Syftet med denna studie, som är en kvalitativ innehållsanalys, är att undersöka hur bild och text samverkar och kompletterar varandra i teknikläroböcker om programmering i åk 4–6. Detta är intressant då programmering är ett nytt innehåll i kursplanen i teknik, ämnet är obligatorisk sedan höstterminen 2018 och har därmed inte någon tidigare tradition inom den svenska grundskolan. Läromedel är ett av de vanligaste stöden i undervisning och många av dem lovar att helt täcka kursplanen i olika ämnen. I och med detta blir läromedel inom teknikämnet ett viktigt stöd för lärarna som underlättar för tidskrävande lektionsplaneringar. Denna studie analyserar tre fysiska teknikläromedel med fokus på programmering med hjälp av analysverktyget bildningsemfaser. Bildningsemfaser är kopplat till varför ett innehåll ska läras ut inom teknikämnet. Resultaten av studien i textanalys visar att vissa bildningsemfaser förekommer ofta och mycket i samtliga läromedel medan vissa förekommer mindre. Hantera vardagsemfasen och den teknikhistoriska emfasen förekom mest medan den hållbara utvecklingsemfasen och den medborgerliga emfasen förekom minst i läroböckerna. Två av tre läroböcker som studiens analys baserar på innehåller mycket text och mindre bilder, men de samverkar oftast. En av läroböckerna hade mest bilder och lite text.

Studiens utgångsläge är att bidra till att öka kunskapen som läroböckers innehåll i relation till styrdokumenten. För att studera hur väl fyra läroböcker för kursen samhällskunskap 1b på gymnasiet överensstämmer med styrdokumenten har läroböckers innehåll granskats utifrån hur väl de överensstämmer med det centrala innehållet samt kunskapskraven. Vidare har även hur läroböckerna behandlar de analytiska förmågorna som är framskrivna i kunskapskraven undersökts. Metoden som använts är en kvalitativ riktad innehållsanalys. En deduktiv kodningen utifrån styrdokumenten har applicerats på läroböckernas innehåll. Resultatet visar på att det förekommer, ofta flertalet, skillnader mellan styrdokumenten och läroböckernas innehåll. När det kommer till förmågor skiljer det sig stort mellan förmågorna i läroböckerna. Alla läroböckers innehåll har en svaghet i att presentera förmågor men även i förklaring samt exemplifiering av dem. Avslutningsvis är några av de slutsatser man kan dra av studien är att som elev bör man inte förlita sig på läroboken då den inte är ett välfungerande verktyg för att utveckla de kunskaper som finns beskrivna i styrdokumenten. Även lärare bör vara mer medvetna om läroböckernas svagheter och avvikelser från styrdokumenten för att kunna göra medvetna val i sin läroboksanvändning samt vid framtida läroboksinköp för att säkra kvalitén på undervisningen.

Syftet med studien är att med hjälp av en analysmodell skapad för att utforska historiemedvetande i läroböcker undersöka om och hur läroböcker i historia skapar förutsättningar för elever att vidareutveckla sitt historiemedvetande kopplat till identitet. Genom en kvalitativ textanalys med utgångspunkt i analysbegreppen identitetskapande, kontinuitet, konkretion och kontext har vi sökt svar påfrågeställningarna: Vilka förutsättningar skapar historieläroboken för att utveckla elevers historiemedvetande kopplat till identitet? och Vad i innehållet kan vara utgångspunkt för elevers identitetsskapande?Studiens empiriska material består av de kapitel som behandlar tidsperioden runt Vasatiden i två historieläroböcker med tillhörande arbetsuppgifter riktade mot elever i årskurs 4–6. Analysen visar att läroböckerna fokuserar på dåtiden och sällan gör kopplingar till samtiden. Kopplingar till framtiden saknas. Som utgångspunkt för identitetsskapande kan det vara problematiskt eftersom avsaknaden av sammankopplingen av tidsdimensionerna behövs för att skapa förståelse för var man kommer ifrån och vad som präglar den man är och vem man kan bli.De analyserade historieläroböckerna saknar förklaringar som sätter in den fakta som presenteras i ett större historiskt sammanhang. Makthavarnas bevekelsegrunder och drivkrafter förklaras stundtals, men hur handlingsalternativen såg ut för vanliga människor i allmänhet och för kvinnor i synnerhet förklaras inte. Det är fokus på Sveriges historia i båda läroböcker och berättelsen kretsar kring nationalstatens uppbyggnad. Även om det är den nationella identiteten som ges störst utrymme kopplar Boken om Historia 2 också berättelsen till omvärlden och Europa blir i ett eget avsnitt utgångspunkten för den historiska berättelsen. Även i Utkik Historia är den nationella identiteten svensk och när berättelsen berör andra nationer är det oftast i sammanhang som kan relateras till Sverige.

