<p>Syftet med denna uppsats är att beskriva hur grammatikundervisningen ser ut idag samt att utreda vilken betydelse läromedlen har för grammatikundervisningen. Vår undersökning har genomförts i form av en enkätstudie, intervjuer samt en observation. Det insamlade materialet har analyserats främst genom en kvalitativ metod. Några av de resultat som undersökningen gav är att lärarens ålder påverkar lärarens användning av läromedel i grammatikundervisningen, att dagens grammatikundervisning är utformad efter traditionella mönster samt att lärare har olika syfte med sin grammatikundervisning. De slutsatser som dragits efter dessa resultat är att många lärares grammatikundervisning är traditionellt utformad och saknar konkreta syften. En annan slutsats som dragits utifrån våra lärarintervjuer är att många läromedel inte lyckas väcka ett intresse för grammatik hos eleverna.</p>

<p>Syftet med detta arbete är att konkretisera det abstrakta begreppet litterär kanon och att få en inblick i hur skolan förhåller sig till begreppet. För att ta reda på detta gjordes en enkätundersökning där 15 lärare deltog. De som deltog var svensklärare, SvA-lärare och specialpedagoger. Därefter ställs begreppet kanon mot grundskolans kursplan i ämnet svenska, läromedel, kulturdebatt.</p><p> </p><p>Det resultat som framkom visar först och främst att begreppet kanon är mångtydigt och är svårt att konkretisera. Därefter visar läroplanerna i sin tur att utländsk litteratur är lika viktig att ta till sig som det egna kulturarvet. Men detta stämmer inte riktigt överens med vad läromedlen som användes på skolan innehåller. Den utländska litteratur som fanns var inte tillräcklig och fick för lite plats. Sedan framkommer det i kanondebatten att det inte är många som håller med Cecilia Wikström om att det ska finnas en fastställd litterär kanon i skolorna. Många av de som yttrat sig i debatten menar att en fastställd kanon skulle föra skolan tillbaka i tiden och inte följa med den utveckling som litteratur bör ha. Därpå framgår i enkätundersökningen att lärarna har en vilja att arbeta med kanon ur ett bredare perspektiv men att det läromedel som finns på skolan inte ger dem den möjligheten.</p><p> </p><p>Slutsatsen visar att det finns delade meningar om det ska finnas en fastställd kanon eller inte. Kursplanen i svenska säger en sak och skolans läromedel visar ett bristfälligt utbud av litteratur som inte ger eleverna vad de behöver i sin utveckling. Lärare måste ta sig den tid som behövs för att ge eleverna en bred utbildning där utländsk litteratur ska finnas med.</p>

<p>Denna studie handlar om bilder i matematikböcker, hur de kan medföra både möjligheter och hinder för eleverna, hur de väljs ut och hur de samspelar med texten i den uppgift de tillhör.</p><p>Läroboken är det hjälpmedel som överlägset dominerar matematikundervisningen och bilderna i läroboken har med tiden blivit både större och fler. Bilder har visat sig ha betydelse för lärandet, på både positiva och negativa sätt. Det har bland annat konstaterats att inlärningen optimeras då text kompletteras med relevanta bilder.</p><p>Syftet med uppsatsen är att besvara våra tre frågeställningar: Utifrån några utvalda matematikböcker, hur skiljer sig bilder åt ifråga om sin pedagogiska funktion för tillhörande matematikuppgift? Vilka pedagogiska möjligheter och hinder ser några läromedelsförfattare med bilder i matematikböcker? Vad anser några läromedelsförfattare kan påverka valet av bilder till ett matematikläromedel?</p><p>Studien är gjord i två delar. Dels en analys av relationer mellan bild och text i några utvalda matematikböcker för grundskolans senare år, dels som kvalitativa intervjuer med tre författare av matematikläromedel.</p><p>Analysen av matematikböcker resulterade i en indelning av bilder i sju kategorier utifrån lika många funktioner. Intervjuresultatet visar att det finns många pedagogiska fördelar med att använda bilder tillsammans med matematikuppgifter. Det framkommer också att det finns många faktorer att ta hänsyn till vid bildvalet, då en del bilder under vissa omständigheter försvårar eller hindrar elevernas lärande istället för att underlätta och stödja det.</p>

<p>Elevers intresse för naturvetenskapliga ämnen minskar. Detta är en långvarig trend som gäller större delen av västvärlden och som inte har brutits av de idéer och resultat som kommit ur forskningen inom naturvetenskapens didaktik. Jay Lemkes teoretiska konstruktion om teknisk diskurs och teknokratisk ideologi skulle kunna lämna ett konstruktivt bidrag till förståelsen för den här situationen. Teknokratisk ideologi är en samhällssyn som ser en centralisering av makt till en elit av experter som något eftersträvansvärt. Teknisk diskurs är ett mönster i språkanvändningen som medvetet eller omedvetet bidrar till att sprida den teknokratiska ideologin. I det här arbetet ställs Lemkes teoretiska konstruktion mot en textanalys av svenska gymnasieskolans läroböcker i fysik, med fokus på beskrivningen av vetenskapligt arbete och vetenskapsmän. Analysen av lärobokstexterna tyder på att att läroböcker har ett språk som sammanfaller med det som Lemke kallar teknisk diskurs. Böckerna är dock inte enhetliga i sitt sätt att beskriva naturvetenskap och naturvetenskapsmän. Tillsammans med den sammanställning av forskningsresultat inom naturvetenskapens didaktik som också ingår i arbetet ger resultatet anledning att beakta teknisk diskurs och teknokratisk ideologi vid observationer och analyser av svensk naturvetenskapsundervisning.</p>

No description available.

