<p>Syftet med denna deskriptiva kvalitativa intervjustudie var att beskriva barns upplevelser av lustgasbehandling. Urvalet består av sex barn i åldern sex till fjorton år som behandlats med lustgas vid procedursmärta, akut eller planerat, på barnsjukhusets akutmottagning eller allmänna specialistmottagning. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Alla barnen upplevde annorlunda kroppskänslor eller abstrakta känslor som inte nödvändigtvis var obehagliga under lustgasbehandlingen. Samtidigt som flera av barnen beskrev en typ av frånvaro var de flesta medvetna om omgivningen och till viss del händelseförloppet. Vidare framkom att hörsel- och synintryck kunde förvrängas där ljud ibland förstärktes och kunde störa och påverka fokuseringen. Olika grader av smärta beskrevs. I barnens egen sammanfattning uttryckte fyra av barnen positiva upplevelser. Fem av barnen var positiva till att få lustgasbehandling igen om så behövdes medan ett barn svarade "kanske" och önskade i så fall en mindre mängd lustgas nästa gång. Behandlingen kan ytterligare utvecklas genom kombination med andra smärtstillande läkemedel.</p> / <p>The aim of this descriptive, qualitative interview study was to describe children´s experiences of treatment with nitrous oxide. The sample consists of six children aged six to fourteen who were treated with nitrous oxide for procedural pain, acute or planned, in the emergency room or special surgery of the Children´s hospital. The interviews were analyzed by qualitative content analysis. All children experienced different feelings in the body or intangible feelings that were not necessarily unpleasant during the treatment with nitrous oxide. Although some of the children described some kind of absence, most of them were aware of the surroundings and to some part what happened during the treatment. Further it appeared that hearing and sight impressions could be distorted and sounds were sometimes amplified and could disturb and affect the focusing. Varying degrees of pain were described. In their own summary four of the children expressed positive experiences. Five of the children were positive to receive nitrous oxide in the future if needed, while one child answered "perhaps" and in that case wanted less amount of nitrous oxide next time. The treatment could be developed further by combining with other analgesics.</p>

<p><em>Background: </em>An increasing number of operations on children are performed as day surgery and this experience of health care may affect future hospital stays.<em> </em>The aim of this qualitative study was to describe children´s experiences in connection with day surgery.<em> Method:</em> Ten children aged six to fifteen who had gone through general anesthesia at examinations or surgery were interviewed and the content was analyzed by systematic text condensation. <em>Result: </em>The core category <em>“From uncertainty to relief with newly </em><em>acquired</em><em> experience”</em> could summarize the result of this interview study.<em> </em>In the category <em>“Uncertainty creates </em><em>insecurity</em><em>” </em>all children expressed varying levels of anxiety for the anesthesia. The main causes for the worry were insufficient information or lacking experience from similar health care situation. <em>"The concrete experience different from the qualm”</em> describes that the discomfort the children expressed were different or slighter than expected. The anesthetization was easy and quick while the awakening was described as more unpleasant. In the category <em>“Good nursing care creates security and trust”</em> the children appreciated the staff and their way of informing and giving care<em>. </em>Many expressed an ease that the procedure had passed and would experience less anxiety before a possible future anesthesia;<em> “Relieved and strengthened through experience”. Conclusion: </em>The interviewed children had surprisingly little knowledge in advance of what would happen during the day and not to mention the procedure of anesthesia. Unpleasant experiences were described even during moments where it was not expected. To reduce the anxiety and discomfort the information in connection with day surgery needs to be substantially improved in this age group<em>. </em></p> / <p><em>Bakgrund: </em>Allt fler operationer på barn utförs polikliniskt och denna erfarenhet av sjukhusvård kan påverka upplevelsen vid framtida vårdtillfällen. Syftet med denna kvalitativa studie var att beskriva barns upplevelser i samband med dagkirurgi.<em> Metod</em>: Tio barn sex till femton år som genomgått sövning i samband med undersökning eller operation intervjuades och innehållet analyserades med systematisk textkondensering. <em>Resultat: </em>Temat <em>”Från ovisshet till lättnad med nyvunnen erfarenhet” </em>kan sammanfatta resultatet av intervjustudien. I kategorin <em>”Ovisshet skapar otrygghet” </em>uttrycktes oro i varierande grad inför sövningen vilken främst orsakades av otillräcklig information eller saknad erfarenhet av liknande sjukvårdssituation. <em>”Den konkreta upplevelsen annorlunda än farhågan” </em>beskriver att obehagen barnen berättade om var annorlunda eller lindrigare än förväntat. Nedsövningen gick lätt och snabbt medan uppvaknandet beskrevs som mera obehagligt. Under kategorin <em>”God omvårdnad skapar trygghet och tillit”</em> gav barnen positiva omdömen om personalen och deras sätt att informera och ge omvårdnad. Många uttryckte en lättnad över att ingreppet var genomfört och uppgav att de skulle känna mindre oro inför en möjlig framtida sövning; <em>”Lättade och stärkta av erfarenheten”.</em> <em>Slutsats: </em>De intervjuade barnen hade överraskande lite kunskap i förväg om vad som skulle hända under dagen och inte minst narkosproceduren. Obehag upplevdes även under moment där det ej förväntades. För att minska oro och obehag behöver informationen i samband dagkirurgi förbättras avsevärt till denna åldersgrupp.</p>

