<p>Svenska elevers resultat i matematik har försämrats det senaste årtiondet. Forskning på området indikerar att undervisningen i matematik ofta byggs upp kring ett läromedel, som eleverna kan har svårt att ta till sig och förstå. Vidare visar forskningen att elevers emotioner vid matematikundervisning skapar ångest, vilket negativt påverkar deras förmåga att lära. Undersökningen syftar till att granska hur elevers läromedel, deras emotioner och deras lärande samspelar. Undersökningsmaterialet består av djupintervjuer med fem elever som förra året läste matematik A på gymnasial nivå. Resultatet indikerar att elever har djupa känslomässiga reaktioner på olika aspekter av sitt läromedel, såsom språkbruket, bilderna, färgvalet och kompositionen. De mest framträdande emotionerna hos eleverna var skamkänslan och känslan av stress och oro. Dessa emotioner påverkade elevernas lärande negativt. Slutsatsen är att elevernas motivation till att lära matematik skulle kunna öka om deras emotioner i förhållande till läromedlet beaktas, varför läromedlets utformning med fördel skulle kunna ändras. Att lämna idén med ett läromedel som ska passa alla till förmån för idén att skapa fler läromedel som på olika sätt appellerar till olika elever kan också vara en väg att gå för att optimera lärandet i matematik hos elever i den svenska skolan idag</p>

<p>Abstrakt</p><p>The purpose of this study is to examine how Swedish politicians and textbooks in social science choose to describe communism, this in order to see if there is a main discourse that controls what communism is associated with. The study is structured by the following question: How does Swedish politicians and textbooks choose to describe communism, is there a main discourse that controls how language is used? The method chosen for the analysis is discourse analysis. Chain analogy is used to structure the studied texts discursive content. Four textbooks in social science are analyzed and a number of public government documents that contains discussions about communism and the agency Forum för levande historia.The analysis shows that there is a clear discourse among leading politicians that dictates that communism is to be associated with a spectrum of negative words and concepts, but when it comes to the textbooks there isn’t an equally clear discourse and the textbooks differ among themselves in general content. When both discourses are compared, the result is that the only thing the politicians and the textbooks have in common is their view that Soviet Union was a communist dictatorship.</p><p>Keywords: communism, textbooks, politicians, discourse</p>

<p>Denna studie handlar om hur datorer används i trä- och metallslöjden samt upplevda för- och nackdelar med användningen. Undersökningen är av kvalitativ art och som metod används kvalitativa strukturerade intervjuer med tre lärare samt observationer av elever vid sju olika tillfällen. I resultatet framkom att de utvalda lärarna i huvudsak använder datorn till att dokumentera elevers arbeten samt till att eleverna får söka inspiration, bilder, arbetsbeskrivningar mm på Internet. En av lärarna i undersökningen använder en egengjord PowerPoint-presentation som beskriver slöjdmoment för eleverna. Deras syften med datoranvändning varierar men en gemensam nämnare är pedagogiska och praktiska vinster. En lärare motiverar även datoranvändningen utifrån läroplanen. De upplevda fördelarna med datoranvändningen handlar i grova drag om möjligheter att dokumentera, synliggöra slöjdprocessen, tillgång till uppslag på Internet, datorn avlastar till en viss del läraren så att denne kan fokusera på andra elever som behöver hjälp samt att eleverna ofta upplever datorn som ett lustfyllt inslag i undervisningen. Nackdelarna handlar om att inslag av datoranvändning tar tid från både lärare och elevers undervisning samt att tekniken är svår och krånglar. Två lärare nämnde dessutom att eleverna inte alltid använder Internet till att surfa på sådant de borde surfa på. Den av eleverna främsta upplevda fördelen verkar vara att de tycker det är bra och roligt att kunna söka bilder och information på Internet. De av eleverna främsta upplevda nackdelarna verkar vara teknikstrul, att tekniken är svår och att de hellre vill slöjda än skriva på datorn under slöjdlektionerna.</p>