Syftet med denna studie har varit att bidra med kunskap om hur hinduismen och kristendomen framställs i läroböcker i religionskunskap för årskurs 4–6 utifrån ett ”vi och dem”-perspektiv. För att konkretisera syftet har forskningsfrågorna ”Hur framställs hinduismen i läroböcker för årskurs 4–6 utifrån ett ”vi och dem”-perspektiv?”, ”Hur framställs kristendomen i läroböcker för årskurs 4–6 utifrån ett ”vi och dem”-perspektiv?” samt ”Vilka likheter och skillnader finns i framställningen av religionerna?” legat till grund för studien. Forskningsfrågorna har besvarats med hjälp av en kvalitativ textanalys, bildanalys samt en kvantitativ analys. Vidare har det teoretiska perspektivet ”vi och dem”, som har sin grund i Edward W. Saids teori om orientalism, använts för att besvara forskningsfrågorna och uppfylla studiens syfte. Resultaten av studien visade att hinduismen framställdes som något främmande och hinduer framställdes som ”dem”, medan kristendomen framställdes som något läsaren förväntas identifiera sig med, som del av ett ”vi”. Genom olika perspektiv på religionerna, representation av etniciteter, hudfärger, platser samt religiös mångfald samt genom språkliga ställningstaganden som synliggjordes vilken den tänkta läsaren var. Hinduismen gavs lite utrymme i läroböckerna och beskrevs mycket kortfattat. Detta skapade en distans till religionen, då läsaren (som inte förväntades vara hindu) inte gavs djupare kunskap om religionen. Hinduismen likställdes även ofta med Indien, medan kristendomen framställdes ur ett svenskt perspektiv och fick mer utrymme i böckerna. Resultaten visade även att en religiös mångfald presenterades och det framgick att religiösa inte är en homogen grupp, vilket kan motverka en stereotyp bild av religionerna. Slutsatserna visade att elever genom att läsa läroböckerna kan få en bild av att kristendomen är viktigare än hinduismen. Slutsatserna visade även att kristendomen ges en särskild ställning i religionsundervisningen, vilket kan utmana icke-konfessionaliteten skolan ska upprätthålla.

Syftet med denna studie är att undersöka hur läromedel i historia framställer drottning Kristina. Två frågeställningar är centrala i studien: ”Hur framställs drottning Kristina i de utvalda läromedlen i förhållande till de perioder i hennes liv som analyseras?” samt ”Finns det skillnader i hur drottning Kristina framställs i de analyserade läromedlen och vari består i så fall dessa skillnader?”. För att behandla frågeställningarna valdes läromedelsanalys som metod. Materialet i studien är läromedel i historia för årskurs 4–6. Studien utgår från ett utvidgat läromedelsbegrepp och innefattar därför både tryckta och digitala läromedel. Materialet består av 12 läromedel, varav 4 av dessa är digitala. Samtliga läromedel inom studiens område bidrar med kunskap till studiens syfte. Historiemedvetande tillämpas som teoretiskt perspektiv. Historiemedvetande ses också som en tolkning av sammanhangen mellan dåtid, nutid och framtid. Ytterligare ser studien historiemedvetande som ett identitetsskapande begrepp, vilket innebär att en persons historiemedvetande påverkar identitetsutvecklingen. Läromedlen har analyserats utifrån Ammerts analysmodell som synliggör vilken framställningstyp innehållet i ett läromedel har. Framställningstyperna är konstaterande, förklarande, reflekterande/analyserande och normativ. Läromedlen har delats upp utifrån olika perioder i drottning Kristinas liv. Perioderna består av 1. Barndom och uppväxt, 2. Skildring av Kristinas tid som regent och 3. Drottning Kristinas abdikering och fortsatta liv. Resultat och analys synliggör vilket innehåll om drottning Kristina som framställs samt hur detta innehåll förmedlas. Studiens resultat bidrar till en medvetenhet om hur drottning Kristina framställs i de analyserade läromedlen och vilka skillnader som finns mellan dem. Resultatet visar att de analyserade perioderna i drottning Kristinas liv skiljer sig mellan läromedlen, samtidigt som vissa likheter går att urskilja. Samtliga framställningstyper förekommer i olika läromedel. De vanligaste framställningstyperna är konstaterande och förklarande. Sammantaget visar studien att läromedlen erbjuder olika kunskapsstoff och framställer innehållet på olika sätt. Detta innebär att läromedlen erbjuder eleverna olika historiemedvetande.

