Läroplanen (Skolverket, 2011b) föreskriver mål och innehåll i undervisning, baserad på förmågor som eleverna ska utveckla. Inom idrott och hälsa är utvecklande av elevers förmåga att orientera sig av central betydelse och utgör ett obligatoriskt moment inom ramen för kunskapsområdet friluftsliv och utevistelse. I läroplanen framgår inga givna sätt att lära ut orienteringsförmåga. Digitalisering i skolan är ett obligatoriskt moment och ska ingå i samtliga ämnen. Mot denna bakgrund har jag undersökt idrottslärares undervisning av orienteringsförmåga samt uppfattning om digitala läromedel utifrån avsikten att ta reda på hur geocaching skulle kunna blir ett digitalt läromedel för att utveckla elevers förmåga att orientera sig. Data har samlats in genom en enkät ställd till idrottslärare. Urvalet är att betrakta som subjektivt och utgör ett bekvämlighetsurval baserat på studiens explorativa upplägg. Resultatet har analyserats och tematiserats utifrån bakgrund av tidigare forskning inom kunskapsområdet friluftsliv och utevistelse, digitala verktyg i idrottsundervisning och forskning om geocaching i undervisning. Denna explorativa studie har utvecklingspsykologi som teoretisk ansats där SAMR-modellen för teknologi integrering i undervisning använts som verktyg vid analys av resultatet. Hur geocaching skulle kunna blir ett digitalt läromedel beror på rådande förhållanden som styr idrottslärarens undervisning, såsom idrottslärarens tolkning av lärande av orienteringsförmåga. Likväl resurser i form av digital teknik, kunskap och inte minst intresse hos idrottsläraren att bruka dessa fordras. Resultatet visar på behovet av en tydligt utformad undervisningsplan med genomtänkta syften om geocaching med framgång ska kunna integreras som digitalt verktyg i undervisning av orienteringsförmåga.

This essay aims to investigate how teaching aids present ideologies, if the teaching aids are partial, and whether there are values in teaching aids that favor a particular ideology. The background of this study is based on the fact that the governmental teaching aids inspection ended in 1992. This has resulted in private actors producing the teaching aids that teachers intend to use. A prosumption for the teaching aid to be useful is that it seems appropriate to the central content that the teaching aids aims to treat. However, whether the teaching aids relates to the school´s impartial values is antother issue. Regarding the teaching that deals with ideologies in school, we can see that research identifies ideological values is teaching aids to swedish as a second language, and that 60% of civics teachers have used sponsord teaching materials whose purpose is to spread a message to the schools pupils. We can also see that the theoretical content that are presented in schools is being seen by pupils as a part of the reality, which contributes with problems if the content is partial. The principle of objectivity that the schools intend to apply is also seen by research as deeply problematic when the teaching itself aims to carry certain values. The result shows that liberalism and liberal values favor from the presentation of ideologies in the teaching aids. Socialism is equated with communism and gets an emphasis on its revolutionary branch and its right-breaking history. Conservatism is often linked to Christianity and Christian values and is therefore presented as an ideology with limited geographical influence. The final discussion treats the potential problematic as the study´s results point to. The discussion assumes that a partial education potentially can change the political climate.

Det här är en kvalitativ studie med fokus på lärares användning av matematikböcker i undervisningen. Studien genomfördes med semistrukturerade intervjuer med sex verksamma matematiklärare i årskurserna 1-3. Samtliga av de lärarna som deltog i denna studie använder matematikboken i sin undervisning. Lärarna uppger att de alla tycker att undervisningen ska kombineras av matematikboken och annat material utöver. Detta för att undervisningen ska kunna individanpassas och att alla elever ska få chans att utveckla sina kunskaper i matematiken. Materialet utöver matematikboken ska vara konkret och det ska finnas möjligheter till varierande material. Denna studie är viktig då det behövs mer forskning kring läromedlens påverkan på elevernas kunskapsutveckling och elevernas lärande resultat.

Bakgrund: Flertalet forskare har visat att läroboken är dominerande i matematikundervisningen. Forskarna har även funnit att en del läromedel inte alltid är kopplade till läroplanen (Skolverket, 2003; Skolinspektionen, 2009; Brändström, 2003; Johnsson Harrie, 2016). I läroplanen (Skolverket, 2018) uttrycks det i kursplanen att kommunikationsförmågan är en viktig del, men eftersom forskning har visat att undervisningen till största delen är läroboksstyrd kan detta medföra att elever ges få möjligheter att kommunicera matematik med olika uttrycksformer i undervisningen (Skolverket, 2018; Ahl et al. 2013; Skolinspektionen, 2010). En viktig del i läroplanen är att elever ges förutsättningar att lära sig att använda olika uttrycksformer, vilket är betydelsefullt för att eleverna ska utveckla sin kommunikations- och resonemangsförmåga (Skolverket, 2018). För att lärare ska kunna variera sin undervisning i matematik är det betydelsefullt om de använder tillhörande lärarhandledning (Brändström, 2003). Syfte: Syftet med studien var att studera vilka arbetsformer och uttrycksformer eleverna ges möjlighet att använda i två utvalda läroböcker i matematik för årskurs 6, samt vilket stöd tillhörande lärarhandledningar ger läraren. Metod: För att besvara vårt syfte valde vi att använda oss av en kvalitativ innehållsanalys. Studien avgränsades till att undersöka två läroböcker för årskurs 6 med tillhörande lärarhandledningar. Resultat: Resultatet visar att elever ges få möjligheter till att arbeta med olika arbetsformer. Dock visade granskningen av lärarhandledningarna att de ger läraren stöd i att planera matematikundervisning där elever erbjuds att arbeta med olika arbetsformer. Granskningen av läroböckerna visade att den dominerande uttrycksformen var den algebraiska/aritmetiska. Granskningen av lärarhandledningarna visade däremot att den uttrycksform som lärare ges mest stöd för att använda är den logiska/språkliga uttrycksformen. Resultatet visade även att samtliga lärarhandledningar var av både instruerande och bildande karaktär.

