Syftet med detta arbete är att undersöka om eleverna i årskurs 3 kan nåmålen i matematik enbart genom att räkna i matematikboken.Utgångspunkt för analysen har varit de nya målen i matematik som finnssom förslag från Skolverket. För att nå syftet har en läromedelsanalyssamt en intervjustudie på en skola i södra Sverige med lärare i årskurs 1-3 genomförts.Resultatet av både läromedelsanalysen och intervjustudien visar atteleverna inte kan nå samtliga mål för det tredje skolåret enbart genom atträkna i matematikboken. En individualisering av matematiken behövsför att ge alla elever möjlighet att nå målen. Med de nya målen villregeringen ge alla elever en likvärdig utbildning. Då krävs att lärarna tarin annat material, för att konkretisera matematiken och inte binda upp sigvid en lärobok.

Den här studiens syfte är att undersöka två olika läromedel i engelska för årskurs 9 utifrån ett genusperspektiv och hur väl läromedlen relaterar till läroplanens jämställdhetsfrågor. Våra frågeställningar är Hur framställs kvinnor och män utifrån ett genusperspektiv? och Hur relaterar läromedlen i engelskundervisningen till de jämställdhetsfrågor som tas upp i LGR11? Vi utgår ifrån socialkonstruktionism och genusteori och sammanlänkar dessa i begreppet doing gender. Genom att använda en kvalitativ innehållsanalys tillsammans med den så kallade genustrappan har vi analyserat alla texter i dessa två böcker. Resultatet visar att det finns brister, sett ur ett genusperspektiv, i synliggörandet av män och kvinnor och att böckerna förmedlar en könsstereotypisk bild av båda könen. Män lyfts ofta upp i maktpositioner medan kvinnor befinner sig i mer passiva roller, vilket bevarar patriarkala strukturer. Vidare kan vi konstatera att varken någon av böckerna på ett lämpligt sätt relaterar till läroplanens jämställdhetsfrågor, utan att enbart en av texterna tar upp jämställdhetsrelaterad problematik.

Denna studie har utgått från ett sociosemiotiskt perspektiv, vilket innebär att kommunikationssätten ständigt utvecklas. Detta leder till att nya semiotiska resurser skapas och främjar kommunikationen. Syftet med denna studie är att analysera layout i olika läroböcker i matematikämnet som används i skolor idag. Syftet är även att analysera läroböckerna utifrån ett perspektiv som gynnar elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF).  Frågeställningarna som ställs är: – Hur samspelar bilder och skrift i böckerna? – Vilka funktioner fyller de olika bilderna och hur mycket utrymme tar de i böckerna? – Hur ser layouten ut i förhållande till vad elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar behöver? Analysmodellen som användes var baserad på olika frågor som ställdes till läroböckerna. Frågorna behandlade vilka semiotiska resurser som fanns i böckerna, om bilderna väckte uppmärksamhet, hur bilderna samspelade med tillhörande skrift och ytterligare frågor som behandlade layouten i relation till elever med NPF.De resultat som uppnåddes var att skrift och bild oftast samspelar genom närhet till varandra. Ibland samspelar de även genom färgkodning eller avgränsning genom ramar. Många bilder i samtliga läroböcker samspelar med skriften genom att de illustrerar skriften eller att det är kopplat genom andra sammanhang, liksom att bilderna ingår i uppgifterna. Många bilder i samtliga läroböcker är också dekorativa, utan funktion. Bilder får olika stor plats i de olika läroböckerna men genomgående finns det bilder på varje sida. Elever med problematiken NPF behöver struktur, tydlighet, avskalade uppgifter, mycket luft på sidorna och få distraktionsmoment, samt mycket repetition. På de flesta sidor finns det mer än en bild och mycket färg, de dekorativa bilderna kan distrahera elever som har svårt att koncentrera sig, bland annat NPF-elever. Andra slutsatser som dragits är att sidorna i några läroböcker är för röriga och innehåller för många uppgifter och bilder samt att det är för lite luft på sidorna.

Jag har gjort ett läromedel för årskurs 1-3 som kan användas i undervisningen om livsfrågor. Syftet med läromedlet är att olika livsfrågor ska kunna bearbetas på ett konkret och elevnära sätt som väcker intresse för ämnet. Läromedlet ska stimulera elever och lärare till dialog där olika erfarenheter och tankar möts för att utveckla en förståelse för oliktänkande. Till läromedlet har jag skrivit en lärarhandledning som riktar sig till lärare som stöd i undervisningen. Lärarhandledningen beskriver läromedlet ingående och ger förslag på hur läraren kan arbeta med materialet. Genomförandeprocessen har förutom planering och skapande av mitt läromedel bestått av att läsa tidigare forskning om ämnet, göra en omvärldsanalys, genomföra användarorienterade intervjuer med lärare och barn samt skrivande av rapporten. Läromedlet har även testats och utvärderats i en klass

