I detta examensarbete har jag undersökt hur grammatikens roll i läromedel i tyska i åk 7 har förändrats från 1960-talet och fram tills idag. Synen på grammatikens roll i språkinlärning har ändrats mycket. På 1960-talet levde en traditionell syn kvar, där reglerna är viktiga i sig. Idag är det kommunikativa inslaget dominerande. Syftet med arbetet är att kartlägga hur grammatikinslagen i läroböckerna har förändrats. Jag har analyserat vilken grammatik man tar upp i de olika läromedlen, arbetsformer, vad det är för typ av övningar där man övar grammatik, om det finns någon systematik i upplägget och om man kan spåra en utveckling mot en mer implicit metod (där man lär sig genom att använda språket snarare än genom att använda sig av regler). I uppsatsen har jag använt mig av innehållsanalys, med både kvantitativa och kvalitativa inslag. Tidigare forskning pekar på olika syn på grammatikinlärning, där Stephen Krashens teorier från 1970-80-talen verkar ha inspirerat till den numera rådande kommunikativa metoden i språkinlärning. Enligt Krashen är traditionell grammatikinlärning mer eller mindre meningslös, i stället bör man utsättas för ett språk, en implicit metod.  Resultatet av granskningen visar att läromedlen i åk 7 på 1960-talet gick igenom betydligt fler grammatiska former, än vad läromedlen på 80-talet och idag gör. Boken från 1980 innehåller mer grammatik än boken från 2011, men den sista texten i boken från 2011 är mer avancerad än motsvarande text från 1980. Arbetsformerna, för att öva grammatik skiljer sig inte åt på något avgörande sätt, om man endast jämför grammatikavsnitten. Rena grammatikövningar är i allmänhet styrda och bygger på att man först har lärt sig en regel. Systematiken gällande grammatikinslag i böckerna har försvunnit i den nyaste boken. Det implicita inslaget har ökat för varje läromedel och grammatiken har en annan roll idag.

No description available.

Läroböcker har i Sverige länge varit en del av den socialiserande institution som skolan varit och fortfarande är. Flertalet forskare (bland andra Tingsten, 1969; Eilard, 2008; Mattlar, 2008) visar hur dessa böcker på olika sätt och med olika innehåll har förmedlat nationella identiteter. Syftet med denna uppsats har varit att upptäcka den nationella identitet som samtida svenska läroböcker i samhällskunskap förmedlar. För att undersöka detta har en kritisk diskursanalys gjorts av texten i böcker i samhällskunskap. Fokus har legat på grundläggande kunskap, sociala relationer samt sociala identiteter som texten förmedlar om Sverige när Sverige beskrivs i relation till andra länder. Resultatet är en mångfacetterad bild där vissa drag varit mer framträdande än andra. Bilden av Sverige förmedlas i böckerna som ett demokratiskt, välutvecklat och rikt land vars relationer med andra länder präglas av såväl samarbete som konkurrens. Den nationella gemenskapen som blir synonym med Sverige i böckerna har en stark ställning och tas för given. Jämfört med andra länder värderas Sverige främst positivt.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur svensk diskurs i läromedel diskursivt konstruerar svensk tillhörighet och svenska levnadsvillkor och hur detta framställs i fyra läromedel för gymnasieskolan. Ovanstående begrepp kommer sedermera att konkretiseras och benämnas i diskursanalytiska termer, samt att ses som en del av nationell diskurs med utgångspunkten att diskursen är en diskursiv konstruktion. Frågeställningen som studien ämnade att besvara var;   Hur konstrueras svenskhet diskursivt i de utvalda läromedlen?   Ovanstående syfte och frågeställning undersöktes genom en diskursanalys med avstamp ur en diskursteoretisk ansats. Genom att förena kategorierna svensk tillhörighet samt svenska levnadsvillkor som har använts för att göra urval i materialet, med analysverktygen flytande signifikanter och ekvivalenskedjor, så möjliggjorde detta att besvara frågeställningen i undersökningen av empirin.    Studiens resultat visade att identiteskonstruktioner och grupbbildning var återkommande teman som diskursivt konstruerades och upprätthölls genom att sättas i opposition till andra element, aspekter av det “svenska” sattes i relation till “de andra”, “invandrare” och “invandrargrupper” och fick således sin betydelsetillskrivning i diskursen. Genom att framhäva den svenska arbetsmarknaden i termer av moderna och samhällsutvecklande mekanismer så lyftes stora företag och enskilda förhållanden på den svenska arbetsmarknaden fram som särskilt viktiga inom ramen för svensk diskurs. I detta avseende så betonades att inom ramen för det “svenska” så kännetecknades detta av hög sysselsättningsgrad, produktiva och välutbildade medborgare, jämställdhet samt de svenska företagens roll som en starkt bidragande faktor till samhällsutvecklingen.