Syftet med studien är att utifrån ett genusperspektiv granska hur kvinnor/flickor och män/pojkar framställs i matematikläromedel från olika tidsepoker, samt om framställningen har förändrats över tid. För att besvara studiens syfte tillämpas två frågeställningar: I vilken utsträckning förekommer kvinnor/flickor och män/pojkar i namn, personliga pronomen och bild i matematikläromedel från olika tidsepoker? och I vilken utsträckning förekommer kvinnor/flickor och män/pojkar i typiskt kvinnligt respektive manligt kodade kläder och sysselsättningar i matematikläromedel från olika tidsepoker? Datainsamlingen genomförs genom en kvantitativ innehållsanalys av tre matematikserier avsedda för årskurs två – serien Matematik från år 1988, serien Lilla Mattestegen från år 2000–2011 och serien Singma matematik från år 2017–2018. Resultatet visar en relativt jämn fördelning mellan kvinnor/flickor och män/pojkar i namn, personliga pronomen och bild. Vad som skiljer serierna åt, är att den äldsta serien Matematik befäster kategorierna flicka och pojke genom att använda fler personliga pronomen och flera namn. De nyare serierna, Lilla Mattestegen och Singma matematik, använder däremot ett neutralare språk. I den äldsta serien och i den nyaste serien framstår klänning och kjol som typiskt kvinnligt kodade klädesplagg, medan byxor och tröja framstår som typiskt manligt kodade klädesplagg. Den äldsta serien Matematik reproducerar flera tankar som associeras med män/pojkar och kvinnor/flickor både vad gäller klädesplagg och olika typer av sysselsättningar. Serien Lilla Mattestegen har den mest jämställda fördelningen mellan kvinnor/flickor och män/pojkar, inom både klädesplagg och sysselsättningar. Den nyaste serien Singma matematik har även den en jämställd fördelning, men övergår dessutom till att bryta flera tankar som associeras med kvinnors/flickors och mäns/pojkars sysselsättningar.

No description available.

Den här studien syftar till att söka förståelse för barnlitteraturens potentiella roll i förskolan utifrån ett genus- och läroplansteoretiskt perspektiv. Studien inriktar sig på barnlitteraturen som ett tänkbart läromedel och på konstruktioner av maskulint och feminint genus i svensk barnlitteratur. I studien har åtta barnlitteraturböcker analyserats genom en text- och bildanalys. Den analyserade litteraturen utgörs av den mest utlånade barnlitteraturen på fyra bibliotek i Sverige under 2018. Studien visade att vissa barnlitteraturböcker hade en progressiv genusframställning. En övervägande andel av den valda litteraturen var emellertid mer konserverande och reproducerade traditionella könsmönster. Studien behandlade ett till viss mån helt nytt perspektiv på barnlitteratur som ett läromedel, där begreppet läromedel som i första hand används i skolan även skulle fungera i förskolan. Det läroplansteoretiska perspektivets utgångspunkter i vad kunskap är och hur kunskapen organiserades var avgörande för barnlitteraturens roll som läromedel i förskolans jämställdhets- och genusarbete. I samspelet och i den sociala interaktionen med andra kunde lärtillfällen skapas och barnen kunde tillägna sig kunskap. Det blev på så sätt pedagogernas intentioner och kunskap som påverkade hur tillblivelsen av barnlitteraturen som ett läromedel den i förskolepedagogiska verksamheten blev.

This study examines the representation of semiotic modalities and the interaction between illustrations and semiotic modalities in one similar chapter in two textbooks for the upper secondary school. The study takes on a comparative approach between the subject of Swedish and the subject of Swedish as a second language. The comprehensive method used in this study is that of critical discourse analysis, primarily, employing the first dimension of Fairclough’s (1995) three-dimensional model. However, the study uses both a qualitative and a quantitative method to answer the research questions. The results show that both textbooks had the same kind of semiotic modalities. However, the book used in the subject of Swedish had a higher count of semiotic modalities in most cases except for word count, subheadings and depicting pictures based on pictures per page. Both books show an interaction between different semiotic modalities throughout the chapters, although used in a more efficient way in the book used for the subject of Swedish. Nevertheless, the book used for the subject of Swedish as a second language had a higher interaction between pictures and text. The conclusions drawn, point to the importance of educating students in the complex relationship of multimodal text, pictures and semiotic modalities.

No description available.

<p>Syftet med denna studie har varit att kritiskt granska och analysera läromedel i svenska och matematik för grundskolans lägre åldrar ur ett genusperspektiv. Vi har undersökt på vilket sätt läromedlen presenterar och reproducerar kvinnligt och manligt; sociala kön. Avsikten har varit att synliggöra hur budskapen och maktförhållanden mellan män och kvinnor förmedlas i de analyserade läromedlen och om de är förenliga med styrdokumenten. Analysen är baserad på fyra läromedel, två i varje ämne. De teoretiska utgångspunkterna är grundade på genusteorier; att kön konstrueras i samhället. Metoden som används i analysen är en kvalitativ textanalys och baseras på ett hermeneutiskt synsätt. De frågor som har ställts till texterna kommer från en analysmodell utarbetad i Gävleborgs län. Resultaten visar på att en manlig norm reproduceras i läromedel och att traditionella könsmönster konstrueras och reproduceras samt att män tillskrivs ett högre värde. Resultaten visar även på att de läromedel som vi har analyserat inte lever upp till de nationella styrdokumentens krav på jämställdhet.</p>