Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur ryttare upplever Flow, och vidare även hur ryttare upplever samspelet inom ekipaget vid Flow. Studien inkluderade 10 kvinnliga informanter (M = 18.7, SD = 1.48) med tävlingserfarenhet som sträcker sig från ingen alls till internationell nivå (Hoppning= 4, Dressyr = 3, Fälttävlan = 2, Ingen tävling = 1). En semi-strukturerad intervjuguide utvecklades utifrån Csikszentmihalyi's holistiska perspektiv på de nio dimensionerna av Flow (Jackson & Csikszentmihalyi, 1999), och data analyserades kvalitativt genom en innehållsanalys. Resultatet visade både att ryttares upplevelse av Flow stämmer väl överens med andra idrottsutövares upplevelse (Swann, Keegan, Piggott och Crust, 2012), och bekräftar tidigare tolkningar av att ridsporten skiljer sig från de flesta andra idrotter genom att utfallet till stor del är beroende av interaktionen och samarbetet mellan häst och ryttare (Beauchamp & Whinton, 2005). Vidare visar resultatet även att samspelet mellan häst och ryttare är en viktig och oersättlig del i upplevelsen av Flow. / Theaim of this study was to investigate how riders perceive Flow, and how ridersperceive the interactions with the horse during Flow. The study included 10female respondents (M = 18.7, SD = 1.48) with competition experience rangingfrom none at all to international level (Jumping = 4, Dressage = 3, Eventing =2, No competition = 1). A semi-structured interview guide was developed basedon Csikszentmihalyi's holistic perspective on the nine dimensions of Flow(Jackson & Csikszentmihalyi, 1999), and data were analyzed throughqualitative content analysis. The results showed both that the riders'experience of Flow correspond well with other athletes experience (Swann etal., 2012) and confirms earlier interpretations of that riding is differentfrom most other sports though the outcome largely depends on the interactionand collaboration between horse and rider (Beauchamp and Whinton, 2005).Furthermore, the results also show that the interaction between horse and rideris an important and irreplaceable part in the experience of Flow.

Bakgrund: En pågående trend inom hälso- och sjukvården är införandet av marknadsreformer. Den lag som ska tillämpas när ett vårdvalssystem införs är lagen om valfrihetssystem (LOV). På grund av att landstingen är självstyrande kan formerna för organisation och styrning variera. Syfte: Att undersöka och beskriva hur landsting praktiskt arbetar med att följa upp privata vårdgivare inom primärvården, med avseende på kvalitet i vården. Metod: Deskriptiv fallstudie med triangulering. Resultat: I alla de tre fallen framhålls att uppföljningen av de offentliga och privata vårdcentralerna är likadan. Det görs uppföljning av samtliga vårdcentraler en gång per år. Till denna samlas data in från olika källor. Stockholm och Sörmland gör även månadsvis mätningar av några indikatorer. Vilka indikatorer som används till uppföljningarna skiljer sig något mellan de olika landstingen. Om avvikelser upptäcks vidtas olika former av åtgärder, exempelvis utskick av skriftliga frågor eller möten där avvikelsen, eventuella orsaker samt vad som ska göras diskuteras. Andra åtgärder kan vara besök hos vårdgivaren, fördjupad granskning eller medicinsk revision. I landstingens förfrågningsunderlag finns beskrivet vad som följs upp. Vissa indikatorer kopplas till målrelaterad ersättning, viten eller bonus. Det framgår även under vilka förutsättningar ett avtal skulle kunna sägas upp i förtid. Förtida uppsägning baserat på kvalitetsskäl har endast skett i Stockholm. Exempel på ett område där samtliga landsting har pågående utvecklingsarbete är utformning av kvalitetsindikatorerna. Samarbeten sker med andra landsting i olika nätverk för utveckling av uppföljningsarbetet. Exempel på svårigheter som ses är att kvaliteten på data som rapporteras in kan brista, tillgång till olika datasystem samt att mäta och fråga rätt saker. Slutsats: Det finns likheter i hur landstingen har utformat sina uppföljningsverksamheter men också skillnader, exempelvis att Stockholm rutinmässigt gör uppföljningsbesök hos nystartade enheter och att Uppsala gör en generell fördjupad uppföljning. / Background: An ongoing trend in health care is the implementation of market reforms. The applicable law when implementing a system of choice is lagen om valfrihetssystem (LOV). Because of the fact that the county councils have home rule the forms of organization and governance can vary. Aim: To study and describe how county councils work with following up private actors in primary care, with regard to quality. Method: Descriptive case study with triangulation. Results: In all three cases it is stressed that the follow up is the same for private and public district health care centres. A follow up of each centre is carried out annualy. For this data is collected from different sources. Stockholm and Sörmland also measure some indicators monthly. Which indicators that are used in the follow ups differ somewhat between the county councils. If deviations are detected different steps are taken, for instance written questions or meetings where the deviation, possible causes and interventions are discussed. Other steps could be to visit the actor, have an intensed review or medical revision. The county councils’ rule books describe what is included in the follow ups. Some indicators are connected to a goal related payment, fine or bonus. It is also stated under what circumstances a contract could be terminaded prematurely. Premature termination based on quality reasons has only occurred in Stockholm. An example of an area where all county councils have an ongoing developement is formation of the quality indicators. There are cooperations with other county councils in different networks regarding development of the follow ups. Difficulties that have been noted are for example that the quality of data that is reported in might be lacking, access to different computer systems and measuring the correct things. Conclusion: There are similarities between the county councils with regard to how they have chosen to design their follow up work, but there are also differences, for instance that Stockholm routinely makes follow up visits to newly started units and that Uppsala does a general intensed review.

