Till följd av att en muslimsk kvinna misshandlades i en förort till Stockholm på grund av att hon bar slöja, genomfördes den politiska manifestationen Hijabuppropet. Denna manifestation resulterade i att kvinnor uppmanades att beslöja sig i syfte att visa solidaritet för den misshandlade kvinnan, och muslimska kvinnor som en marginaliserad samhällsgrupp. Agerandet möttes med en stark kritik från bland annat den svenska kvinnorörelsen som menade att slöjan är anti-feministisk och representerar ett kvinnoförtryck som inte borde normaliseras i det svenska samhället. Detta fick gensavar från muslimska feminister som menade att deras erfarenheter blev exkluderade i debatten kring kvinnlig jämställdhet. Syftet för denna studie är att utifrån den teoretiska referensramen black feminism och postkolonial feminism problematisera denna påstådda exkludering, och att anlysera hur dessa kvinnor motiverar en lyckad kombination av att vara muslim och feminist i ett västerländskt samhälle. Med totalt 13 debattartiklar, krönikor och intervjuartiklar med muslimska kvinnliga feminister och andra icke-muslimska feministiska aktörer, har en kritisk diskursanalys genomförts. Med hjälp av Faircloughs tredimensionella analysverktyg har diskursiva praktiker tolkats och kopplats till skapandet av sociala praktiker. Studien förhåller sig till vetenskapstraditionen kritisk realism då fokus ligger på att finna bakomliggande mekanismer som har förklaringsvärde till de sociala fenomen som undersöks. Analysen visar ett resultat där jämställdhetsdiskursen tolkas definieras av en hierarkisk social dominans, där den svenska kvinnorörelsen reproducerar en normativ feminism designad efter den vita medelklasskvinnans behov. Bedömningen görs att det existerar en exkludering av marginaliserade grupper inom kvinnorörelsen där minoriteten antas behöva anamma majoritetsgruppens värderingar vad gäller attityder till kvinnliga rättigheter och definition av frihet. Det existerar med andra ord en invärtes maktkamp inom den svenska feministiska rörelsen där idén om en universell feminism där samhällets samtliga kvinnor strävar efter unisona mål är problematisk.

Denna studie utgår från teorin om patriarkatet som rådande samhällssystem. Kvinnan är förtryckt av mannen som är en dominant grupp i dagens samhälle. Studien kommer att utgå från Teun A. van Dijks tankar om att en dominant grupp i samhället kontinuerligt måste producera och reproducera sin makt med hjälp av bland annat språket. Medlemmarna i den dominanta gruppen gör dock inte detta hur som helst. En person vill inte riskera att skada sitt sociala ansikte vilket gör att hen använder sig av olika strategier för att reproducera sin dominans. Extrema beteenden så som kvinnohat skulle kunna ses som en sådan strategi. Tidigare forskning har visat att extrema beteenden som mobbing eller fysiskt och psykiskt kvinnovåld ofta sker i det dolda, antingen innanför hemmets väggar, skyddade av den privata sfären, eller av Internets anonymitet. I denna studie undersöks patriarkatets reproduktion av dominans på Internet, vilka strategier som används för detta samt hur olika grader av anonymitet eller censur påverkar valet av strategier. För att undersöka detta har åtta artiklars kommentarsfält eller forumtrådar studerats. Sammanlagt har 698 kommentarer analyserats. Denna studie har visat att användandet av subtila strategier är vanligare än användandet av direkta sådana, oavsett grad av anonymitet, vilket visar att medlemmarna i den dominanta gruppen är mån om att skydda sitt sociala ansikte. Dock är extrema beteenden såväl som direkta reproduktionsstrategier vanligare i internetbaserade kontexter med hög grad av anonymitet. Vilket döljer aktören och minskar risken för att denne ska skada sitt sociala ansikte.

No description available.

The study is about young women's experiences of prostitution in Sweden. The purpose of the study is to broaden the knowledge of how prostitution is initiated, affected, and managed by the sample group. The empirical data is placed in relation to intersectionality and a feminist approach and is then discussed. The intersectional perspective helps to illuminate how different factors in the lives of individuals interact in both negative and positive directions, including age, class, and gender. The feminist perspective highlights how power structures affect the sex sellers' story. The method of the study is based on an abductive thematic analysis where the empirical data is based on two biographies where three young women with experiences of prostitution tell their stories. Based on the empirical data, themes have been identified. The result presents three main themes with associated sub-themes. These themes are the problematization of the sale of sex, the imprint of the disaster and balancing in the dark. The first theme concerns the individuals' experiences that lead to and maintain prostitution. This includes sexual abuse and family constellations. The second theme deals with the psychological impact of the sale of sex and its consequences, including the women's self-hatred and the men's oppression. The third theme concerns how the women handle their situation in positive and negative ways including self-harm and the support of social networks. / Studien är av kvalitativ karaktär och handlar om unga kvinnors erfarenheter av prostitution i Sverige. Syftet med studien är att bredda kunskapen kring hur prostitution initieras, påverkas och hanteras av urvalsgruppen. Empirin ställs i förhållande till intersektionalitet samt ett feministiskt synsätt och diskuteras därefter. Det intersektionella perspektivet bidrar med att belysa hur olika faktorer i individernas liv samverkar i såväl negativ som positiv riktning, däribland ålder, klass och kön. Feministiska perspektivet belyser hur maktstrukturer påverkar sexförsäljarnas berättelse. Studiens metod utgår utifrån en abduktiv tematisk analys där empirin baseras på två biografier där tre unga kvinnor med erfarenheter av prostitution berättar sina historier. Utifrån empirin har teman identifierats. I resultatet presenteras tre huvudteman med tillhörande underteman. Dessa teman är problematisering av sexförsäljning, katastrofens avtryck och balansgång i mörkret. Under första temat berörs individernas erfarenheter som föranleder till och upprätthåller prostitutionen. Däribland sexuella övergrepp och familjekonstellationer. Under andra temat behandlas sexförsäljningens psykiska påverkan och dess följder. Inklusive kvinnornas självhat och männens maktutövande. Det tredje temat berör hur kvinnorna hanterar sin situation på positiva och negativa sätt, däribland självskadebeteenden och sociala nätverkens stöd. Studiens slutsats resulterade i att alla kan drabbas av prostitution, oavsett socioekonomisk bakgrund.

This study aims to analyze the motif of Julia Margaret Cameron’s photograph The Rosebud Garden of Girls from 1868 regarding its literary sources, codes and how the women are depicted. The purpose is to find out whether the photograph romanticize or challenge the Victorian conventions. The applied method is Erwin Panofskys iconographical and iconological analysis methods. The theoretical framework consists of art historian Griselda Pollocks report regarding private and public spheres and how women and men are divided between these. Art historian Leena-Maija Rossi’s reasoning concerning female masquerade has also contributed a theoretical basis. The result shows a paradoxical picture of the Victorian view on women and how this is reflected in The Rosebud Garden of Girls.