Läromedel i historia har den senaste tiden varit i en offentlig debatt kring den kvinnliga underrepresentationen. Med utgångspunkt i risken att det blir en ensidig berättelse som berättas ämnar vi med denna uppsats undersöka läromedlet Alla tiders historia 2-3 med hjälp av en ideologikritisk textanalys utreda hur de intersektionella faktorerna genus, klass och etnicitet representeras och konstrueras i läromedlet. Vi vill med andra ord utröna hur den kunskap som skapas, återskapas och blir normerande i läromedlen ser ut i relation till ovanstående faktorer. I resultatet finner vi att de undersökta kapitlen har en eurocentrerat perspektiv där det icke-västerländska ofta står som avvikande eller avsides. Detta är i sig inte märkligt eller i förlängningen vad vi anser är problematiskt, utan snarare är det hur berättelsen om det avvikande från den dominerande västerländska rösten framställs. Generellt sett berättades historien om den europeiska mannen, med tillhörande problematiseringar och nyanseringar, men vid berättelsen om det som inte ingår i den kategorin tenderade beskrivningen att bli ensidig eller kortfattad, med avsaknad av den nyansrikedom som återfanns vid den dominerande röstens berättelse av det förflutna.

Sambandet mellan de fyra räknesätten är en del i utvecklingen av den matematiska förståelsen. Syftet med denna studie är att analysera hur ett antal olika läromedel i matematik riktade till årskurs 1-3 tar upp dessa samband. Med läromedel menas då läroböcker, samt tillhörande lärarhandledningar. Resultatet visar att flertalet av de analyserade läromedlen inte tar upp alla samband, medan ett fåtal tar upp alla samband men i olika stor omfattning. Dessutom visar analysen hur viktig lärarhandledningen är för att ge eleverna fler övningstillfällen i att träna de fyra sambanden, eftersom en stor del av dessa tillfällen förekommer i lärarhandledningen och inte i läroböckerna. Lärare som endast följer ett enskilt läromedel i sin undervisning kan alltså gå miste om mycket när det gäller sambandet mellan de fyra räknesätten.

A Geographic Information System (GIS) is about presentinginformation with the map as a base. This is increasingly being used on internetsites and in mobile apps. With a GPS it is possible to see where you are andhow to reach a destination or check if the bus is in time. A question to ask isif this technology is possible to implement in ordinary primary schooleducation. If it is, learning history, geography, religion and so on with a GISlearning tool might be possible. Then, it is interesting to know which thepossibilities and obstacles are for such implementation. This paper presentssome of the possibilities and barriers. A scenario of an idea of a GIS learningtool was made and presented for some teachers and pupils. In the interviewswhere teachers were one by one and the pupils were in groups they could tellwhat they thought about the idea. This study shows that one of the possibilitieswith implementing a GIS in primary school education is that it is seen as apedagogical tool which creates an interaction with the tool and the the way themap creates context. It was also seen as an important learning tool for pupilwith reading and writing difficulties because it allows learning using multiplesenses. Futhermore this study identifies som barriers in the form of lacking internetconnections, and computers that do not work in a proper way, and it can take along time to get support. Other things that were mentioned was that allteachers do not have an interest in IT and the risk that pupils would ratherplay computergames than do school work. In sum, this study show that GIS havethe potential of being the pedagogical learning tools that teachers aresearching for.

Little research has been done within the field of the use of textbooks and teaching aids in Spanish asa foreign language (SFL) teaching in Sweden. This study attempts to find answers to how teachersand teacher students use, view and choose SFL teaching aids. To accomplish this, qualitativeinterviews were carried out with Spanish teachers and Spanish teacher students in a city in northernSweden. A survey was also sent to all current SFL teachers in the central coastal region of Norrland.The study indicates that SFL textbooks are of great importance to the participating teachers andteacher students. Furthermore, a wish to enhance the level of interest of Spanish and Spanish/LatinAmerican culture, provide a varied teaching experience and improve their students’ self-esteem arefactors influencing teachers in their use and choices of teaching aids.

Syftet med denna studie är att undersöka hur elever ges möjlighet att utveckla sin kommunikationsförmåga i matematikklassrummet. Bakgrunden till detta är att kommunikationsförmågan har blivit en viktig del i den nya läroplanen, Lgr11. I studien har vi observerat hur två lärare som undervisar i årskurs nio hjälper eleverna att utveckla sin muntliga kommunikationsförmåga i matematiken. För att se hur eleverna ges möjlighet att utveckla sin skriftliga kommunikationsförmåga har läromedel från respektive klass analyserats. Resultatet av observationerna visade att lärarna använde sig mest av frågetyperna Ledande frågor och Följdfrågor. Resultatet från textanalysen av läromedlen visade att i Matte Direkt 9 (2011) är uppgiftstyperna som utvecklar elevernas kommunikationsförmåga mer fördelat mellan alla kursdelar än i Matte direkt år 9 (2003). Sammanfattningsvis varieras användandet av frågetyper mer om läraren använder både helklassarbete och enskilt arbete för att utveckla elevernas muntliga kommunikationsförmåga. För att utveckla elevernas skriftliga kommunikationsförmåga bör man använda ett aktuellt läromedel.

No description available.