This thesis aims to investigate how three public libraries are working and perceive their role located in a municipality with a Sami population. The Sami population is one of Sweden's five minorities and a recognized indigenous people which gives them certain rights according to the minority law. Qualitative interviews are used as a method to gain a deeper understanding of how librarians and Sami coordinator discusses their work with the Sami people. The theoretical framework was based on Jochumsen, Hvenegaard Rasmussen and Skot-Hansen's "The four space" model (2012), which describe the library as a meeting space, inspiration space, learning space and performative space. The analysis shows that three of the four spaces, based on theoretical framework was dominant, and that was learning space, inspiration space and meeting space on the concept of the librarian and Sami coordinators view of the library as a public space.Respondents view the library as a public space where the Sami culture can be seen in cooperation with the Sami coordinator. Librarians highlights a couple obstacles in their work with the Sami people, and that was: lack of resources, language skills, no demand for library resources and geographical distances.

Background: In Sweden, approximately 440 children die in intrauterine fetal death annually. Losing a child before birth causes great sadness and despair to the parents. Midwives' have a significant role in supporting and nurturing parents in those situations, which is often experienced as a difficult and emotional task. Aim: To describe midwives' experiences associated to intrauterine fetal death. Method: Focus group interviews made with midwives working at a delivery ward in central Sweden, data were analyzed with  qualitative content analysis. Result: The data analysis resulted in ten subcategories,four categories and an overall theme. The categories were Presence, A meaningful task, Being both professional and a human being, and Support at work. The overall theme was To make meaning of the seemingly meaningless. The midwives needed time to be able to be fully present with the parents. According to the midwives it was a meaningful experience to be supportive and make a difference for the parents. To be professional while at the same time dealing with their own feelings appeared as a difficult task. They received the best support from their colleagues. Conclusion: Supporting the parents and creating a memorable moment with their stillborn baby was experienced as the most eager in these situations, and made the task meaningful for the midwives.

Possible selves är en dynamisk del av självkonceptet. Internationella studier har pekat på att akademiska possible selves kan vara en viktig förklaring till skillnader i skolresultat mellan olika socioekonomiska grupper. Dessa skillnader är högst aktuella i en svensk kontext. Samtidigt har sådana studier inte genomförts i Sverige. Avsikten med föreliggande kvalitativa studie var att studera hurpojkar från socioekonomiskt utsatta miljöer konstruerar skolans betydelse för sin självbild genom sina akademiska possible selves. Sju respondenter intervjuades och materialet analyserades med en Interpretativ Fenomenologisk Analys (IPA).Analysen frambringade fyra huvudteman: Social identitet som akademiskt jag; Svenska skolan som en möjlighet till klassresa – en välsignelse eller börda?; Självförstärkande strategier samt; Förlitande till lärarinteraktion som självreglerande funktion. Resultaten är i linje med tidigare forskning. Materialet pekar på att svårigheterna för ungdomarna att lyckas akademiskt ligger i en oförmåga till att självreglera sitt beteende så att det är i linje med akademiska possible selves. Resultaten är unika i avseendet att de visar att pojkarna förlitar sig till lärare som självreglerande funktion.