No description available.

<p><strong>Sammanfattning</strong></p><p>I detta arbete studerades förklaringsmodeller i fyra olika läroböcker i fysik för grundskolans senare år. Syftet med arbetet var att se vilka olika typer av förklaringsmodeller som fanns i kapitlet om tryck i böckerna samt om vissa förklaringsmodeller var återkommande i flera av böckerna. I detta arbete så gjordes även två enkätundersökningar. Dessa hade som syfte att dels ge kännedom om läromedelförfattarnas motiv och källor till det valda faktainnehållet samt att få en inblick i elevernas uppfattningar av innehållet i deras lärobok. Resultatet av undersökningarna visade att det fanns förklaringsmodeller som återkom i flera av läroböckerna, att läromedelsförfattarna hade gemensamma beröringspunkter i såväl källor som motiv till faktainnehållet samt att det gick att urskilja gemensamma uppfattningar hos eleverna beträffande innehållet i deras lärobok.</p>

<p>Genom en enkätundersökning bland lärare i grundskolans senare år undersökte vi i vilken utsträckning och hur lärare använder läromedel samt hur de anser att de kan möjliggöra elevers lärande. Vi kan utifrån vår undersökning se en marginell skillnad i vilken utsträckning lärarna använder läroböcker i planeringen av sin undervisning respektive i sin undervisning. De flesta lärare väljer själva vilket läromedel de vill använda sig av och en majoritet anser att skolans ekonomi påverkar valet.</p>

<p>The essay examines and compares three different textbooks used in gymnasieskolans A- course from a postcolonial perspective. The method used in the essay is a qualitative analysis. Edward Said’s postcolonial theories are used as a tool to facilitate the analysis of the textbooks. The purpose of the essay is to examine how the textbooks depicts different parts of the world, are they depicting a multicultural world view, or are the textbooks assuming a western perspective in their description of the world. The conclusion is that all textbooks used in the essay have a western perspective when they describe historical occurrences.</p> / <p>Examensarbetet utgör en läromedelsstudie som ur ett postkolonialt perspektiv granskar tre läroböcker i historia för gymnasiets A kurs. Metoden som används i arbetet är en kvalitativ analys. Arbetet utgår ifrån Edwards Saids postkoloniala teori och övertar även bl.a. Chandra Mohantys begreppsapparater vid analysen av de granskade läromedlen. Syftet med examensarbetet är att undersöka vilken världssyn läroböcker i historia för gymnasieskolan förmedlar, om de speglar ett mångkulturellt samhälle, eller om de utgår från ett västerländskt perspektiv. Resultatet visar att samtliga läromedel i undersökning har ett västerländskt perspektiv.</p>

<p>Syftet med studien var att undersöka hur läroböcker i svenska för A-kursen på gymnasiet behandlar ordklasser ur ett didaktiskt perspektiv samt att granska vilken kunskapssyn läroböckerna förmedlar och vilka konsekvenser de olika framställningarna får för eleven. Metod: För att uppfylla syftet valde vi kritisk diskursanalys som metod. Det diskursanalytiska perspektivet har gjort det möjligt att svara på studiens syfte och frågeställningar. Genom att studera textens modalitet, sociala och diskursiva praktik har vi kunnat studera hur ordklasser framställs, vilken kunskapssyn läroböckerna förmedlar samt vilka konsekvenser framställningarna får för elevens lärande. Resultat: Vår undersökning visar att läroböckernas framställningar av ordklasser är faktabaserade och att de förmedlar en traditionell och formaliserad kunskapssyn. De presenterar ordklasserna isolerat och grammatiken är produktorienterad, där reglerna redovisas först och åtföljs av tillrättalagda prototypexempel utan sammanhang. Konsekvenserna av detta kan troligen leda till att eleven upplever grammatikmomentet som avskilt från svenskämnets övriga delar och från det verkliga språket. Samtliga läroböcker har en formaliserad framställning som sannolikt inte leder till ett funktionellt lärande. Analysen visar dock att en av läroböckerna har en mer funktionell kunskapssyn då den har korta, enkla och elevnära beskrivningar med en tydlig typografi. Den för till viss del även en diskussion kring att ordklassindelningen inte är helt oproblematisk.</p>