<p>Syftet med undersökningen är att få en inblick i hur lärare i grundskolans tidigare år resonerar vid valet att undervisa läroboksbaserat eller lärobokslöst i matematik. Undersökningen riktar sig till lärarstudenter och verksamma lärare som arbetar med matematikämnet. Matematik är ett aktuellt ämne i dagens utbildningsdebatt, framförallt angående lärobokens vara eller icke vara i undervisningen. Frågeställningarna i denna undersökning berör vilka faktorer, och hur dessa faktorer, påverkar lärarnas val att undervisa läroboksbaserat eller lärobokslöst. Hur påverkar nämnda faktorer arbetssättet, samt vilka likheter och skillnader finns det mellan läroboksbaserad och lärobokslös matematikundervisning. Kvalitativa intervjuer genomfördes med sex olika lärare varav tre arbetar läroboksbaserat och tre lärobokslöst. Resultatet visar att likheterna är större än skillnaderna mellan dessa två arbetssätt då alla sex lärarna använder sig av läroböcker och laborativa material. Den stora skillnaden är användandets utgångspunkt.</p>

<p>Skolan är en central del av vårt samhälle idag, ständigt diskuterad och granskad. Inom skolans väggar sker förändringar, vilket för eleverna mot framtidens kunskaper. I inledningen ställer sig dock författaren frågande till varför detta inte skett i lika stor utsträckning inom ämnet matematik. Styrdokumenten är skolans styrande verktyg som ger riktlinjer och mål vi ska sträva mot. Författaren vill genom sin syftesfråga belysa vad som styr läraren mot valt arbetssätt, och om arbetssättet följer styrdokumentens intentioner. I intervju med tre lärare som alla har olika arbetssätt får vi deras bild av skälen, elevernas tilltro och lust för ämnet, kunskapsmålen samt styrdokumentens förankring. Här visar resultaten på att de skäl lärarna uppger till valt arbetssätt, inte har sin grund i styrdokumenten, utan snarare utgår från lärarnas personliga ställningstagande. Författaren menar att förhållandet mellan hur eleverna lär och lärarens valda arbetssätt bör vara nära förknippat, och efterlyser därför en större reflektion hos lärarna. Lärandet är mångfacetterar och kräver därför ett mångfacetterat arbetssätt anser författaren.</p>

Abstrakt The purpose of this study is to examine how Swedish politicians and textbooks in social science choose to describe communism, this in order to see if there is a main discourse that controls what communism is associated with. The study is structured by the following question: How does Swedish politicians and textbooks choose to describe communism, is there a main discourse that controls how language is used? The method chosen for the analysis is discourse analysis. Chain analogy is used to structure the studied texts discursive content. Four textbooks in social science are analyzed and a number of public government documents that contains discussions about communism and the agency Forum för levande historia.The analysis shows that there is a clear discourse among leading politicians that dictates that communism is to be associated with a spectrum of negative words and concepts, but when it comes to the textbooks there isn’t an equally clear discourse and the textbooks differ among themselves in general content. When both discourses are compared, the result is that the only thing the politicians and the textbooks have in common is their view that Soviet Union was a communist dictatorship. Keywords: communism, textbooks, politicians, discourse

Elevers intresse för naturvetenskapliga ämnen minskar. Detta är en långvarig trend som gäller större delen av västvärlden och som inte har brutits av de idéer och resultat som kommit ur forskningen inom naturvetenskapens didaktik. Jay Lemkes teoretiska konstruktion om teknisk diskurs och teknokratisk ideologi skulle kunna lämna ett konstruktivt bidrag till förståelsen för den här situationen. Teknokratisk ideologi är en samhällssyn som ser en centralisering av makt till en elit av experter som något eftersträvansvärt. Teknisk diskurs är ett mönster i språkanvändningen som medvetet eller omedvetet bidrar till att sprida den teknokratiska ideologin. I det här arbetet ställs Lemkes teoretiska konstruktion mot en textanalys av svenska gymnasieskolans läroböcker i fysik, med fokus på beskrivningen av vetenskapligt arbete och vetenskapsmän. Analysen av lärobokstexterna tyder på att att läroböcker har ett språk som sammanfaller med det som Lemke kallar teknisk diskurs. Böckerna är dock inte enhetliga i sitt sätt att beskriva naturvetenskap och naturvetenskapsmän. Tillsammans med den sammanställning av forskningsresultat inom naturvetenskapens didaktik som också ingår i arbetet ger resultatet anledning att beakta teknisk diskurs och teknokratisk ideologi vid observationer och analyser av svensk naturvetenskapsundervisning.