År 2016 avled 91 000 personer i Sverige. Av dessa beräknas 80 % ha varit i behov av palliativ vård. Den palliativa vården ska värna om patienternas värdighet och välbefinnande. Sjuksköterskan är en viktig aktör för att den palliativt vårdade patienten ska kunna uppleva hälsa och få en hälsosam död. Detta kan tyckas motsägelsefullt i livets slutskede men bör betraktas som både en möjlighet och en rättighet. Syftet är att beskriva främjandet av hälsa hos palliativt vårdade patienter inom hemsjukvården utifrån sjuksköterskors perspektiv. I studien användes kvalitativ metod utifrån en reflekterande livsvärldsteoretisk grund. Sju sjuksköterskor inom hemsjukvård intervjuades. Resultatet utarbetades genom innebördsanalys vilket kom att resultera i fyra innebördsteman. Att främja hälsa hos den palliativt vårdade patienten innebär att med inkännande försöka förstå patientens behov och att i reflektion hjälpa denne att återfinna sig själv. Det innebär också att det som stör det existentiella varandets lugn förhindras och åtgärdas samt att vårdandet är närvarande men inte påtagligt i patientens vardag. Slutligen innebär främjandet av hälsa att livets speciella upplevelser görs tänkbara och möjliga. Resultatet diskuterades mot tidigare studier och även vad gäller kompatibilitet gentemot studier med patientperspektiv. Särskild tonvikt läggs på autonomins dilemma, dels när patienten själv är oförmögen att föra sin talan, men också svårigheten i att följa patientens vilja och samtidigt försäkra sig som trygg och säker vård. Slutsatsen var att hälsofrämjande vid palliativ vård ska vara följsam mot patienten som unik person, med det övergripande målet att hen ska kunna leva fram till sin död.

Syfte: Syftet med denna uppsats var att undersöka hur gymnasieelever uppfattar vilken betydelse undervisning i utomhusmiljö har för deras lärande och motivation. Genom att synliggöra variation i uppfattningar av undervisning i utomhusmiljö skulle det skapas förståelse för elevperspektivet i anslutning till frågor kring alternativa undervisningsmetoder som denna undervisningsform är. Metod: Uppsatsen har inspirerats av fenomenografisk ansats som syftar till att belysa variation av uppfattningar som kan finnas i en viss grupp. Uppsatsen bygger på empiriska data som insamlats genom kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med fem respondenter, tre flickor och två pojkar, från årkurs ett på gymnasiets naturvetenskapliga program. Datamaterialet kategoriserades sedan med hjälp av fenomenografisk analys i syfte att hitta likheter och skillnader mellan elevers uppfattningar. Empiriska studien kopplades samman med litteratur, tidigare forskning och teorier som berörde fenomenet. Resultat: Resultat av undersökningen visar att undervisning i utomhusmiljö uppskattas av intervjuade elever. Eleverna ser möjligheter med undervisning i utomhusmiljö såsom fördjupade ämneskunskaper i biologi, bättre samarbete och sammanhållning bland elever, ökat lärande och motivation samt social utveckling och ökat fysisk aktivitet. De lär sig genom olika sinnen, genom verklighetsanknytning, Likväl visar studien negativa aspekter med undervisning i utomhusmiljö där lärarens kompetens kan vara en begränsning. Elevernas utsagor omfattas av tre beskrivningskategorier vilka utgör en variation av uppfattningar av vad undervisning i utomhusmiljö är. Dessa tre beskrivningskategorier utgör studiens utfallsrum och kan ses som svar på studiens frågeställningar. Slutsats: Slutsatsen utifrån studiens resultat är att utomhusmiljö har betydelse för elevers motivation och lärande då den medför en möjlighet till att samtliga sinnen stimuleras vilket gör att elever kan uppleva med hela kroppen och därmed förstå bättre det som de ska lära sig. Slutsatsen är även att undervisning i utomhusmiljö kan användas i gymnasieskolan som ett lärande komplement till klassrumsundervisning och ett sätt för gymnasielärarna att variera undervisning och därigenom motivera elever. Didaktiska implikationer: De positiva aspekterna som lyfts fram kan ha en betydelse för gymnasieskolan eftersom det leder till att undervisning i utomhusmiljö kan förstärka undervisningen i biologi då den erbjuder möjligheter till ett varierat undervisningsinnehåll. Förhoppningsvis kan studiens resultat öppna upp för gymnasielärare att fundera över att välja att använda utomhusmiljö som ett komplement till undervisning i klassrummet.