Syftet med studien var att undersöka tonåringar och föräldrars uppfattning om vad en bra familj är. Genom kvalitativ metod med en induktiv utgångspunkt har tonåringar och föräldrars beskrivning av ämnet undersökts. 100 deltagare har skriftligt berättat vad en bra familj är för dem. 50 tonåringar har författat en uppsats, 10 av dessa var 18 år och 40 var 13 år. 50 föräldrar, med barn i motsvarande ålder har som en del i en enkät svarat på samma öppna fråga. Av föräldrarna var hälften mammor och hälften pappor. Med utgångspunkt från Grounded Theory har resultatet analyserats. Genom studien har deltagarnas egna skildringar av familjen framställts. Det har visat sig att en bra familj består av fem teman engagerat föräldraskap, gemensamt familjeliv, bra atmosfär, hel familj och god standard. Engagerat föräldraskap består av stödjande föräldrabeteende som jobba, läxhjälp och fritidsstöd samt familjeskapare som konflikter och sätta gränser. Bra atmosfär består av gott emotionellt klimat vilket innehåller kärlek, snäll, trygghet, ärlighet samt bra relationer vilket innefattar öppenhet, delaktighet, ansvarstagande och jämställdhet. Gemensamt familjeliv består av dagliga, veckovisa och årliga umgängestillfällen, dessa består av familjestund, måltiden, husdjur, fritidsaktiviteter, fredagsmys och semester. Hel familj innefattar mamma och pappa, syskon och övrig släkt. God standard innefattar bra bostad och drömfamiljen. Tre typfamiljer har gått att urskilja, relationsfamiljen, aktivitetsfamiljen och strukturfamiljen. / The aim of the study was to investigate teenagers and parent’s opinion of what a good family are. To find out this a qualitative method was used. The teenagers and parents have written down their thoughts on this issue. 100 participants have written down what a good family means for them. 50 teenagers have written an essay, 10 of those were 18 years and 40 were 13 years. 50 parents, with children in corresponding age has, as a part of a survey answered the same open question. There were equal distribution between participating mothers and fathers. The results have been analyzed with base on Grounded Theory. Through the study, teenaged children’s and parents’ own view of the family has been expressed. It is evident that a good family consists of five themes, involved parental role, joint family-life, good atmosphere, whole family and good standard. Involved parental role consists of supportive parental behavior such as go to work, help with homework and support during leisure time as well as physiologic aspects as conflicts and setting limits. Good atmosphere consists of a good emotional climate which contains love, kindness, confidence, honesty and good relationship which includes openness, sharing, responsibility and equality. The joint family-life consists of daily, weekly and yearly get-together’s, these are gathering of the family, eating together, pets, recreation, “fredagsmys” and holiday. Whole family contains mother and father, siblings and other relatives. Good standard consists of the nice home and a fantasy family. Three typical families have been distinguished, family of relations, family of activity and family of structure.

