Syftet med denna studie var att studera förekomsten av kvinnor och män på bilder samt om dessa framställs könstereotypt. Analysen inriktade sig på läromedel i naturorientering ämnade för grundskolans tidigare år. Naturorientering är ett av de skolämnen där läromedel används i störst utsträckning i undervisningen. Studien sträcker sig över tidsperioden 1969-2014. I Läroplanen för grundskolan 1969 introducerades för första gången begreppet "jämställdhet" samt "könsroller", då fokus för denna studie låg på jämställdhet och genus så togs avstampet där i från. I studien har bilderna i läromedlen analyserats utifrån en kvantitativ och kvalitativ semiotisk bildanalys. I majoriteten av de läromedel som analyserats var män överrepresenterade till antalet. Inom varje läroplansperiod fanns dock läromedel med män som innehar kvinnliga egenskaper. Inom alla läroplansperioder bortsett från Lgr 11 finns gemensamma bilder med män och kvinnor där dessa endast innehar egenskaper tillskrivna sitt eget genus. I de läromedel som utformades under Lgr 80 uppvisade ingen kvinna några manliga egenskaper eller attribut. Resultatet i denna studie går inte att generalisera då urvalet är för litet. Det är dock intressant att diskutera hur det har sett ut och varför det ser ut som det gör idag i läromedlen. Även om det vi blir mer och mer genusmedvetna och upplysta vad gäller stereotyper har läromedel en tendens att ge en förlegad bild av detta. Lgr 69 hade en längre del om och mer fokus på könsroller och jämställdhet än de andra läroplanerna. Vilket eventuellt kan bero på könsnormer inte erkänns som samtida utan istället en gräns som en redan passerats.

Syftet med denna uppsats är att utreda sambanden mellan den presentation av kristendomens uppfattning i olika etiska frågor som finns i olika läroböcker i religionskunskap för gymnasiet från olika perioder och de läroplaner som var aktuella då. Hur beskrivs kristendomens etik i de olika läroböckerna? Vilka områden betonas och vilka tonas ner? Hur speglar de utvalda läroböckerna den läroplan som var aktuell när den skrevs? Med hjälp av hermeneutisk metod har jag analyserat tre läroböckers presentation av kristendomens etik genom att analysera hur var och en av dem presenterar några valda områden som kan hänföras till kristendomens etik. Mina slutsatser är att det är ganska stor skillnad mellan vad läroböckerna tar upp och att dessa skillnader bara delvis avspeglar skillnader i läroplanerna.

The purpose of this thesis is to examine how the Viking age is described in textbooks and teaching aids in the countries Sweden and Great Britain. The examination is done through a text analysis, specifically called textbook or teaching aid analysis, where the content of the teaching aid is examined.                      A literature survey with thoughts and statements regarding the Viking age of writers and experts, from both countries, are included.                       This examine is also to answer the question whether the teaching aids are typical or infrequent in relation to each other inside the explicit country, but also between the countries.   The result shows that the teaching aids in the main are typical in relation to each other. Some differences do exist and shows themselves in the choices of dispositions and layout, also in a few numbers of cases in the content.

Tidigare forskning visar att läromedel har en normskapande effekt hos elever. Ett forskningsområde som ofta belyses är genusaspekten och en kontinuerlig granskning av hur läromedel framställer jämställdhetsfrågan behövs. Den här studien har undersökt tre läroböcker ur ett genusperspektiv med utgångspunk i Hirdmans teoretiska ramverk. Studiens syfte är att undersöka hur könskonstruktioner representeras i moderna läroböcker. Genom en bildanalytisk tolkning av läroböckerna har jag i uppsatsen kunnat dra ett antal olika slutsatser. Vi ser att läromedlen är framtagna med ett genusperspektiv i åtanke, där förlagen aktivt arbetat för att porträttera kön på ett jämställt sätt. Samtidigt visar resultaten att det främst är kvinnor som agerar traditionellt maskulint, och inte män som agerar traditionellt feminint. Det här styrker Hirdmans dikotomi och att mannen fortfarande anses vara normen.