This thesis is about the use of textbooks and alternative teaching material in the mathematics teaching in high school. The study focuses on teaching and learning material, discusses in what way they meet the teaching purposes, and what factors are influencing the choice of textbooks and teaching material. The empirical study consists of a qualitative method for collecting data in form of interviews. Six teachers affiliated at five different high schools answered questions concerning their teaching tools. The main result of this study  is that the textbook preserves its role as the most dominating teaching tool. Possible alternative tools like ICT, computers, mathematics programs, different internet sites, online exercises, math games, worksheets with answers, virtual and concrete manipulatives, and teachers’ own materials are merely used for extending and completing already existing textbook material.  Some factors influencing the choice of textbooks are: the relationship between textbook and curriculum, the content and structure of the textbook, how the textbooks satisfy different kinds and needs of pupils, lack of time, recommendations of colleagues, and economic factors. Economic factors are important for the choice of other teaching material, too, but teachers’ creativity and interests turn out to be more important here. Some teachers argue against the dominating role of textbooks, but our result shows that all participants use textbooks in their teaching anyway. It seems that textbooks save time and give stability and predictability for both teachers and students. The use of textbooks and alternative teaching material varies considerably between the various participating teachers. / Denna uppsats handlar om läroböcker och alternativt undervisningsmaterial i gymnasieskolan. Studien sätter läromedlet i centrum, diskuterar på vilket sätt det uppfyller undervisningens syfte och reder sedan ut vilka faktorer som har betydelse för lärarnas val av läromedel. Den empiriska delen består av en kvalitativ intervju. Sex lärare som arbetar på fem olika skolor har svarat på frågor som rör deras användning av och syn på läromedel. Studiens resultat visar att läroboken fortfarande idag försvarar sin roll som det viktigaste läromedlet i matematikundervisningen. IKT, datorer, online uppgiftsbank, olika webbsidor med matematikspel, datorprogram, kompletterande material, exempelvis egenproducerat material och laborativt material används i huvudsak för att komplettera läroboken. De viktigaste faktorerna som påverkar valet av lärobok är: kopplingen till läroplan, lärobokens innehåll och struktur, anpassning till olika elevgrupper, tidsbrist, kollegornas synpunkter och ekonomiska resurser. Ekonomiska faktorer spelar även roll vid valet av alternativa läromedel, men det visar sig  att lärarens engagemang, kreativitet och intresse har stor betydelse här. Samtliga deltagande lärare använder någon lärobok i sin matematikundervisning, trots att en del av deltagarna har en negativ attityd gentemot lärobokscentrerad undervisning. Det verkar som om läroboken ger stabilitet och förutsägbarhet för såväl lärare som elever. Vår studie visar på stora variationer i sättet att använda läroböcker och annat undervisningsmaterial bland våra informanter.

This study is about contrastive analysis in mother tongue teaching in Sweden. Contrastive analysis between mother tongue and Swedish is part of the Swedish syllabus for the school subject mother tongue and is therefore a pertinent subject to be investigated. The study analyzes how five mother tongue teachers in a medium-sized Swedish city work with contrastive analysis in their classes and how they evaluate the importance of this content in mother tongue teaching. The question concerning the teacher's working method with contrastive analysis focuses on whether they have used teaching aids that present this content and that are in accordance with the Swedish syllabus. The study also investigates whether teachers experience that they have access to such materials. Furthermore, the study analyzes the recommendations of teaching aids for mother tongue teaching made by the Swedish National Agency for Education in their website. The main goal is to gain a better understanding about the teacher's perspectives on and practices of contrastive analysis in mother tongue teaching. Hopefully, the study can be a contribution to the work of mother tongue teachers and teaching aid authors as well as to the studies of mother tongue students in a Swedish context. / <p>Modersmål</p>