Studien handlar om fritidshemmets inomhusmiljö och syftet är att undersöka vilken betydelse, fritidshemmets inomhusmiljö har för elevers meningsskapande, samt hur det kan främja elevers lärande och utveckling. Vi ville få reda på hur elever upplever sin inomhusmiljö och dess utformning, samt lärarnas tankar kring miljöns utformningen och dess betydelse för elevers lärande och utveckling. Frågeställningarna som studien har som utgångspunkt är: Hur upplever eleverna sin inomhusmiljö? Hur anser lärarna att fritidshemmets inomhusmiljö har betydelse för elevers lärande och utveckling, samt meningsskapande? Studiens teoretiska utgångspunkt är barns perspektiv samt det sociokulturella perspektivet. En kvalitativ metod användes och studiens empiriska material är inhämtad med hjälp av semistrukturerade intervjuer samt fokusgruppsamtal. Undersökningen gjordes på fritidshem med tio elever i åldrarna åtta till tio år, samt med fyra lärare i fritidshem. Studiens resultat visar att lärarna i fritidshemmen och eleverna i fritidshemmen beskriver fritidshemmet inomhusmiljö utifrån olika sätt. Lärarna beskriver mer utifrån lokalernas utformning och tillgänglighet. Hur den fysiska miljön ser ut, hur lokalerna är uppdelade och vilka rum som finns. Eleverna i sin tur hade svårt att berätta hur fritidshemmet såg ut, de beskriver sin inomhusmiljö utifrån sina sinnen. Eleverna berättar mer om upplevelsen av rummet och vad som händer där, vilka aktiviteter som brukar ske. Lärarna i fritidshemmen ansåg att elevers inomhusmiljö har stor påverkan på vilket lärande som ska ske där och hur det sker, att det budskap som miljön sänder påverkar elevers utveckling och meningsskapande. Upplevs miljön som inbjudande och trygg så gynnas lärandet av det. Lärare i fritidshem talar om hur de kan använda sig av inomhusmiljön för att styra vilket lärande de vill ska ske i miljön.

Arbetsmiljöverket har utfärdat föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete som inkluderar socialt stöd. Socialt stöd betyder att det på arbetsplatsen ska finnas en möjlighet att tala med kollegor och chefer, anförtro sig till dem och mötas av en känsla av uppskattning. Forskning visar att brist på socialt stöd på arbetsplatsen kan medföra ett flertal folksjukdomar, såsom psykisk ohälsa. Även vårdyrket är drabbat av denna problematik. Syftet med föreliggande studie har varit att undersöka vårdpersonals upplevelser av socialt stöd på arbetsplatsen och hur det kan påverka deras hälsa. Metoden för studien är kvalitativ. Semistrukturerade intervjuer har genomförts med sex anställda vid en vård- och omsorgsenhet för äldre. Deltagarna valdes genom ett målstyrt urval. Samtliga informanter är utbildade undersköterskor och vårdbiträden. Insamlat material har analyserats med hjälp av en manifest innehållsanalys. Studiens resultat bekräftar tidigare forskning som visar att socialt stöd på arbetsplatsen är viktigt för hälsan hos arbetstagarna. En rimlig slutsats av resultatet är dessutom att socialt stöd som metod för att främja hälsan hos arbetstagarna - med lägre sjuktal som följd - är kostnadsbesparande för organisationer och samhället.