Background: An increasing number of operations on children are performed as day surgery and this experience of health care may affect future hospital stays. The aim of this qualitative study was to describe children´s experiences in connection with day surgery. Method: Ten children aged six to fifteen who had gone through general anesthesia at examinations or surgery were interviewed and the content was analyzed by systematic text condensation. Result: The core category “From uncertainty to relief with newly acquired experience” could summarize the result of this interview study. In the category “Uncertainty creates insecurity” all children expressed varying levels of anxiety for the anesthesia. The main causes for the worry were insufficient information or lacking experience from similar health care situation. "The concrete experience different from the qualm” describes that the discomfort the children expressed were different or slighter than expected. The anesthetization was easy and quick while the awakening was described as more unpleasant. In the category “Good nursing care creates security and trust” the children appreciated the staff and their way of informing and giving care. Many expressed an ease that the procedure had passed and would experience less anxiety before a possible future anesthesia; “Relieved and strengthened through experience”. Conclusion: The interviewed children had surprisingly little knowledge in advance of what would happen during the day and not to mention the procedure of anesthesia. Unpleasant experiences were described even during moments where it was not expected. To reduce the anxiety and discomfort the information in connection with day surgery needs to be substantially improved in this age group. / Bakgrund: Allt fler operationer på barn utförs polikliniskt och denna erfarenhet av sjukhusvård kan påverka upplevelsen vid framtida vårdtillfällen. Syftet med denna kvalitativa studie var att beskriva barns upplevelser i samband med dagkirurgi. Metod: Tio barn sex till femton år som genomgått sövning i samband med undersökning eller operation intervjuades och innehållet analyserades med systematisk textkondensering. Resultat: Temat ”Från ovisshet till lättnad med nyvunnen erfarenhet” kan sammanfatta resultatet av intervjustudien. I kategorin ”Ovisshet skapar otrygghet” uttrycktes oro i varierande grad inför sövningen vilken främst orsakades av otillräcklig information eller saknad erfarenhet av liknande sjukvårdssituation. ”Den konkreta upplevelsen annorlunda än farhågan” beskriver att obehagen barnen berättade om var annorlunda eller lindrigare än förväntat. Nedsövningen gick lätt och snabbt medan uppvaknandet beskrevs som mera obehagligt. Under kategorin ”God omvårdnad skapar trygghet och tillit” gav barnen positiva omdömen om personalen och deras sätt att informera och ge omvårdnad. Många uttryckte en lättnad över att ingreppet var genomfört och uppgav att de skulle känna mindre oro inför en möjlig framtida sövning; ”Lättade och stärkta av erfarenheten”. Slutsats: De intervjuade barnen hade överraskande lite kunskap i förväg om vad som skulle hända under dagen och inte minst narkosproceduren. Obehag upplevdes även under moment där det ej förväntades. För att minska oro och obehag behöver informationen i samband dagkirurgi förbättras avsevärt till denna åldersgrupp.

