergs (2006) modell om analys av kvalitativ forskning. Friberg (2006) skriver att kvalitativa studier har ökad förståelse som yttersta mål. Resultatet presenteras i två huvudteman: Att bli bejakad som människa respektive att erhålla adekvat omvårdnad. Dessa huvudteman beskriver vad patienten vill uppnå för känsla och vad han/hon vill få ut av omvårdnaden för att uppleva den som god. Att bli bejakad som människa beskrivs i två subteman, Att bli bemött med respekt och som en unik individ och att bli bemött som en delaktig partner i sin vård. Att erhålla adekvat omvårdnad beskrivs i tre subteman, sjuksköterskans egenskaper, god kompetens och yttre faktorer. Det framkommer i resultatet att sjuksköterskans personliga förmåga att bland annat vara omtänksam och ha ett vårdande förhållningssätt har stor betydelse för patientens upplevelse av god omvårdnad. Det har inte säkert gått att fastställa om det har någon betydelse vilken arbetsmodell som personalen arbetar utifrån eller om det påverkar patientens upplevelse av god omvårdnad då det inte framkommit vilken eller vilka arbetsmodeller som använts på de avdelningar där de studier som ligger till grund för detta arbete gjorts. Av det som framkommit som viktiga egenskaper för att patienten ska uppleva god omvårdnad tyder dock mycket på att arbetsmodeller som utgår från den enskilda individens behov borde ha goda förutsättningar för att nå upp till detta. / Program: Fristående kurs

Bakgrund: Palliativ vård i livets slutskede bör så långt som möjligt verka för att personen får dö på den plats som överensstämmer med uttryckt önskan, i närvaro av för den sjuka personen betydelsefulla personer. De flesta som drabbats av en allvarlig obotlig sjukdom önskar att få vårdas och dö i sitt eget hem. Trots det dör de flesta på sjukhus. Syfte: Att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av varför den palliativa vården i hemmet avbryts.  Metod: Kvalitativa intervjuer genomfördes med 11 sjuksköterskor verksamma i palliativ hemsjukvård. Materialet analyserades med induktiv innehållsanalys.  Resultat: Vid analysen bildades tre kategorier. Förändrade förutsättningar, som innebär att personen som är sjuk och närstående behöver uppleva trygghet, orka och vara införstådda i situationen. Hemmet blir arbetsplats. Att skapa plats för vård och ha flera, ibland okända personer i hemmet kan vara svårt av integritetsskäl. Vårdens otillräcklighet innefattar kompetens och tillgänglighet inom hemsjukvården, men också organisationens struktur och samverkan med andra vårdgivare.  Slutsats: Ska personer i palliativ vård kunna kvarstanna i hemmet behövs mycket resurser och stöd från hemsjukvård och läkare. Orsakerna till att personer i palliativ vård lämnar sina hem är att de söker mer vård och stöd. Det borde vara av intresse att stärka hemsjukvårdens förutsättningar. / Background: Palliative end of life care should facilitate for sick persons to die in a place complied with expressed desire, in presence of significant people. Most people affected by serious incurable diseases, wish to be cared for and die at home. Despite this, most people die in hospitals. Aim: To describe nurses' experiences of why palliative care in the home gets interrupted. Methods: Qualitative interviews were conducted with 11 nurses in palliative care. The material was analyzed with inductive content analysis. Results: The analysis formed three categories. Changed conditions, meaning that the person and the relatives need to experience security, have strength and need to be aware. The home becomes a workplace. To create room for care and have multiple, sometimes unknown people present, can affect the privacy. Inadequacy of care includes skills and availability within the care, but also the organization's structure and collaboration with other health care providers. Conclusion: If people in palliative care should be able to remain at home, much resources and support are needed from home care and physicians. The reason that people in palliative care leave their homes is that they are seeking for more care and support. It should be of interest to strengthen home care conditions.

Bakgrund: Omvårdnaden som ges på äldreboende bör präglas av respekt, värdighet och ett samarbete med den äldre. Utifrån den äldres behov kan sjuksköterskan samt omvårdnadspersonalen uppfylla den äldres önskemål. Syfte: Syftet är att beskriva äldres upplevelser av den dagliga tillvaron på äldreboende. Metod: En systematisk litteraturstudie grundad på 10 vetenskapliga kvalitativa artiklar. Resultat: Äldre upplevde att vikten av gemenskap med andra och möjligheten till aktivitet hade betydelse för upplevelser av meningsfullhet. Äldre upplevde att omgivningen hade betydelse för hur de äldre upplevde sig uppmärksammade och kände trygghet samt igenkännande i den dagliga tillvaron. Äldre beskrev att livet på äldreboendet, antingen var deras största önskan eller största förlust. Äldre upplevde att en nedsatt kroppslig funktion kunde resultera i en önskan att bevara självständigheten samt att leva med dödens närvaro. Slutsats: Upplevelser av den dagliga tillvaron på äldreboende är individuella, upplevelserna har samtidigt flertal gemensamma faktorer. Kunskap om hur äldre upplever den dagliga tillvaron på äldreboende, kan bidra till att sjuksköterskor får en ökad förståelse över hur omvårdnad kan bidra till en meningsfull tillvaro. / Background: The care given to elderly residents should be characterized by respect, dignity and in collaboration with the elderly. Based on the needs of elderly, the nurse and nursing staff can meet the wishes of the elderly. Aim: The aim is to describe elderlies experiences of the daily life in nursing homes. Method: A systematic literature study based on 10 qualitative scientific articles. Result: The fellowship with others and the opportunities for activity was important for experiences of meaningfulness. The surroundings was important for how the elderly experienced attention, felt secure and acquaintance. Elderly described that life in the nursing home was either their greatest desire or greatest lost. Elderly experienced that a impaired bodily function could result in a desire to preserve independence and to live with the presence of death. Conclusion: Experiences of the daily life in nursing homes is individual, still the experiences have several common factors. Knowledge of how elderly experience the daily living in nursing homes, can help nurses gain an increased understanding of how the care can contribute to a meaningful existence.

