Syftet med examensarbetet har varit att ta reda på vad läsförståelse innebär enligt pedagogerna och hur de arbetar med att utveckla elevers läsförståelse i skolan. Min avsikt har också varit att ta reda på hur pedagogen utmanar den enskilda eleven i sin förståelseprocess. Jag har använt mig av kvalitativa intervjuer med sex stycken pedagoger från årskurs tre till årskurs sju. Jag har valt att använda mig av Lev S Vygotskijs sociokulturella perspektiv, funktionaliserad och formaliserad undervisning och det relationella och punktuella perspektivet samt tidigare forskning för att tolka och analysera resultatet från samtalsintervjuerna. Slutsatsen i min studie är att för de intervjuade pedagogerna så innebär elevers läsförståelse att eleven skall kunna läsa mellan raderna och det är viktigt att utveckla ett stort ordförråd. Det är främst genom samtalet och i diskussioner som pedagogerna utvecklar elevernas läsförståelse. Det visade sig vara viktigt att eleven hittar läslusten när pedagogerna utmanar och möter den enskilde eleven utifrån dennes olika behov i sin förståelseprocess.

Role-playing games have become more mainstream in today's society and some Swedish public libraries even organize role-playing game sessions as part of their activities. In Swedish library media, role-playing has been linked to reading and literature, however research show that role-playing games also has a number of other uses, but that the most common goals for library's gaming programs are to provide entertainment and attract users. Previous research about role-playing games at public libraries has not investigated any actual role-playing activities in the sense that library staff arrange game sessions. Investigating this can therefore contribute to an increased understanding of how librarians view role-playing games, which in turn may contribute to knowledge that can be used by librarians to develop their library´s activities with the help of role-playing games. The purpose of this thesis is to examine what function role-playing game activities fulfills or can be expected to fulfill for public libraries and library users and how these activities work. This is done by interviewing librarians who organize role-playing game sessions. As theory, the so-called four space model is used to categorize, analyze and discuss the empirical material. The results show that external factors and the librarians own knowledge and experience about role-playing games, characterize the design of the role-playing activities. The results also show that the librarians see many reasons for arranging role-playing activities at public libraries. These reasons are also consistent with the functions that the four space model describes that public libraries should provide, namely to function as places that promote: inspiration, learning, meetings and creation among library users.

No description available.

Bakgrund: Att drabbas av en förlossningsskada och efterföljande komplikationer är ett trauma som drabbar cirka 85% av kvinnor som genomgår en vaginalförlossning, framförallt förstföderskor. Bristningar i underlivet är vanligt förekommande men kan ta lång tid innan diagnos ställs. Smärta och fysiska och psykiska begränsningar är vanliga komplikationer som påverkar kvinnans livskvalitet. Syfte: Litteraturstudiens syfte var att beskriva kvinnors upplevelser av att drabbas av en förlossningsskada. Metod: Litteraturstudien genomfördes systematiskt i databaserna PubMed och Cinhal. Sökningen resulterade i 17 vetenskapliga artiklar som analyserades genom kvalitativ manifest innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Att kvinnor med förlossningsskada upplevde att hela livet påverkades av skadan. Kvinnorna hade mestadels negativa erfarenheter av hälso- och sjukvården, många besvärliga kroppsliga och psykologiska symtom, problem med relationen till partner samt svårigheter i det dagliga livet. Slutsats: Att kvinnohälsa är ett viktigt område inom vården som innehåller kunskapsluckor. Mer kunskap krävs både av och för vårdpersonalen om förlossningsskador för att förbättra möjligheten för kvinnor att få rätt vård och stöd i sin väg mot återhämtning. Kvinnor med förlossningsskada ska inte behöva lida av svåra symtom på grund av okunskap från hälso- och sjukvården.