Syftet med detta arbete är att ta reda på lärares syn på att undervisa utan en lärobok i årskurs 1-3. Vårt arbete är en kvalitativ studie och vi har intervjuat åtta lärare som har erfarenhet av att undervisa utan lärobok och vi har undersökt vilka anledningar som de ser till att välja bort läroboken från undervisningen. Arbetets fokus ligger på planeringen innan själva genomförandet av matematikundervisningen, valet av material och vilka andra saker som kan tänkas påverka organiseringen av undervisningen. Därför har vi valt att utforma intervjufrågorna efter två huvudområden, först en mer allmän syn på området och sedan fördjupade vi oss i planeringen och organiseringen av undervisningen. Resultatet av vår undersökning är att läraren måste våga variera undervisningen och ge eleverna möjlighet att testa på flera olika arbetssätt. Läraren måste våga tro på sina egna kunskaper och inte alltid förlita sig på andra samtidigt så kan läroboken ses som ett hjälpmedel och en stöttning då läraren känner att man behöver det. Resultatet visar också att den största påverkan på organisering av undervisningen var tiden.

This paper investigates the presentation of Islam in textbooks used in the study of religion in high schools. The papers focus on two main questions concerning the ways in which Islam is presented in the analysed textbooks, and how the new curriculum has influenced the portrayal of Islam in the materials. Here, the paper utilizes a method of critical discourse analysis with Faircloughs three-dimensional analysis. The paper then concludes that the presentation of Islam is negative in nature, with the content and view of Islam having been simplified and stereotyped. Often the textbooks studied frame Islam as being an aggressive and oppressive religion, especially in matters con-cerning women. Furthermore, the descriptions given in textbooks can be interpreted as presenting the content of the Islamic faith as fundamentally incompatible with the values of the Swedish society. This paper claims that the wider impact of these teach-ings can be found in how we speak, write, and talk about Islam in the Swedish society. In order to overcome this, constructive discussions both in and around the content provided in the textbooks are necessary, especially in areas where such negative views of Islam are presented.

Syftet med min uppsats var att undersöka hur urkunderna används i religionsundervisningen på gymnasiet. Dels av lärare och dels hur läromedlen handleder läraren till att integrera urkunderna i sin undervisning. Till bakgrund för min uppsats studerade jag hur och vad didaktiker föreslår som lämpliga arbetssätt för integrering av urkunder i undervisningen, men även vilka fördelar som urkunderna kan bidra med i undervisningen till tillexempel källmaterial, i jämförande analyser och förståelse för religionernas ursprung. Jag valde att använde mig av en kvalitativ studie eftersom den lämpade sig bäst för mitt syfte. För att få ett vidare perspektiv på min undersökning genomfördes både en litteraturstudie och en intervjustudie. Genom litteraturstudien fick jag en konkret bild av vilken didaktisk vägledning läromedelsböckerna bistår lärarna med för att integrera urkunderna i sin undervisning. Med intervjustudien fick jag svar på hur lärarna arbetar med urkunderna, vilken betydelse de anser att urkunderna har för undervisningen och lärarnas egen syn på läromedlens vägledning i att på ett didaktiskt lämpligt sätt integrera urkunderna i undervisningen.Resultatet av min undersökning visar att lärarna anser att urkunderna är av stor vikt och utgör de primära källorna till religionerna. Trots detta får de inte stort utrymme i deras undervisning. De anser inte heller att läromedlen är till stor hjälp för att integrera urkunder i undervisningen. Detta står i kontrast till vad jag kom fram till i min undersökning av läromedlen. Analysen visade att vissa böcker ger god didaktisk vägledning till att inkludera urkunder i religionsundervisningen.

