ABSTRACT Aim: The aim of this study is to chart the experiences of Swedish general psychiatric care on a Swedish University hospital from a relative’s point of view. The study focus on how they are meet, satisfaction with and participation in the care. The study is done as an improvement project. Methods: The study was conducted by performing semi-structured interviews with eight close relatives to patients on a general psychiatric ward. The interviews lasted for 20-40 minutes. Results: The result shows that relatives are satisfied with the way they are meet by the staff on the ward, that they appreciate staff that are open, down to earth and are inviting to form a good relationship. It also shows that the relatives were not satisfied with the contact they had with the physicians. Furthermore it shows that the support efforts for relatives are successful when they are offered but many relatives don’t receive any information or offer about it. The relatives felt secure with the care that was on the ward. Conclusion: The conclusion of this study is that the relatives are overall satisfied with the care given but that there are some areas within the psychiatric care that can be developed. These are the contact between relatives and physicians, information about the support efforts for relatives and more extensive information about the patient’s disease and the ongoing care.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur dialyssjuksköterskor motiverar de kliniska beslut de fattar avseende ultrafiltration (UF), och att undersöka på vad de baserar sin bedömning om vad som är rimlig ultrafiltrationshastighet (UFR). Metod: Studien är kvalitativ, med explorativ design. Sex sjuksköterskor på en dialysmottagning i Mellansverige intervjuades, och insamlat data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Genom analysen definierades fem kategorier och 14 subkategorier, som speglar meningsenheternas manifesta innehåll. Huvudkategorierna var: datainsamling, kommunikation, erfarenhet och kompetens, åtgärder för att förebygga dialysrelaterade komplikationer samt förutsättningar för implementering av UFR som kvalitetsvariabel. Slutsats: Sjuksköterskornas beslut avseende UF påverkades i hög grad av både patienters och kollegors åsikter, medan ansvarig läkare i ringa utsträckning var delaktig i beslutsprocessen. Beslutet komplicerades av att både ankomstvikt och torrvikt ofta var inkorrekta. Informanterna kände, och tog genom egna initiativ, ansvar för att förebygga dialysrelaterade komplikationer. De använde sig ofta av tekniska hjälpmedel som till exempel blodvolymsmätning (BVM) och isolerad UF, men det var ovanligt att dialystiden förlängdes. Bedömning av vad som är rimlig UFR baserades i större utsträckning på tradition och intuitiv erfarenhet än på evidens, men vissa informanter efterlyste bättre direktiv och riktlinjer. / Aim: The aim of this study was to investigate how nurses responsible for dialysis treatment justify their clinical decision making regarding ultrafiltration (UF), and to explore the factors underpinning their assessment of an adequate ultrafiltration rate (UFR). Method: The study is qualitative, and of exploratory design. Six nurses, serving in a Swedish dialysis ward, were interviewed and the assembled response data was analyzed using qualitative content analysis. Results: Through analysis five categories and 14 subcategories, reflecting the manifest content of the meaning units, were identified. The main categories were: data collection, communication, experience and competence, measures to prevent dialysis related complications and presumptions for implementation of UFR as a quality indicator. Conclusion: The nurses' decision making regarding UF was influenced by the opinions of both patients and colleagues, while the responsible physician to a lesser extent was involved in the decision making process. The decision making was complicated by both arrival weight and dry weight often being inaccurate. The informants felt, and took through own initiatives, responsibility for preventing dialysis related complications. They often used technological aids, such as blood volume measurement (BVM) and isolated UF, but the session length was rarely prolonged. The assessment of what a suitable UFR would be was based on tradition and intuitive experience rather than on evidence, but some informants called for better directives and guidelines.

Studien syftar till att synliggöra och förstå hur kvinnliga före detta missbrukare berörs av ett förflutet liv i missbruk. Hur förhåller sig kvinnliga före detta missbrukare i den drogfria tillvaron till det förflutna missbruket och synen på framtiden? För att besvara mitt syfte och mina frågeställningar genomfördes fem kvalitativa intervjuer vilka analyserades med grundad teori som analysmetod. Studiens teoretiska utgångspunkter är identitet, genus och moderskap som tillsammans med tidigare forskning bidragit till att problematisera och fördjupa analysen. En av studiens slutsatser är att synen på sig själv både påverkas av den sociala omgivningen och samhälleliga föreställningar om rollen som mamma. Vad som även synliggörs är att trots att missbrukslivet är förbi och kvinnorna idag lever ett drogfritt liv gör sig det förflutna påmint på skilda sett. Exempelvis i interaktion med andra, i vissa sociala miljöer, men också i tanken på det gamla och i tanken på framtiden.