Syftet med denna studie var att undersöka hur skollagens bestämmelser om vetenskaplig grund upplevs och hanteras av fritidslärare i verksamheten. Vår insamlade empiri består av semistrukturerade intervjuer med fem fritidslärare från fyra olika skolor. Det teoretiska ramverk vi använt för att analysera och diskutera vår empiri är implementeringsteori och handlingsteori, vars perspektiv har hjälpt oss komma fram till ett resultat som indikerar på en positiv inställning hos fritidslärare kring arbetet med vetenskaplig grund. Majoriteten av informanterna förstod vetenskaplig grund som en viktig utgångspunkt de kan luta sig mot för att säkerställa att fritidslärare utgår från forskning och inte enbart sina egna åsikter i verksamheten. Denna förståelse kopplar vi även till fritidslärares vilja att arbeta med vetenskaplig grund, något som studien kommit fram till att fritidslärare har en positiv inställning till. För att fritidslärare ska kunna arbeta utifrån vetenskaplig grund har studien avslutningsvis kommit fram till att det kollegiala samarbetet och arbetsgivarvillkor är viktiga förutsättningar för att få tid och tillgång till forskning. Vår studie skiljer sig från tidigare forskning genom att vi har utfört semistrukturerade intervjuer samt fördjupad oss specifikt i fritidslärares verksamhet.

Bakgrund Schizofreni är en allvarlig psykossjukdom som är mer eller mindre kronisk. Sjukdomen kan medföra hörselhallucinationer, vanföreställningar, samt en ändrad verklighetsuppfattning. Ungefär 24 miljoner människor lever med schizofreni. Stigmatiseringen bland sjukvårdspersonal och samhället ger dessa individer svårigheter att leva ett liv med goda levnadsvanor. Sjukdomen behandlas med antipsykotiska läkemedel i kombination med andra insatser som träning av kognitiv funktion och psykologisk behandling genom kognitiv beteendeterapi. Syfte Var att undersöka hur individer diagnostiserade med schizofreni upplever mening i vardagen. Metod Detta är en kvalitativ litteraturstudie, där tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ metod har granskats och använts som resultatunderlag. Studien har ett induktivt förhållningssätt där det utgår ifrån individens erfarenheter Resultat Resultatet presenteras i två kategorier och fyra subkategorier. De två huvudkategorierna är Daglig aktivitet ger mening och Samhörighet ger mening.  Slutsats Olika studier lyfter fram vikten av att känna gemenskap och ha ett socialt umgänge för att skapa en meningsfylld vardag. Det var även viktigt att ha ett aktivt liv med vardagliga sysslor så som träna, gå på promenad men även att ha struktur i vardagen. Ha tro på något större än oss kan ge hopp om en god framtid samt finna något meningsfyllt i livet.

Police officers with patrolling duties are exposed to physically demanding situations on a regular basis, which puts a high demand on their physical abilities and condition. Police officers are regularly forced to make quick decisions in complex tactical situations which in some cases mean physical confrontation. Throughout the procedure to become a Swedish Police Officer, there are tests that measure the physical condition of future police officers from the day they are recruited, until they leave the school. Then, however, the testing stops. Therefore, the majority of the physical training throughout the career of a police officer is carried out on their own initiative, and in their spare time. But what do the individual officers think about their physical condition and resilience in relation to everyday work? Studies have shown that police officers who often think about the risk of being injured during interventions, or the dangers associated with their work, experience more stress than other police officers. The knowledge on how to increase the safety and security for police officers in situations where violence may occur, which should contribute to greater room for action in situations is scarce. The aim of the present investigation is to increase our understanding and fill a knowledge gap for the police officers resilience in with regards to physical confrontation on duty within the Swedish Police conflict management training program (POLKON). The studie is based on a qualitative method using semi-structured interviews among Swedish police officers. The respondents have answered questions regarding their view on physical sustainability in relation to their work. Thematic analysis has been conducted and a number of themes have been generated which will be presented.