Swedish 1 is a required course in all vocational and academic programs in secondary schools in Sweden. Government studies show a deficit of sex and gender perspectives in the study materials today. The aim of this thesis in Swedish with a didactic approach is to analyze dif-ferent textbooks for course Swedish 1 to visualize sex and gender perspectives conveyed. To my help, I have in the analysis used the Yvonne Hirdman's theories about gender system and Judith Butler's theories of performativity. The thesis also contains a less extensive survey made in different classes in secondary school who is reading Swedish 1. The analysis reveals that there is a deficit of sex and gender perspective in teaching aids, as well as different per-spectives of sexuality and ethnicity for example. It is also a part of the students who partici-pated in the survey prepared to agree with

Syftet med denna studie är att undersöka vilka argument lärare anger för att använda olika läromedel i matematikundervisningen i årskurs 1-3. För att få fram lärares tankar, argument och syften med användningen av olika läromedel skedde datainsamlingen genom intervjuer med fyra verksamma lärare. De läromedelstyper som berördes var läroböcker, konkret material och digitala verktyg. Utifrån litteraturgenomgången och intervjusvaren arbetades sju kategorier av argument fram: genomgång, skapa förståelse, färdighetsträning, individualisering, planering, motivation och komplettering. De sju kategorierna motsvarade olika argument lärare har för användningen av olika läromedelstyper. Resultatet antyder att läroböcker ofta används för att ligga till grund för undervisningen och konkret material används ofta för att konkretisera matematiken för eleverna. I resultatet framkommer det att argumenten för användning av digitala verktyg varierar beroende på vilken typ av digitalt verktyg det är. Studiens slutsats är att en läromedelstyp kan användas med många olika syften och att olika lärare kan ha olika argument för att använda samma läromedelstyp.

Denna läromedelsanalys tar sin början i tidigare forskning som dels är internationell men också nationell. Läromedel är ett begrepp som har många attribut med sig, denna studien har valt att endast fokusera på fysiska läroböcker. Det som har genomsyrat hela arbetet och i synnerhet analysen av läroböckerna är socialkonstruktionism samt genusteori. Syftet med studien är att öka medvetenheten om hur genus kan konstrueras i läroböcker i ämnet svenska. För att uppnå syftet ställdes frågeställningar om hur andelen män och kvinnor samt hur de framställs i läroböcker. I denna studie har läroböckerna analyserats ut ett kvantitativt och kvalitativt perspektiv. Granskningen av läroböckerna har genomförts i samarbete mellan författarna där båda har varit lika delaktiga samt haft inflytande i studiens alla delar.

Syftet med denna uppsats var att undersöka vilka matematiska aktiviteter eleverna möter i matikundervisningen genom läroboken. För att besvara detta analyserades fyra matematikböcker avsedda för det första skolåret. Varje elevbok med tillhörande lärarhandledning analyserades med intentionen att ge en bild av vilka matematiska aktiviteter eleverna möter. Frågeställningarna bygger på att matematiska aktiviteter är sådant som eleverna möter i den dagliga matematikundervisningen. Vidare undersöktes hur fördelningen av de matematiska aktiviteterna såg ut i respektive elevbok. Då elevboken och lärarhandledningen skiljer sig åt i strukturen valdes en kombination av en i huvudsak kvalitativ studie med en kvantitativ metod för att kunna genomföra analysen. För att ge en enhetlig bild av vad eleverna möter för matematiska aktiviteter i elevböckerna under årskurs 1 togs beslutet att analysera böcker avsedda för både höstterminen och vårterminen. Studiens teoretiska bakgrund, Bishops sex matematiska aktiviteter, har legat till grund för hur böckerna analyserades. För att besvara studiens frågeställningar konstruerades ett analysverktyg med utgångspunkt i teorin. Resultatet visar att eleverna möter olika matematiska aktiviteter i de undersökta läroböckerna, dock har räkna en klart dominerande ställning.