Denna undersökning handlar om fem lärares inledande undervisning i läsning och skrivning. Syftet har varit att ta reda på vilka metodval som lärarna gjort och hur de gått tillväga i sin läs- och skrivundervisning i årskurs ett. Lärare kan antingen välja att använda sig av analytiska eller syntetiska metoder. De kan också använda en kombination av de två, en så kallad interaktiv metod. Avsikten har också varit att ta reda på hur lärarna förhöll sig till styrdokumenten , Lpo94 och kursplanen i svenska. För att komma fram till detta har en kvalitativ metod används där fem lärare verksamma i årskurs ett blev intervjuade och observerade under två separata tillfällen. Det framgick då att lärarna har en mycket varierande undervisning i läsning och skrivning där de blandade både analytiska och syntetiska metoder vartefter. I grunden hade de dock ett förhållningssätt till hur man bekantar elever med skriftspråket. En av lärarna hade till grunden en analytisk metod, medan de övriga fyra snarare använde sig av en syntetisk metod för att lära sina elever att läsa och skriva i ett inledande stadie. Det framgick även att lärarna hade begrundat styrdokumenten och oftast gjorde medvetna val gentemot dem.

Omvårdnad av svårt sjuka patienter kräver ett professionellt omhändertagande där sjuksköterskor och läkare har ett helhetsansvar för situationen. Möten med patienter ställer stora krav på vårdgivaren och för att kunna erbjuda patienten en optimal vård behöver sjuksköterskor och läkare en väl fungerande verksamhet. Kommunikation och samarbete är en förutsättning för god vård med hög vårdkvalitet och patientsäkerhet. Strävan efter en bättre kommunikation och relation mellan sjuksköterskor och läkare förespråkar en mer hälsosam arbetsmiljö som i slutändan kan ge bättre upplevelse och resultat för patienten. Litteraturstudiens syfte var att belysa hur kommunikation fungerar mellan sjuksköterskor och läkare i akutsjukvården. Metoden har kvalitativ ansats och baseras på åtta vetenskapliga artiklar. Resultatet visade att största delen av kommunikation bestod av informationsutbyte. God kommunikation påverkade inte patientens behandlingsresultat eller prognos men resulterade i färre fel och misstag vilket gav en ökad patienttillfredsställelse/ patientsäkerhet. Sjuksköterskor hade en central kommunikationsroll och var mer nöjda med rak och öppen kommunikation än läkare, sjuksköterskor hade i regel svårare att stå på sig i konflikter. Läkare angav i högre utsträckning än sjuksköterskor att samarbete fungerade bra. Vid konflikthantering var kompromiss den mest valda strategin för både läkare och sjuksköterskor.

Syftet med denna deskriptiva kvalitativa intervjustudie var att beskriva barns upplevelser av lustgasbehandling. Urvalet består av sex barn i åldern sex till fjorton år som behandlats med lustgas vid procedursmärta, akut eller planerat, på barnsjukhusets akutmottagning eller allmänna specialistmottagning. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Alla barnen upplevde annorlunda kroppskänslor eller abstrakta känslor som inte nödvändigtvis var obehagliga under lustgasbehandlingen. Samtidigt som flera av barnen beskrev en typ av frånvaro var de flesta medvetna om omgivningen och till viss del händelseförloppet. Vidare framkom att hörsel- och synintryck kunde förvrängas där ljud ibland förstärktes och kunde störa och påverka fokuseringen. Olika grader av smärta beskrevs. I barnens egen sammanfattning uttryckte fyra av barnen positiva upplevelser. Fem av barnen var positiva till att få lustgasbehandling igen om så behövdes medan ett barn svarade "kanske" och önskade i så fall en mindre mängd lustgas nästa gång. Behandlingen kan ytterligare utvecklas genom kombination med andra smärtstillande läkemedel. / The aim of this descriptive, qualitative interview study was to describe children´s experiences of treatment with nitrous oxide. The sample consists of six children aged six to fourteen who were treated with nitrous oxide for procedural pain, acute or planned, in the emergency room or special surgery of the Children´s hospital. The interviews were analyzed by qualitative content analysis. All children experienced different feelings in the body or intangible feelings that were not necessarily unpleasant during the treatment with nitrous oxide. Although some of the children described some kind of absence, most of them were aware of the surroundings and to some part what happened during the treatment. Further it appeared that hearing and sight impressions could be distorted and sounds were sometimes amplified and could disturb and affect the focusing. Varying degrees of pain were described. In their own summary four of the children expressed positive experiences. Five of the children were positive to receive nitrous oxide in the future if needed, while one child answered "perhaps" and in that case wanted less amount of nitrous oxide next time. The treatment could be developed further by combining with other analgesics.