Denna rapport behandlar framtagandet av ett utvärderingsramverk för designtransformationer. I en utvecklingsprocess används olika typer av designtransformationer och ett problem är att det idag inte finns en koncensus om vilka aspekter hos dessa transfomationer som ska bedömas vid en utvärdering. I rapporten presenteras ett utväderingsramverk som innehåller en samling faktorer viktiga att beakta vid en utvärdering av designtransformationer. Ramverket har utvecklats med en nyligen presenterad metod för utveckling av utvärderingsramverk. Metoden är ursprungligen framtagen för ett delvis annorlunda problemområde, så rapporten presenterar en undersökning av metodens lämplighet på det delvis nya problemområdet. Författaren finner att inga långtgående slutsater kan dras om metodens lämplighet, eftersom metoden inte tillämpats fullt ut. Problem under den senare fasen av metodtillämpningen gjorde att vissa, för metoden väsentliga delar, inte kunde genomföras. Däremot presenteras i rapporten ett utvärderingsramverk för designransformationer, och ramverket är en syntes av litteratur skiven om designtransformationer.

Sammanfattning Bakgrund: Övervikt och fetma är ett växande folkhälsoproblem. Barnhälsovården har en betydelsefull roll när det gäller att förebygga, identifiera, vägleda och följa upp övervikt och fetma hos barn mellan 0–6 år. Därför är det angeläget att belysa BHV-sjuksköterskans erfarenheter av att möta familjer där barnet har övervikt eller fetma. Syfte: Syftet med studien var att beskriva BHV-sjuksköterskans erfarenheter av att arbeta med familjer där barnet har övervikt eller fetma. Metod: Studien har utgått från en kvalitativ metod med en induktiv ansats i form av individuella intervjuer. Intervjuerna analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I studien framkom att BHV-sjuksköterskorna hade erfarenhet av att övervikt och fetma hos barn är ett känsligt ämne. Just hur bemötandet ska ske ansågs vara det svåraste. BHV-sjuksköterskorna ville i sitt arbete med familjer där barnet har övervikt eller fetma stärka familjen och föräldrarna i sin föräldraroll på lika villkor, vara en vägledare och ge förslag till enkla förändringar. Tydliga rutiner och verktyg underlättade i arbetet med övervikt hos barn. Slutsats: Övervikt och fetma hos barn är ett känsligt och utmanande ämne. Tydliga rutiner och verktyg samt en god samverkan med övriga instanser är avgörande faktorer för att nå framgång med problematiken. BHV-sjuksköterskan förhållningssätt är också en avgörande faktor då ett hälsofrämjande förhållningssätt kan öka föräldrarnas medvetenhet och motivation till förändring och stärka deras empowerment. När föräldrarna och barnets omgivning förstår problematiken kan barnet få bästa möjliga omvårdnad och övervikten kan hejdas.     Nyckelord: Barnhälsovård, BHV-sjuksköterska, fetma, intervju, kvalitativ metod, övervikt / Abstract Background: Overweight and obesity are a growing public health problem. Child health care has a significant role to play in preventing, identifying, guiding and following up obesity and obesity in children between 0-6 years. Therefore, it is important to highlight CHC nurse's experience of meeting families where the child has overweight or obesity.Purpose: The aim of the study was to describe CHC nurse's experience of working with families where the child has overweight or obesity. Methodology: The study is based on a qualitative method with an inductive approach in the form of ten individual interviews. The interviews were analyzed using a qualitative content analysis. Results: The result showed that CHC nurses had experience that overweight and obesity in children is a sensitive subject. How to meet the family was the most challenging. CHC nurses wanted to work with families in which the child has overweight or obesity, to strengthen the family and the parents in their roll, to be a guide and to make suggestions for simple changes. Clear routines and tools facilitated in the work of overweight in children. Conclusion: Overweight and obesity in children is a sensitive and challenging subject. Clear routines and tools, as well as good collaboration with other instances, are crucial factors in achieving success with the problematic issues. The approach of the CHC nurse is also a key factor as a health promotion approach can increase parents' awareness and motivation to change and strengthen their empowerment. When the parents and the child's environment understand the problem, the child can get the best possible care and the overweight and obesity can be halted.     Keywords: Child health care, CHC nurse, interviews, obesity, overweight, qualitative design