Introduktion: Skolbarns mående blir allt sämre, såväl fysiskt som psykiskt och statistiken visar att psykosomatiska besvär blir allt vanligare bland barn. Fysioterapeuter har en vision att bli en självklar del inom elevhälsan, emellertid krävs vidare forskning kring fysioterapeutens roll i skolan. Syfte: Syftet med denna studie var utforska fysioterapeuters erfarenheter av och tankar om fysioterapeutens roll inom elevhälsan och skolan, med specifikt fokus på barns psykiska och psykosomatiska ohälsa. Metod: I denna studie tillämpades kvalitativ metod och datan samlades in genom fyra semistrukturerade intervjuer med legitimerade sjukgymnaster/fysioterapeuter. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys enligt Granheim och Lundman. Resultat: Studiens resultat utmynnade i temat Fysioterapeutens unika men okända kompetens för att möta barnens komplexitet genom rörelse, samt fem kategorier med tillhörande underkategorier. Kategorierna var Fysioterapeutens helhetsgrepp för barnens hälsa, Gråzonsbarnen som ingen annan ser, Bred kompetens– bästa vän och värsta fiende, Trampa ej på tårna kontra våga kaxa och Visionen om att vara en given pusselbit. Resultatet beskriver fysioterapeuters tankar om och erfarenheter av rollen inom elevhälsan. Resultatet speglar att fysioterapeuter kan bidra med mycket i skolan men de upplever att fysioterapeutens roll är relativt okänd. Konklusion: Av resultatet framgick det att fysioterapeuter har unik kompetens som kan bidra i skolan och att behovet upplevs vara stort. Fysioterapeuters verktyg är genom rörelse och anpassad fysisk aktivitet, som främjar barnens fysiska och psykiska välmående. För att fysioterapeuter ska få en plats inom elevhälsan krävs det att yrket står omnämnt i skollagen, därmed behövs ett större vetenskapligt underlag vad fysioterapeutiska interventioner i skolan kan bidra med.

<p>Det råder brist på forskning som berör psykiatrisk slutenvård utifrån ett patientperspektiv och studier efterfrågas som på djupet kartlägger patienters upplevelser. Syftet med undersökningen var att öppet och förutsättningslöst beskriva upplevelsen av att vara patient i psykiatrisk slutenvård. Tretton patienter inskrivna vid fyra avdelningar intervjuades och materialet analyserades tematiskt. Resultatet visar att deltagarnas upplevelse av den psykiatriska slutenvården är starkt förknippad med de människor de möter på avdelningen.Patientgruppen blir påverkad av stämningen i personalgruppen vilket får konsekvenser för deras upplevelse av vården. Deltagarna uppskattar engagerad personal som är lyhörd för patientens behov och som ger stöd när de behövs som bäst. Patienterna stöttar varandra och delar erfarenheter. Deltagarna upplever att de på olika sätt förlorarkontrollen över sina liv under vistelsen på avdelningen. Avdelningen beskrivs som en plats för välbehövlig vila men upplevs också som långtråkig där tiden går långsamt. Deltagarna tvivlar ibland på vad vården ska ge dem och efterfrågar mer information och delaktighet i behandling samt fler behandlingsmetoder. Resultatet finner stöd i liknande studier på området.</p>

<p>Under läsåret 2006/2007 deltog 23 lärare från sju olika skolor i Piteå kommun i ett lokalt utvecklingsarbete Att skriva sig till läsning. Projektets syfte var att introducera nya strategier i elevers tidiga skriv- och läsutveckling som innebar att eleverna samarbetar vid datorn för att lära sig skriva och läsa. Som hjälp i starten av förändringsprocessen fick lärarna under implementationsåret del av olika insatser, bland annat pedagogisk grupphandledning, så kallade kollegiesamtal. Syftet med denna studie är att undersöka lärares tänkande och agerande i det fortsatta utvecklingsarbetet efter själva implementationen. I studien intervjuades åtta lärare via e-post. Resultaten visar att lärarna inte agerar för det gemensamma uppdraget att driva utvecklingsarbetet vidare tillsammans med sina kollegor. Lärarna avstår utifrån skilda skäl ifrån att sprida erfarenheter och att införa kollegiesamtal på den egna skolan. Lärarnas fokus i det fortsatta utvecklingsarbetet riktas mot den egna undervisningen. Undervisningsstrategierna anpassas antingen efter tidigare sätt att undervisa eller till att utveckla undervisningen utifrån hur de uppfattar och tolkar strategin Att skriva sig till läsning. Utifrån socialkonstruktionistiskt perspektiv kan resultaten förklaras med att lärarna genom sina handlingar följer och anpassar sig till den ordning som råder.</p>