Många människor lever idag med långvarig smärta som påverkar deras vardag och orsakar stort lidande. Relationen mellan arbetsterapeuten och patienten är alltid avgörande för om arbetsterapin blir lyckad eller inte. Antalet anmälningar till patientnämnden har ökat och hälso- och sjukvårdslagens krav på att patienter ska bli bemötta med respekt och öppenhet uppfylls inte. Syftet var att beskriva arbetsterapeuters upplevelse av bemötandet av personer med långvarig smärta. En kvalitativ metod användes och urvalet gjordes genom lämplighet och snöbollssampling. Tio stycken arbetsterapeuter med erfarenheter av arbete med den aktuella gruppen intervjuades utifrån en intervjuguide. En kvalitativ innehållsanalys genomfördes på samtliga intervjuer. Resultatet ledde fram till följande kategorier: bidragande faktorer till ett gott bemötande och svårigheter för ett gott bemötande. Slutsatser som kan dras är att ett gott bemötande av personer med långvarig smärta innefattar att arbetsterapeuten lyssnar och bekräftar patientens berättelse. Det krävs en ökad kunskap inom området för att öka förståelsen och förbättra bemötandet av gruppen. / Occupational therapists experiences of meeting people with chronic pain Today many people live with chronic pain that affects their everyday lives and cause great suffering. The relationship between the occupational therapist and patient is always crucial if therapy is successful or not. Lately, the number of reports to the Board has increased and the requirements of the health care law concerning addressing people with respect are not met. The aim of this study was to describe the occupational therapists experience of meeting people with chronic pain. A qualitative methodology was used and the selection was made regarding suitability and snowball sampling. Ten occupational therapists with experience of working with this group were interviewed. A qualitative content analysis was made on all interviews. Categories that emerged in the result were: contributing factors to a good meeting and difficulties for a good meeting. In order to create a good meeting it is of importance that the occupational therapist listens and confirms the patient´s story. However, further knowledge is necessary in order to increase the understanding of this group.

No description available.

<p>Denna rapport behandlar framtagandet av ett utvärderingsramverk för designtransformationer. I en utvecklingsprocess används olika typer av designtransformationer och ett problem är att det idag inte finns en koncensus om vilka aspekter hos dessa transfomationer som ska bedömas vid en utvärdering.</p><p>I rapporten presenteras ett utväderingsramverk som innehåller en samling faktorer viktiga att beakta vid en utvärdering av designtransformationer. Ramverket har utvecklats med en nyligen presenterad metod för utveckling av utvärderingsramverk.</p><p>Metoden är ursprungligen framtagen för ett delvis annorlunda problemområde, så rapporten presenterar en undersökning av metodens lämplighet på det delvis nya problemområdet. Författaren finner att inga långtgående slutsater kan dras om metodens lämplighet, eftersom metoden inte tillämpats fullt ut. Problem under den senare fasen av metodtillämpningen gjorde att vissa, för metoden väsentliga delar, inte kunde genomföras.</p><p>Däremot presenteras i rapporten ett utvärderingsramverk för designransformationer, och ramverket är en syntes av litteratur skiven om designtransformationer.</p>

<p>Omvårdnad av svårt sjuka patienter kräver ett professionellt omhändertagande där sjuksköterskor och läkare har ett helhetsansvar för situationen. Möten med patienter ställer stora krav på vårdgivaren och för att kunna erbjuda patienten en optimal vård behöver sjuksköterskor och läkare en väl fungerande verksamhet. Kommunikation och samarbete är en förutsättning för god vård med hög vårdkvalitet och patientsäkerhet. Strävan efter en bättre kommunikation och relation mellan sjuksköterskor och läkare förespråkar en mer hälsosam arbetsmiljö som i slutändan kan ge bättre upplevelse och resultat för patienten. Litteraturstudiens syfte var att belysa hur kommunikation fungerar mellan sjuksköterskor och läkare i akutsjukvården. Metoden har kvalitativ ansats och baseras på åtta vetenskapliga artiklar. Resultatet visade att största delen av kommunikation bestod av informationsutbyte. God kommunikation påverkade inte patientens behandlingsresultat eller prognos men resulterade i färre fel och misstag vilket gav en ökad patienttillfredsställelse/ patientsäkerhet. Sjuksköterskor hade en central kommunikationsroll och var mer nöjda med rak och öppen kommunikation än läkare, sjuksköterskor hade i regel svårare att stå på sig i konflikter. Läkare angav i högre utsträckning än sjuksköterskor att samarbete fungerade bra. Vid konflikthantering var kompromiss den mest valda strategin för både läkare och sjuksköterskor.</p>