I den här studien analyseras vilka stöd som finns i två lärarhandledningar i matematik för årskurs 4. Analysen görs utifrån designprincipen Förstå varför författare lägger upp innehåll som de gör och vad syftet är med uppgifter och aktiviteter som utvecklats i tidigare forskning om läromedel. En innehållsanalys utfördes med designprincipen som teoretisk utgångspunkt. Studien genomfördes för att undersöka vilka stöd som kunde återfinnas i lärarhandledningarna. Genom resultatet får vi en större förståelse för hur handledningarna kan stötta lärare i sitt arbete. Resultatet visar att båda lärarhandledningarna innehåller stöd utifrån den valda designprincipen. Stöden varierar dock i utformning och omfattning beroende på vilken innehåll vi sökte. Stöd finns i lärarhandledningarna och kan därmed hjälpa lärare att förstå syftet med läromedlets upplägg, men vi hade gärna sett att det finns mer stöd och att de förmedlas på ett tydligare sätt.

Den här studien hade till syfte att analysera lärarhandledningar i matematik för att se  huruvida de stödjer lärare med förslag på aktiviteter som främjar fysisk aktivitet i undervisningen. Tolv utvalda lärarhandledningar har analyserats med hälp av ett analysverktyg som utgick från Alan J. Bishops sex fundamentala matematikaktiviteter. Lärarhandledningarna tillhörde läromedlen Favorit matematik, Mondo matematik samt Pixel matematik, samtliga för årskurs 1 och årskurs 3.   Resultatet visade att det var stor skillnad mellan de olika läromedlen avseende antal föreslagna fysiska aktiviteter. Det var även en signifikant skillnad mellan antalet föreslagna fysiska aktiviteter för årskurs 1 jämfört med årskurs 3. Av Bishops sex fundamentala matematikaktiviteter förekom spel och lek, räkna och lokalisering oftare än förklara, mäta och design i de fysiska aktiviteterna. Slutsatsen av studiens resultat var således att lärare får olika mycket stöd i antalet föreslagna fysiska aktiviteter beroende på val av läromedel, vilket kan påverka matematikundervisningens utformning.

SammanfattningDen här studien är en kombination av en kvantitativ och kvalitativ läromedelsanalys, tillhörande matematikämnet. Syftet var att ta fram ett verktyg, för att undersöka vilka kvaliteter som förekommer i problemlösningsuppgifter för årskurs ett. Med stöd av verktyget ska läraren på ett tidseffektivt sätt kunna granska de problemlösningsuppgifter ett läromedel erbjuder, och därmed känna sig trygg att eleverna får de kunskaper som de behöver. Det andra syftet var att ta reda på vilket stöd lärarhandledningarna gav undervisande lärare i arbetet med problemlösning. Lärarhandledningarna genomgick en separat deduktiv analys, vilket innebär att de analyserades utifrån förutbestämda kategorier (Bryman, 2018). Resultatet visade att det förekom stora skillnader i vilka kvaliteter som förekom i uppgifterna, läromedel emellan. Detta tyder på att verktyget kan vara ett stöd för lärare, när de jämför olika läromedel. De stora skillnaderna är i sig ett resultat, och visar att valet av läromedel bör göras med omsorg. Resultatet av lärarhandledningarna visade att det även där förekommer stora skillnader, sett till det stöd läraren får i arbetet med problemlösning. En annan slutsats var att läromedel bör ses som en del av ett paket, där lärarhandledningen är den andra delen av paketet. Läromedlen förser med elevuppgifter, medan det var tydligt att lärarhandledningen bidrog med didaktiska förslag (Ahl, 2014).   Nyckelord – Läromedelsanalys, problemlösning, kvaliteter, matematik.

Arbetets syfte är att undersöka vilket stöd som finns i lärarhandledningar. För att ta reda på det har vi analyserat två lärarhandledningar. Analysen gjordes med hjälp av en innehållsanalys baserad på det Elo och Kyngäs beskriver i sin artikel. Elo och Kyngäs analysmetod användes både vid insamlingen av data samt vid bearbetningen av data, vid dessa moment användes även Bryman som referensmaterial. Vi hittade två kategorier som var: Syfte och Förslag på Laborativt arbete. Inom dessa fanns det underkategorier som elevexperiment och kopplingar till läroplanen. Vår slutsats är att dessa lärarhandledningar stödjer lärare i olika stor grad inom dessa områden, genom att koppla till läroplanen, ha många uppgifter, ge syfte, instruktioner, stöd vid konkretisering samt förklaringar till läraren.