No description available.

Syftet med studien är att undersöka och jämföra framställningen av män och kvinnor i två olika historieböcker, en för lågstadiet och en för mellanstadiet. Studiens frågeställningar är: Hur ofta förekommer män respektive kvinnor i de två läromedlen i text? Hur ofta förekommer män respektive kvinnor i de två läromedlen på bild? Vilka likheter och skillnader finns det mellan hur kvinnor och män representeras i text och bild i de två läromedlen från lågstadiet respektive mellanstadiet? Studien utgår från Yvonne Hirdmans teori om genus, Annie Olssons fallstudie om läromedlets påverkan på elever, samt Britt-Marie Berge och Göran Widdings studie om mäns överrepresentation i text och bild. Dessa teorier och studier fungerar som både inspiration och informationshämtning samt grund för vidare analys och diskussion av vårt material. Den datainsamlingsmetoden som används är en läromedelsanalys. Analysen presenteras med hjälp av text, stapeldiagram och mallar. En viktig slutsats som även är resultatet av vår studie är att män är överrepresenterade och har en mer central roll i vårt urval av samtida läromedel i historia medan kvinnor står i männens skugga.

No description available.

År 2000 blev finska, meänkieli, samiska, romani chib och jiddisch Sveriges officiella minoritetsspråk och det har sedan dess varit en del av den kunskap som eleverna ska få från skolan. Syftet med denna uppsats är att undersöka fyra olika läroböcker i svenska 2 med avseende på hur stor plats minoritetsspråken får i dessa böcker samt vad böckerna ger för information om minoritetsspråkens kultur, historia, religion och historia. Det undersökta materialet består av fyra läromedel som kom ut efter 2011. Den teori jag använt mig av är Hellspongs (2001) ideologikritiska analys. Resultatet visar att minoritetsspråken får en mycket liten del i läroboken, samt att den information som ges inte är tillräcklig vad gället minoritetsspråkens kultur, historia, religion och historia.

I Sverige existerar en läromedelsstyrd engelskundervisning, där eleverna i de flesta klassrum sitter och arbetar med läroboken. Varken skolor eller lärare gör någon granskning av de läromedel som används och det sker inte längre någon statlig granskning heller. Forskning visar att bilder kan ge stöttning till läsförståelse i engelska, när den har en koppling till texten. Utan den kopplingen så kan bilden bli störande och hämmaförståelsen. Syftet med denna studie är därför att undersöka bilder i läromedel i engelskaoch sättade i relation tillvilka intentioner och tankar förlagen har med sina bilder i läroböckernasamthur dessa bilder kan kopplas till läroplanen i engelskämnet. Specifikt ska vi besvara frågorna:Hur framstår sambandenmellan text och bild i engelskläromedel?Hur resonerar förlagen kring sambanden mellan text och bild i engelskläromedel?Hur kopplar bilderna i engelskläromedlen till läroplanen i engelska? Vihar därför intervjuat olika förlag och tagit fram och analyserat tre olika engelskläroböcker, analysen har fokuserat på de semiotiska överlappningsom finns mellan bild och text, samt bildens läsbarhet. Vårt resultat visar attde flesta bilder har någon semiotisk överlappningtill texten men att det finns vissa dekorativa bilder och detaljer som kan hämma förståelsen, men som förlagen menar på ska väcka intresse och öppna upp för diskussioner i klassrummet. Om alla lärare använder bilderna på det sättet som det var tänkt, kan vi inte svara på. Men för att få ut det mesta av bilderna i läroböckerna,så att eleverna uppnår det som står i läroplanen,krävs det att lärarna samtalar och låter eleverna bearbeta, resonera kring och hitta strategier att använda bilderna för att få en djupare förståelse.Lärarna måste våga backa ifrån boken och hitta andra utmaningar och strategier till elevers lärande. Där bilder kan vara en bra ingång och startpunkt.