Det råder brist på forskning som berör psykiatrisk slutenvård utifrån ett patientperspektiv och studier efterfrågas som på djupet kartlägger patienters upplevelser. Syftet med undersökningen var att öppet och förutsättningslöst beskriva upplevelsen av att vara patient i psykiatrisk slutenvård. Tretton patienter inskrivna vid fyra avdelningar intervjuades och materialet analyserades tematiskt. Resultatet visar att deltagarnas upplevelse av den psykiatriska slutenvården är starkt förknippad med de människor de möter på avdelningen.Patientgruppen blir påverkad av stämningen i personalgruppen vilket får konsekvenser för deras upplevelse av vården. Deltagarna uppskattar engagerad personal som är lyhörd för patientens behov och som ger stöd när de behövs som bäst. Patienterna stöttar varandra och delar erfarenheter. Deltagarna upplever att de på olika sätt förlorarkontrollen över sina liv under vistelsen på avdelningen. Avdelningen beskrivs som en plats för välbehövlig vila men upplevs också som långtråkig där tiden går långsamt. Deltagarna tvivlar ibland på vad vården ska ge dem och efterfrågar mer information och delaktighet i behandling samt fler behandlingsmetoder. Resultatet finner stöd i liknande studier på området.

Studien handlar om att utveckla en förståelse för ”Lagen om valfrihet” ur biståndshandläggarens respektive brukarens perspektiv. För att besvara syftet har vi valt att använda oss av en kvalitativ metod i form av intervjuer. Personliga intervjuer har gjorts med fyra biståndshandläggare inom äldreomsorgen i en medelstor kommun i Södermanland, samt fyra brukare där samtliga har serviceinsatser från olika utförare. Utförarna är de företag som har en verksamhet inom hemtjänst för äldre. De äldre väljer utifrån beslut från biståndshandläggaren vilket företag de vill använda sig av. Resultaten i studien redovisade vi efter teman. Vi använde oss av Habermas teori om kommunikativt handlande samt av rollteorin som bidragit till en ökad förståelse kring lagens betydelse för biståndshandläggarna respektive brukarna. Resultatet visar att biståndshandläggarna ger den information som brukaren behöver för att kunna göra ett lämpligt val efter de behov som brukaren har. Biståndshandläggaren förhåller sig neutralt och påverkar inte brukaren i sitt val. Från brukarnas synvinkel visade det sig att de såg lagen som något positivt men att det inte var alla som tagit sig an lagen av olika anledningar. Nyckelord: Biståndshandläggare, brukare, valfrihet, lagstiftning, kvalitativ metod.

En uppsats som tar upp kändisbilderna och dess innehållande koder. Vi har tittat på Aftonbladets och Expressens bilagor Klick! och Fredag, vad är det som visas egentligen för den yngre publiken, som är bilagornas målgrupp?