Bakgrund: En vanlig anledning till hjärtstopp under pågående operation är svårigheter att hålla fri luftväg. På operation är hjärtstopp i de flesta fall bevittnade och överlevnaden är högre än om det sker på en vårdavdelning eller utanför sjukhuset men det är samtidigt en av de mest intensiva och stressande situationer som kan inträffa under anestesin. Syfte: syftet med denna studie var att beskriva anestesisjuksköterskans upplevelse av hjärtstopp hos en patient under pågående operation. Metod: För genomförandet av studien användes kvalitativ metod med induktiv manifest ansats. För att samla data genomfördes åtta semistrukturerade intervjuer som sedan analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat:Utifrån dessa identifierades fyra huvudkategorier, Att vara förberedd och tränad, Att känna sig stressad, men även lugn, Att ha god kommunikation och samarbete med teamet och Att ha ett tydligt ledarskap och tydliga roller. Resultatet visade att anestesisjuksköterskor upplevde att de var förberedda och ofta kunde förebygga ett hjärtstopp trots att de upplevde det som en ovanlig händelse. De upplevde att HLR-träning dämpar stressen som kan komma under ett hjärtstopp och att det var viktigt att ha verklighetstrogna scenarioträningar. Anestesisjuksköterskorna beskrev att stressen som kom ofta ledde till större fokus på patienten. Kommunikation och ledarskap var två viktiga pelare i arbetet kring ett hjärtstopp under pågående operation. Slutsats: Tydligt ledarskap, tydliga roller, god kommunikation samt grundläggande kontinuerlig HLR-träning var av stor vikt för upplevelsen av ett hjärtstopp under pågående operation.

Bakgrund: Endometrios är en sjukdom som drabbar var tionde kvinna i fertil ålder, vilket gör sjukdomen till en av de vanligaste gynekologiska sjukdomarna som drabbar kvinnor världen över. Trots detta är forskningen kring sjukdomen bristfällig och begränsad, vilket föranleder fördröjd diagnostisering och bristande behandlingsmetoder. Detta utgör ett problem då endometrios är en sjukdom som i de flesta fall föranleder svåra symtom samt följdproblem som infertilitet och depression. Syfte: Att beskriva kvinnors upplevelse av att leva med sjukdomen endometrios. Metod: Kvalitativ litteraturöversikt med en induktiv ansats. Resultat: Studiens resultat mynnade ut i tre huvudteman; Livet i smärtans skugga, Striden för erkännande och gehör samt Min kvinnliga identitet är försvagad och åtta subteman; Smärtans fysiska avtryck, Smärtans psykiska avtryck, Smärtan styr kalendern, Kamp mellan smärta och plikt, Kamp för rätt diagnos, Kamp för förståelse från omgivningen, Hinder för reproduktiv hälsa och slutligen Förändrad självbild - att tappa sig själv. Alla dessa framkom efter en sammanställning av kvinnors upplevelser av att leva med sjukdomen endometrios. Slutsats: Hela kvinnornas liv påverkades negativt till följd av sjukdomen och dess följdproblem. För att detta ska kunna förändras krävs det utökad kunskap inom såväl hälso- och sjukvården som i samhället som ytterligare forskning.

Denna studie analyserar vilka könsnormer som figurerar och vilka psykologiska mönster som blir tydliga i Colleen Hoovers verk Förbannade kärlek. I syfte att göra det har en kvalitativ analysmetod använts, mer precist en hermeneutisk texttolkning. Det teoretiska ramverket utgörs av feministisk litteraturteori. Resultatet av analysen visar att det figurerar könsnormer i romanen där mannen används som vägledning för kvinnan i många sammanhang. Mannen har därför rollen som överordnad kvinnan. Det psykologiska mönstret som blir tydligt i romanen grundar sig i karaktären Miles mörka förflutna, vilket används som ett motiv genom berättelsen och som fungerar som en drivkraft för både karaktären Tate och läsaren. Det mörka förflutna speglar i sin tur Miles handlingssätt gentemot Tate. Detta mynnar ut i konsekvenser hos Tate där även hon blir psykiskt negativt påverkad. Det psykologiska mönstret genom berättelsen kan beskrivas som en dominoeffekt där det ena tragiska leder till det andra.