Denna studie handlar om hur datorer används i trä- och metallslöjden samt upplevda för- och nackdelar med användningen. Undersökningen är av kvalitativ art och som metod används kvalitativa strukturerade intervjuer med tre lärare samt observationer av elever vid sju olika tillfällen. I resultatet framkom att de utvalda lärarna i huvudsak använder datorn till att dokumentera elevers arbeten samt till att eleverna får söka inspiration, bilder, arbetsbeskrivningar mm på Internet. En av lärarna i undersökningen använder en egengjord PowerPoint-presentation som beskriver slöjdmoment för eleverna. Deras syften med datoranvändning varierar men en gemensam nämnare är pedagogiska och praktiska vinster. En lärare motiverar även datoranvändningen utifrån läroplanen. De upplevda fördelarna med datoranvändningen handlar i grova drag om möjligheter att dokumentera, synliggöra slöjdprocessen, tillgång till uppslag på Internet, datorn avlastar till en viss del läraren så att denne kan fokusera på andra elever som behöver hjälp samt att eleverna ofta upplever datorn som ett lustfyllt inslag i undervisningen. Nackdelarna handlar om att inslag av datoranvändning tar tid från både lärare och elevers undervisning samt att tekniken är svår och krånglar. Två lärare nämnde dessutom att eleverna inte alltid använder Internet till att surfa på sådant de borde surfa på. Den av eleverna främsta upplevda fördelen verkar vara att de tycker det är bra och roligt att kunna söka bilder och information på Internet. De av eleverna främsta upplevda nackdelarna verkar vara teknikstrul, att tekniken är svår och att de hellre vill slöjda än skriva på datorn under slöjdlektionerna.

Syftet med detta arbete var att undersöka och få grepp om de faktorer, som verkar mellan läromedlen och eleverna, respektive läromedlen och lärarna. Frågeställningarna var följande: - Vilka faktorer påverkar läromedlets funktion? - Vad kommunicerar dessa faktorer till lärare, respektive elever? För att få svar på dessa frågor, genomfördes kvalitativa intervjuer bland lärare och elever i gymnasiet, i ämnet matematik. I vårt arbete såg vi en röd tråd som löpte genom litteratur och artiklar. Tråden var vikten av det matematiska språket, och hur viktig den var för ett utvecklande av den matematiska förståelsen. Vi har skärskådat olika faktorer som vi fått fram genom en amerikansk utvärderingsprocedur. Faktorerna har undersökts och vi har tagit reda på vad dessa innebär. I intervjuerna med elever och lärare i gymnasieskolan har vi sett att våra antaganden blivit bekräftade. Det som har framhållits i debatten, är att man skall ta bort läroböckerna, men med detta menar man inte alltid att de skall tas bort helt, utan att deras dominans skall minska. Detta bör ske till förmån för en dialog i klassrummen, i grupparbeten eller i dialoger mellan eleverna och lärarna. I vårt arbete har åsikter kommit fram som stödjer dessa tankar, att kommunikationen är viktig för att bygga upp den matematiska förståelsen.

Jag har fått den uppfattningen att läromedel används ofta. För att använda detta medel på ett bra sätt, borde de därför vara välgjorda utifrån många faktorer. Jag vill se hur innehållet i de läromedel som idag används på skolor runt omkring motsvarar de mål som kursplanen för fysik i grundskolan har. Frågeställningarna är följande: - På vilket sätt behandlar läromedlen i fysik mål som finns i kursplanen för fysik i grundskolan? - Hur uppfattar fysiklärare de läromedel de använder sig av? - Hur använder fysiklärare läromedlen i sin undervisning? Genom en textanalys har jag jämfört läromedlens innehåll med de mål som finns i grundskolans kursplan för fysik under rubriken Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det nionde skolåret, beträffande natur och människa. Det som min undersökning visar är att, med bara några få undantag, alla läromedel lyckas med detta. Inte bara jag tycker att läromedlen i stort uppfyller de mål som finns i kursplanen i fysik, utan även de tillfrågade lärarna som svarade på min enkätundersökning. Överlag gav de en bild av att de finner läromedlen i stor utsträckning som användbara. För min egen del vill jag även kunna se hur läromedlen kan användas på ett bra sätt när jag ska undervisa i ämnet fysik. Genom lärarenkäten har jag fått svar på hur lärare använder läromedlen på olika sätt. Något som jag kan ta till mig när jag undervisar i ämnet fysik.