Till läroböcker finns ofta en lärarhandledning som är tänkt att fungera som en manual och som kan guida läraren genom undervisningen. Den kan antas vara ett stöd för vilka arbetssätt som gynnar elevers inlärning och följas för att potentiellt främja deras lärande på ett effektivt och varierat sätt. Genom att analysera lärarhandledningar kan en uppfattning fås om hur undervisning av fysikområdet kraft och rörelse uppmanas att genomföras. Fysikområdet kraft och rörelse är komplext för elever att förstå, vilket resulterar i att många befäster felaktiga uppfattningar om fenomenen inom området. Undervisningen bör bygga på elevernas erfarenheter och utmana deras förförståelse för att de ska få en stabil grund att bygga vidare sin förståelse för detta abstrakta område på.  I denna lärarhandledningsanalys är syftet att undersöka i vilken utsträckning och på vilket sätt undervisning av fysikområdet kraft och rörelse i årskurs 1-3 uppmanas att ta avstamp i elevernas erfarenheter och genom konkretisering utmana och utveckla de förförståelser de har med sig.  Innehållsanalys har använts som metod och med hjälp av Matons semantiska del av LCT som ett analysverktyg har analysfrågor formulerats för att kunna kvantifiera och kvalificera texter i lärarhandledningar och i förlängningen kunna besvara studiens frågeställningar.  Sammanfattningsvis kan vi å ena sidan säga att det finns lärarhandledningar som i stor utsträckning ger elever möjligheter att öka den semantiska densiteten och minska den semantiska tyngden för begrepp inom kraft och rörelse genom att konkretisera undervisningen samt ta upp och utmana elevernas förförståelse Å andra sidan finns det även lärarhandledningar som inte i lika stor utsträckning ger elever dessa möjligheter.

Detta arbete utgår från en kvalitativ textanalys av lärarhandledningar och andra texter frånmuseilektioner.se. Mitt syfte är att försöka se vilka strategier som finns för att legitimera deninstitutionsförlagda kulturpedagogiken i skolan, vilka argument som återfinns för ett sådantarbete och därmed hur kulturen positionerar sig gentemot skolan. I de handledningar jagundersöker gör jag ett försök att se hur eleven är tänkt att agera, vilken roll denne tillskrivs ochdärmed hur kulturen förhåller sig till den enskilde eleven.Konst och kulturpedagogik står traditionellt inför ett dilemma där pedagogen väger ensträng förmedling av föremål och konst mot en öppen reception där mottagaren lämnas fri att sevad denne vill. Genom att undersöka vem som har makt över situationen och hur besökarnaserfarenhet hanteras kan jag närma mig en förståelse för hur ovanstående dilemma hanteras ihandledningarna.Min analys visar att institutionens funktion som kulturbärare eller kulturskapare harinverkan på hur pedagogiken utformas och därmed hur receptionen blir behäftad med olikaramar.

Syftet med denna studie är att utröna om och i så fall hur matematiklärarhandledningar ger lärare möjlighet att utveckla viktiga undervisningskunskaper för ämnesområdet bråk. Matematikundervisning bedrivs och planeras oftast med hjälp av läroböcker, som bland annat består av lärarhandledningar. Lärarhandledningarna informerar och stöttar lärare i sin undervisning och även i utvecklingen av lärarkunskaper. Denna artefakt utgör en viktig förbindelse för att tillhandahålla information till lärare och kan ha avgörande betydelse för god undervisning. Lärarhandledningar bör vara designade för att stödja lärare och därmed tala till läraren vilket de tre forskningsbaserade designprinciperna för lärarpedagogiska lärarhandledningar, Ämneskunskap, Elevkunskap och Undervisningskunskap ger möjlighet till. Vi har för denna studie genomfört en innehållsanalys för att urskilja om och hur lärarhandledningarna är designade utefter dessa principer och vilka kunskaper de såldes kan mediera till läraren inom ämnesområdet bråk. Resultatet visar att de tre lärarhandledningarna alla ger möjlighet för läraren att utveckla kunskaper beskrivna i ramverket Mathematical Knowledge for Teaching (MKT) för ämnesområdet bråk, men att kunskaperna medieras på olika sätt och i olika utsträckning i de olika läromedlen.