Att åldras innebär flera förändringar i en persons liv. Nedsatt fysisk förmåga och pension kan påverka vilka aktiviteter en person utför och kapaciteten att utföra dem. Syftet med examensarbetet var att beskriva hur ensamboende i åldersgruppen 75 - 84 år uppfattar sin aktivitetsbalans. Metoden som valdes var en kvalitativ induktiv ansats. Nio deltagare rekryterades genom ett snöbollsurval i södra Sverige och data samlades in genom semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys. Resultatet kom fram till tre huvudkategorier: Uppfattning om olika aktivitetskategorier,förändringar som påverkar aktivitetsutförandet och faktorer som påverkar aktivitetsmönstret. Dessa huvudkategorier omfattades av tio underkategorier. Resultatet visade att de flesta informanter var nöjda med sin aktivitetsbalans men hade fått anpassa vissa aktiviteter på grund av nedsatt fysisk förmåga. Det framkom även att sociala aktiviteter var de som värderades högst och samt att informanterna valde att acceptera att åldrandet innebar förändringar i aktivitetsutförandet. Slutsatsen författarna kom fram till var att sociala aktiviteter var de viktigaste aktiviteterna för att upprätthålla en tillfredställande aktivitetsbalans. / The process of aging means several changes in a person's life. Decreased physical capacity and retirement can affect what kind of activities that are performed and the capacity to perform them. The purpose of this paper was to describe how people in the age-category of 75-84 experiences their occupational balance. The method chosen was a qualitative inductive approach. Nine participants were recruited through a snowball selection in southern Sweden. The data was collected through structured interviews. The interviews were analyzed through qualitative content analysis. The result found three main categories: views of different categories of activity, changes that affect performance of activity and factors that affect the activity pattern. These main categories were comprised of nine sub-categories. The result showed that most of the participants were satisfied with their occupational balance but had to adapt certain activities because of decreased physical capacity. It also emerged that social activities were the most valued and that the participants to a large degree accepted that ageing meant changes in performance of activity. The conclusion the authors came to was that social activities was the most important activity for maintaining a satisfying occupational balance.

Syftet med den här studien har varit att belysa pedagogers uppfattningar av barns delaktighet och inflytande i förskolans verksamhet. Tidigare forskning inom området menar att barns delaktighet och inflytande begränsas i förskolans verksamhet på grund av olika faktorer som exempelvis tidsbrist, kompetens, pedagogers förhållningssätt, barngruppens storlek, organisation och miljö. Tidigare forskning visar även en problematik att förstå begreppen delaktighet och inflytande, samt hur dessa kan sammankopplas med demokratiuppdraget i förskolans verksamhet. Sex semistrukturerade intervjuer låg som grund för studiens resultat, varav varje förskola belägen i en och samma kommun. Varje förskola hade ett antal barn i barngruppen omfattande 35-40 barn per avdelning med ett genomsnittligt antal av 6 pedagoger per avdelning. Resultatet av studien är uppdelad efter följande teman; Pedagogernas uppfattningar av delaktighet och inflytande i förskolans verksamhet, Demokratisk samvaro i förskolans verksamhet, Barngruppens storlek - möjligheter för demokratisk samvaro? och Pedagogens roll och betydelse för demokratisk samvaro. Resultatet visade på svårigheter i förståelsen av begreppen delaktighet och inflytande, men samtidigt hade flertalet av pedagogerna gemensamma uppfattningar av hur begreppen borde praktiseras i förskolan. Samtliga pedagoger lyfte vikten av att aktivt arbeta med demokrati i förskolan och att som pedagog vara en förebild i detta både för barn och kollegor. Även om förskolans dagliga verksamhet i många fall innebär olika begränsningar som tidsbrist, kompetens, personaltäthet, barns och pedagogers mående, miljö och organisation så lyftes de dagliga rutinerna som viktiga och avgörande tillfällen för barns möjligheter till delaktighet och inflytande. Delaktighet och inflytande bör genomsyra hela verksamheten och barns fria val, egna vilja och rätten till medbestämmande uppfattades skapa bäst förutsättningar för att möjliggöra en demokratisk samvaro där delaktighet och inflytande får ta plats. Läroplanen för förskolan och tidigare forskning berör att barnen ska fostras till aktiva, ansvarstagande och självständiga medborgare, vilket även resultatet visade. Men samtidigt visade resultatet på en annan uppfattning och problematik rörande den individ som dagens samhälle tycks förespråka där fokus många gånger hamnar på jaget och självständigheten, vilket ibland riskerar bli på bekostnad av gruppen. Vikt lades även vid att barnen ska lära sig ta hänsyn, lyssna och hjälpa andra oavsett bakgrund. Detta betonades som extra viktigt i det samhälle vi lever i idag, där många kulturella och religiösa skillnader råder som kan påverka hur barns delaktighet och inflytande kan ta form och möjliggöras i förskolans verksamhet. Resultatet av vår studie kan bidra till en större inblick och förståelse i utvecklingen av förskolan som en demokratisk samvaro och kan därmed även bli betydelsefull för den fortsatta samhällsutvecklingen. / <p>Godkännande datum: 2017-06-02.</p>