Studien behandlar bemötandet under det samordnade vårdplaneringsmötet, en vårdsituation där brukaren ofta har en utsatt position. Under dessa möten ska deltagarna gemensamt komma fram till lösningar för brukarens eftervård och situation efter utskrivning från psykiatrisk avdelning. Syftet med min studie är att beskriva och bidra med kunskap och förståelse om hur brukare med psykiska funktionshinder blir bemötta utav personal under samordnade vårdplaneringsmöten. Studien belyser frågan utifrån personalens synvinkel. Studiens empiriska data har samlats in genom kvalitativa intervjuer som utgår från olika samtalsområden, där respondenterna relativt fritt får själva berätta om sina upplevelser om bemötandet av brukare. Empirin är hämtad från en medelstor kommun i Mellansverige. Empirin har analyserats med hjälp av Habermas teori om kommunikativt handlande och teorin om samtidsdiagnosen (livsvärld och system) för djupare förståelse för de mekanismer som kan påverka bemötandet under vårdplaneringsmötet. Teorin bidrar till att förstå deltagarna under vårdplaneringsmöten har sina egna normer, värderingar och kulturer som formar och påverkar deras handlingar och bemötande, men även de lagar, regler och strategier som präglar kommun och landsting. Tidigare forskning om vårdplaneringsmöten inom en annan sektor visar att de föreskrifter i hälso- och sjukvårdslagar som tar upp vikten av delaktighet och inflytande inte efterföljs under vårdplaneringar. Resultatet visar att variationen av vårdplaneringsmötena och bemötandet beror på uppsättningen av människor som ska delta under mötena. Det finns vissa riktlinjer för vårdplaneringsmötets genomförande, men få känner till dessa, vilket gör att vårdplaneringsmötets genomförande hänger på deltagarna och personen som leder mötet. Ifall personen ifråga har en bra mötesteknik kommer brukaren till tals och blir delaktig i mötet.

Denna uppsats har som sitt syfte att utröna om klassrumsmiljön har någon betydelse för inlärningen. I litteraturbakgrunden diskuteras faktorer relevanta för syftet. Faktorer som belyses är färg, ljus, temperatur och luft, ljud och skolmöbler samt rumsutformning. Dessa diskuteras med utgångspunkt i hur de påverkar inlärnings- och prestationsförmågan. I den empiriska studien intervjuas ett antal barn om deras tankar och åsikter om sin klassrumsmiljö. Intervjuerna har sin utgångspunkt i en fenomenografisk forskningsansats. Ansatsen är inriktad på hur individen upplever/uppfattar ett fenomen och i detta fall är fenomenet klassrumsmiljön. Barnen intervjuades i grupper om två personer. Frågorna som ställdes under intervjuerna berörde samma faktorer som diskuteras i litteraturbakgrunden. Reslutatet visar att barnen hade både positiva och negativa tankar kring sitt klassrum. De olika faktorerna berörde barnen på olika sätt. Det blir tydlig att en del av faktorerna var mer betydelsefullare än de andra. I resultatsdiskussionen konstateras att barnens tankar på olika sätt påverkar deras förmåga till inlärning och prestation. Slutsatsen är att många olika faktorer i klassrumsmiljön kan påverka barns lärande.

Under läsåret 2006/2007 deltog 23 lärare från sju olika skolor i Piteå kommun i ett lokalt utvecklingsarbete Att skriva sig till läsning. Projektets syfte var att introducera nya strategier i elevers tidiga skriv- och läsutveckling som innebar att eleverna samarbetar vid datorn för att lära sig skriva och läsa. Som hjälp i starten av förändringsprocessen fick lärarna under implementationsåret del av olika insatser, bland annat pedagogisk grupphandledning, så kallade kollegiesamtal. Syftet med denna studie är att undersöka lärares tänkande och agerande i det fortsatta utvecklingsarbetet efter själva implementationen. I studien intervjuades åtta lärare via e-post. Resultaten visar att lärarna inte agerar för det gemensamma uppdraget att driva utvecklingsarbetet vidare tillsammans med sina kollegor. Lärarna avstår utifrån skilda skäl ifrån att sprida erfarenheter och att införa kollegiesamtal på den egna skolan. Lärarnas fokus i det fortsatta utvecklingsarbetet riktas mot den egna undervisningen. Undervisningsstrategierna anpassas antingen efter tidigare sätt att undervisa eller till att utveckla undervisningen utifrån hur de uppfattar och tolkar strategin Att skriva sig till läsning. Utifrån socialkonstruktionistiskt perspektiv kan resultaten förklaras med att lärarna genom sina handlingar följer och anpassar sig till den ordning som råder.

No description available.