Mathematics textbooks are by far the most commonly used didactic tool in classroom teaching. Currently, there is very limited research into how teacher guides, accompanying these textbooks, support the teacher’s work in the classroom. The purpose of the study was to examine to what extent teacher guides support and guide teacher in teaching mathematics. Question raised by the study was – how are variation and concretization addressed in the teacher guides? Variation theory directs focus to critical aspects of the object of learning and can be used as basis to evaluate teacher guides. Concepts like variation and concretization have been useful tools when analysing the teacher guides. To support the study’s phenomenographical approach, a coding system was developed and used as a tool in analysis. Developing the coding system was critical in order to compare the four teacher guides, as well as for the reliability and validity of the study. Data were collected from four, first grade teacher guides in mathematics. An analysis covering an overall perspective has been performed. Several specific topics have also been analysed in a more inductive approach. The results indicate that teacher guides, anchored in the Swedish curricula in mathematics, do not support teachers in how to move from concrete learning to abstract learning. Critical details are being omitted which might affect the goal of abstract thinking.

Sedan Lgr11 infördes i skolan har förmågan att kommunicera och resonera i matematik genom samtal och diskussioner fått en ny plats i undervisningen. I kunskapskraven står det att ska elevernas förmåga att muntligt resonera och kommunicera i matematik ska bedömas i årskurs 6 vilket innebär att lärarna behöver ge eleverna möjlighet att träna dessa förmågor. Syftet med denna studie är att analysera vilket stöd lärarna erbjuds genom lärarhandledningar för att kunna utveckla elevernas förmåga att samtala med och om matematik samt att föra matematiska resonemang. En innehållsanalys av lärarhandledningar visar att det finns stöd för lärarna att utveckla elevernas förmåga att samtala med och om matematik samt att föra matematiska resonemang, men att stödet varierar i stor utsträckning mellan de olika lärarhandledningarna. Innehållsanalysen är baserad på Shulmans ramverk om vilka kunskaper en lärare behöver ha för att undervisa, MKT-ramverket från Ball et al. som kopplar Shulmans ramverk till matematik samt Niss och Højgaard-Jensens ramverk om vilka kunskaper en matematiklärare behöver ha. Analysen visar att samtliga lärarhandledningar erbjuder stöd till lärare i sina ämnesdidaktiska kunskaper i form av aktiviteter som kan användas för att utveckla elevernas muntliga förmåga. Däremot varierar antalet förekomster av stöd för lärarna till sina ämnesdidaktiska- samt ämneskunskaper. / When the new curriculum was introduced in Sweden, 2011, the ability to communicate and reason in mathematics through discussions was put forward. The students’ ability to orally reason and communicate in mathematics is to be assessed in grade 6, which means that teachers need to give students opportunities to practice these skills. The purpose of the study is to analyze what kind of support teacher guides offer the teacher to help them develop the students’ ability to discuss with and about mathematics as well as to apply mathematical reasoning. A content analysis of teacher guides showed that there is support for teachers to develop the students’ ability to discuss with and about mathematics and to apply mathematical reasoning, but that the support varies to a great extend amongst teacher guides. The content analysis is based on Shulman’s knowledge base framework describing what a teacher needs to know in order to teach, the MKT-framework from Ball and colleagues that connects Shulman’s framework to mathematics and Niss och Højgaard-Jensen’s framework about which knowledge a mathematics teacher needs for teaching. The analysis shows that all analyzed teacher guides offer support in pedagogical content knowledge consisting of activities that can be used to develop the students’ orally ability. However, the amount of support varies concerning both pedagogical content knowledge and content knowledge.

Lärares planering och genomförande av matematikundervisning utgår i stor utsträckning från lärarhandledningen. För att kunna bedriva en rik matematikundervisning behöver lärarhandledningen därför vara designad på ett stödjande och kunskapsutvecklande sätt för läraren, vilket kan ses som att den talar till läraren till skillnad från andra lärarhandledningar som talar genom läraren. Utifrån idén tala till läraren har forskare tagit fram tre designprinciper för att visa på hur lärarhandledningar bör vara designade. Syftet med studien är att analysera en på den svenska marknaden relativt ny lärarhandledning och undersöka hur de tre designprinciperna framkommer. Analysen är genomförd med ett analysverktyg i form av nyckelord. Resultatet visar att två av tre designprinciper finns med dock med vissa begränsningar. Vår slutsats är att den analyserade lärarhandledningen mer talar genom läraren i stället för till. / Teachers’ planning and implementation of the teaching of mathematics is mainly based on the teacher’s manual for any specific textbook. For the teacher to learn varied and comprehensive teaching skills the manual needs to be designed to support and develop these. In this way they speak to, as opposed to through, the teacher as other manuals do. Based on this, researchers have formed three design principles to point out how teacher’s manuals should be designed. The goal of this study is to analyse a manual, newly released in Sweden, and investigate how the three principles are presented. The analysis was carried out through the use of certain keywords. The result shows that two out of three design principles have been applied, but not to their full extent. Our conclusion is that the analysed teacher’s manual speaks more through the teacher instead of to him/her.