I barnens vardag i fritidshemmet och i skolan befinner sig barnen i flera olika gemenskaper där de får olika mycket inflytande hos varandra. Syftet med denna studie var att undersöka vilken betydelse olika gemenskaper får för barns vardag i fritidshemmet. För att undersöka detta ställdes följande forskningsfrågor: Vad får barns kultur för betydelse för barns gemenskaper? Hur upprätthålls och förändras olika roller i barns gemenskaper? Studien har utgått från Goffmans (1959) teori om hur det sociala livet skapas i gemenskaper som sedan satts i relation till Johansson (2003), Qvarsell (2003) och Sparrmans (2006) beskrivning av barns perspektiv och kultur. Studien har tagit sin utgångspunkt i den kvalitativa forskningsstrategin där semistrukturerade intervjuer använts som metod för samtalspromenaderna och fokusgruppsamtalen. Studien visar att begreppet popularitiet innefattar olika egenskaper som att vara duktig och kunnig på flera olika saker. Barnen beskriver att det är skillnad på att vara kompisar och bästa kompisar, en bästa kompisa är någon som barnen beskriver att de känt under en längre tid. Barnen beskriver att avundsjuka är något som kan uppstå mellan varandra om de väljer att leka med andra kompisar eller vid de tillfällen där barnen visar för mycket av sin kunskap inför varandra. Barnen beskriver att de använder sig av olika strategier för att stärka sina kompisgemenskaper vilket kan leda till att barn utesluts från gemenskapen.

No description available.

Bakgrund: Journalen via Internet ger den enskilda personen möjlighet att få en inblick i den vård och behandlingsplan som erbjudits och utförts. För distriktssköterskan som möter personer med diabetes är det av stor betydelse att bedriva en strukturerad diabetesvård innehållande vägledning mot goda levnadsvanor. Journalen kan för den enskilda personen resultera i att delaktigheten i sin sjukdom, egenvård och behandling ökar. Syfte: Syftet med studien var att beskriva personers erfarenheter av att läsa sin patientjournal via Internet. Metod: En kvalitativ intervjustudie med åtta deltagare har genomförts. Data samlades in med semistrukturerade intervjuer. Insamlat intervjumaterial analyserades utifrån Graneheim och Lundmans beskrivning av en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet utgörs av fyra huvudkategorier och åtta underkategorier. Huvudkategorin Stödjande verktyg för att inhämta information presenteras i två underkategorier, som beskriver Minnesstöd skapar trygghet och Vägledning för egenvård. Huvudkategorin Begränsningar i texten skapar oro presenteras i tre underkategorier, som beskriver Felskrivningar, Språkbruket försvårar förståelsen för texten samt Vårdpersonalens begränsade journalåtkomst. Huvudkategorin Att vidareutveckla journalsystemet med användaren som delaktig presenterar tre underkategorier, som beskriver Utökat kunskapsstöd ökar användbarheten, Effektivisering av ärendehantering samt Journalåtkomst länsöverskridande. Vidare beskrivs Betydelsen av datorvana vid journalhantering. Slutsats: Det beskrivs som betydelsefullt att få insyn i vad som skrivits i journalen samt insyn i den hanteringen som föreligger runt den enskilda personens ärende. Journalen beskrivs vara ett stödjande verktyg för personer där de efter önskemål inhämtar kunskap samt utläser den information som anses betydelsefull och intressant. Genom journaltexten kan personer vidare få vägledning i de egenvårdsåtgärder som anses mest lämpliga för hälsan. Funktioner och tjänster som idag innefattas i journalen behöver vidareutvecklas för att journalen ska kunna bli det kompletta verktyg som efterfrågas.