Detta är en uppsats kring bildinnehållet i tre läromedel inom religionskunskap för högstadieelever. Med anledning av hur genus framställs i religionsböcker och därmed kan forma våra uppfattningar kring skolämnet har jag valt att undersöka saken vidare, via religionsböckernas bilder. Det är främst vår uppgift som lärare att granska dessa läromedel. Det kan vara viktigt att ha vetskap om vad som tas med och inte tas med i kunskapssökandet, där genus kan vara en viktig faktor som påverkar våra perspektiv i både skola och samhälle. Resultatet redovisas sedan i två olika delar, genom en kvantitativ och en kvalitativ semiotisk bildanalys. I den kvantitativa analysen räknas antalet män/kvinnor, pojkar/flickor i bilderna, vilket analyseras ytterligare utifrån ett jämställdhetsperspektiv. I den kvalitativa undersökningen tillämpas en djupare semiotisk bildanalytisk metod där resultatet återknyts till ett genusperspektiv. Resultatet visar att män är överrepresenterade i bildinnehållet i de utvalda läroböckerna. Det är relevant att diskutera valet av läromedel, då den statliga läromedelsgranskningen minskat betydligt.

The purpose of this study was to investigate how Islam and Muslims are portrayed a) in results from studies on Swedish teaching materials, and b) in articles in Swedish media newspapers. The study was conducted through two separate studies. In the first study, five previous research reports on how Islam and Muslims are portrayed in Swedish teaching materials were analysed in order to discern the main results regarding the portrayal of Islam and Muslims. In the second study, newspaper articles from 11 Swedish newspapers were analysed in order to discern which central themes emerge in the description of Muslims and Islam in said newspaper articles, as well as which properties and features are attributed to Muslims and Islam in the articles studied. In both studies, the data was analysed inductively through a qualitative content analysis. The theory used was Edward W. Said´s theory on Orientalism. The result indicates that in Swedish teaching materials, Muslims commonly are portrayed as ”The Other”, and that what is Christian is oftentimes used as a referential point. As regards the research of the newspaper articles, the result indicates that the portrayal of Islam and Muslims is relatively one-sided, wherein Islam and Muslims are associated with religious extremism and terrorism abroad. The study suggests that there are orientalistic tendencies in the investigated material, although there is also a small tendency to portray Swedish Islam and Muslims in a different, more personal manner. This serves to highlight the importance of teaching source criticism in school as well as the fact that teaching materials may require the complementation of additional educational aids and materials.

Detta arbete syftar till att tillföra kunskaper om hur buddhismen framställs i svenska lärobokstexter i skolämnet religionskunskap. Arbetet innehåller en kvalitativ textanalys av tre nya läroböcker skrivna för årskurs 4-6. Analysen sker utifrån tre teman med utgångspunkt i frågeställningarna. De behandlar jämförelser med andra religioner, variationer inom buddhismen och buddhistiska trosuppfattningar och riter. Utgångspunkten för analysen finns i begreppet orientalism, då tidigare forskning har visat att läroböcker ofta framställer icke-kristna religioner utifrån orientalistiska strukturer. Efter en genomgång av tidigare forskning, begreppet orientalism och vad som utmärker läroboken som text, beskriver och analyserar därför arbetet vilka övergripande strukturer som finns i framställningen av buddhismen utifrån de tre tidigare nämnda frågeställningarna. Här visas att läroböckernas urval, så som val av rubriker, begreppsanvändning, styckesindelning, formuleringar och förklaringar, ofta leder till att buddhismen framställs som främmande. Buddhismen förklaras också på sätt som kan skapa missförstånd över vad som är centralt för religionen. Buddhister framstår dessutom ofta som primitiva och vidskepliga. Allt detta uppstår på grund av att texterna innehåller strukturer som påverkats av orientalismen. Detta diskuteras ytterligare i slutet av arbetet. Som slutsats kan sägas att lärobokstexterna innehåller orientalistiska strukturer och att detta gör att buddhisternas egen tolkning av buddhismen sällan ges utrymme i texterna.