I det här examensarbetet undersöker vi hur medlemmarna i en flerkameraproduktion kommunicerar med varandra under en inspelning och hur de förhåller sig till den rollbeskrivning som flerkameralitteraturen framställer. En avsikt med studien är att få kunskap om hur väl högskoleutbildningen i flerkameraproduktion överensstämmer med branschens krav på blivande medarbetare. Examensarbetet resultat bygger på observationer av tre svenska professionella flerkameraproduktioner och tyder på att branschen gör en delvis annan tolkning av flerkamerayrkesrollen, än den som förespråkas i utbildningen. Efter vår undersökning är vi båda överens om att det finns ett visst kunskapsglapp när det gäller socialisation, fackspråk, teknik och hur rollerna borde agera.

Syftet med den här undersökningen är att bringa kunskap om vad lärare i fritidshem anser vara kränkningar och kunskap om hur de arbetar för att motverka dessa i fritidshemmet. Vad har lärare i fritidshem för förståelse av begreppet kränkningar? Hur beskriver lärare i fritidshem att de arbetar för att motverka kränkningar i fritidshemmet? Studien är kvalitativ och för insamling av empirin har semistrukturerade intervjuer använts. Fem lärare i fritidshem har intervjuats och efter bearbetning och analys av empirin, har studien fått ett resultat. Studiens resultat presenteras under olika teman. I resultatet framkom att lärarna anser att en kränkning är när en elev känner sig kränkt, oavsett om det är en fysisk, verbal, psykosocial eller kränkning via digitala verktyg. Fritidshemmen där lärarna är anställda har arbetssätt och rutiner för att motverka kränkningar.

Över tid har det skett en enorm förändring gällande medieutvecklingen, som påverkat sättet att kommunicera. Där användningen av sociala medier är ett exempel kopplat till denna utvecklingen och där Instagram kommit att bli en av de mest använda sociala kanalerna. Vidare finns det flera exempel där just sociala medier har spelat en viktig roll och blivit allt mer vanligt kopplat till humanitära ändamål. Unicef är kända för sin goda kommunikation samt att de innehar ett av de främsta Instagramkonton i Sverige i denna genre. Organisationer som Unicef är beroende av finansiering för att kunna bedriva sitt arbete. Syftet med denna studie är att granska samt analysera hur organisationen Unicef använder sig av texter, bilder samt videoklipp för att förmedla ut sina budskap på deras svenska Instagramsida unicefsverige. Därtill undersöka hur Unicef samverkar med välkända personer, för att beröra och skapa engagemang. Denna studie är av vikt då den analyserar Unicefs kommunikation i syfte att sprida kunskap och skapa engagemang för att rädda liv, där värde kan skapa om fler tar efter så att fler liv kan räddas. Metoden som tillämpats är kvalitativa metoder, dels i form av en kvalitativ intervju, samt multimodala analyser av fem bilder med tillhörande text samt två videoklipp. Intervjun gjordes med en enskild person som är PR ansvarig för Unicef Sverige. Teorier som använts i studien är tvåstegshypotesen, målgruppsanalys samt integrerad marknadskommunikation. Resultatet av studien visar att när text och bild samverkar med varandra kan en enhetlig betydelse skapas, där de båda kompletterar varandra. Vidare kan bilder och berättelser framkalla en känslomässig reaktion hos publiken genom hur de framställs utifrån blickar, vinklar samt språkhandlingar. Ambassadörer används för att de ska sprida organisationens budskap. Dels genom uppmaningar och kunskapsspridning men också genom att känslomässigt tala om olika händelser, där det finns en bakomliggande koppling mellan de behövande och ambassadörerna i syfte att beröra publiken.