Spelling suggestions: "subject:"läromedelsanalys."" "subject:"läromedelsanalays.""
71 |
Gymnasieskolans mediekompetens : En studie i hur ett urval läromedel behandlar mediekompetens i kursen svenska 1Siwe, Jessica January 2012 (has links)
Eftersom vi lever i ett samhälle där informationen flödar, är det svårt att veta hur man ska sålla bland all information. Hur ska man veta vilka källor som är trovärdiga och vad som är sant? I gymnasieskolans läroplan finns direktiv att elever ska ges möjlighet att utveckla dessa färdigheter, som i denna uppsats kallas mediekompetens. Syftet med detta arbete är att undersöka om två läroböcker i svenska ger tillräckligt med stöd för lärare och elever i sitt arbete att utveckla en mediekompetens. Metoden för arbetet har i huvudsak varit jämförelser mellan Skolverkets kursmål i svenska 1 och innehållet i de två läroböckerna. Enligt min tolkning av resultatet kommer jag fram till att innehållet i båda böckerna stämmer ganska väl överens med kursmålen med endast några få undantag. Den nyare boken av de två läroböckerna är något utförligare i sina beskrivningar och behandlar medier som en större helhet och förklarar tydligare de bakomliggande mekanismer som styr mediernas innehåll.
|
72 |
Kan man tala om en norm utan att befästa den? : En diskursanalys i hur homosexualitet behandlas i läromedel riktade till skolans senare år.Berndtson, Victoria January 2011 (has links)
No description available.
|
73 |
Ty det står skrivet : En mediekritisk text- och bildanalys av framställningen om judendomen i två läroböcker för religionskunskap på gymnasiet.Freud, Fredrik January 2012 (has links)
Jag har undersökt två läroböcker i religionskunskap för gymnasiet för att se hur fakta kring judendomen presenteras. Uppsatsen mål har varit att utifrån en mediekritisk analys redogöra för den bild av judendomen som finns i två utvalda läroböcker för religionskunskap på gymnasiet. Genom att behandla läroboken som en medietext har en kvalitativ mediekritisk analys genomförts av såväl bild som text. Målet med uppsatsen är att försöka klargöra för den bild av judendom som förmedlas via läroböcker. De utvalda läroböckerna har valts ut genom ett besök vid en gymnasieskola. De båda böcker används parallellt med varandra i undervisningen och ligger till grund för lektionsinnehållet. I samband med besöket på gymnasieskolan framkom att eleverna använder sig av Wikipedia för att hämta kunskap. Därför har den text man hittar där också genomgått en undersökning motsvarande den analys som genomförts innehållet i läroböckerna. Det har framkommit att författarnas bias lyser igenom i läroböckerna. I läroböckerna görs kopplingar med andra religioner, när det gäller gudsbild, heliga skrifter och utövning. Vilket inte går att finna i den text som återfinns på Wikipedia. Den bildanalys som gjorts av bilderna i läroböckerna visar upp en rik bildvariation som kan ligga till grund för lektioner i religionskunskap. Slutsatsen blir att framställningen av judendomen blir stereotyp i läroböckerna jämfört med den text man finner på Wikipedia.
|
74 |
Sekter eller nya religiösa rörelser – kan man kalla dem vad man vill? : En diskursanalys av nya religiösa rörelsers, eller sekters, framställning i några utvalda läroböcker för Religionskunskap på gymnasiet.Haas, David January 2011 (has links)
Studien undersöker hur fyra läroböcker för Religionskunskap på gymnasiet förhåller sig till forskningsläget för nya religiösa rörelser, eller sekter, och styrdokumenten. Genom diskursanalyser undersöker studien om den kritik som finns mot andra läroböckers framställning av det här ämnet också bör riktas mot de fyra utvalda läroböckerna. Studien utreder även hur kunskapssynen, urvalet och språket som läroböckerna uppvisar påverkar deras förankring i forskningsläget och överstämmelse med läroplanen och kursplanerna för Religionskunskap. Resultaten visade att läroböckernas framställning av nya religiösa rörelser, eller sekter, varierar. Tendensen är dock att genom ett värdeladdat språkbruk framställa rörelserna som något negativt. Detta i kombination med en ensidighet i urvalet och avsaknad av dialogiska inslag i kunskapssynen präglar de framställningar som misslyckas med att förankra innehållet i forskningsläget och att vara i linje med styrdokumenten.
|
75 |
Islam och hinduism ur ett genusperspektiv : En granskning av ett urval religions läroböcker på grundskole- och gymnasienivåMalmberg, Maria, Sonefjord, Nina January 2006 (has links)
Syftet med vårat examensarbete har varit att göra en läromedelsanalys ur ett genusperspektiv i ämnet religion. Vi har studerat två läromedel som riktar sig till grundskolans senare år och två läromedel som riktar sig till gymnasiet. I analyserna har vi kommit fram till att det i läromedlen för grundskolan finns en stor avsaknad av genusmedvetenhet. Även om genusmedvetenheten är större i läromedlen för gymnasiet uppnår det inte den genusmedvetenhet som vore önskvärt.
|
76 |
Läromedlet <em>Aktiv svenska</em> för gymnasiets kura A ur ett genusperspektiv / Gender perspectives in the Swedish upper secondary school-book <em>Aktiv svenska</em>Persson, Inger January 2008 (has links)
No description available.
|
77 |
Stormaktstidens människor : En läroboksanalys i historia för årskurs 4-6Moritz, Paula January 2015 (has links)
Denna läroboksanalys är en studie med syfte att undersöka hur stormaktstidens människor skildras i svenska historieläroböcker för mellanstadiet. Detta för att öka medvetenheten kring vad text och bild ger för information om de människor som levde under denna epok i Sverige. Metoden som använts är en kritisk diskursanalys eftersom den lämpar sig väl för att upptäcka eventuella maktstrukturer baserat på texters språkliga uttryck. I den kvalitativa analysen ingår 8 böcker som riktar sig till mellanstadieelever och de kapitel som behandlats är de som berör tiden mellan 1611 och 1718. De böcker som analyserats visar i både text och bild att stormaktstiden i Sverige anses vara en viktig epok i svensk historieskrivning. Böckerna beskriver en homogen befolkning, trots att stora delar av den svenska befolkningen och den svenska armén bestod av människor med annat ursprung. Människorna kategoriseras utifrån nationalitet eller religiös tillhörighet. Trots den internationella prägeln som stormaktstiden har saknas förklaringar till de migrationsprocesser som sker till, inom och från Sverige.
|
78 |
Läromedelsanalys utifrån kursplanen i geografi : Analys av innehållet om miljö- och utvecklingsfrågor i fem geografiläroböcker för årskurs 7-9Ekström, Sara January 2015 (has links)
Studien är en läromedelsanalys där fem böcker för årskurs 7-9 undersöks. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur läroböckerna följer den nya läroplanen som kom år 2011 där det ställs högre krav på att eleverna ska kunna problematisera och diskutera ämnesinnehållet än i tidigare läroplaner. Studien är begränsad till ett av de fyra långsiktiga mål som ges i den nuvarande kursplanen i geografi. Den valda punkten handlar om att eleverna ska kunna värdera olika miljö- och utvecklingsfrågor utifrån överväganden kring etik och hållbar utveckling. Metoden som används är en kvalitativ textanalys där jag ställt tre frågor till lärobokstexterna vilka handlar om miljö- och utvecklingsfrågor. Resultatet visar att läroboksförfattarna till stor del tar upp liknande kunskaper i detta ämnesområde. Det finns dock skillnader då författarna valt att ta med olika alternativa förslag på lösningar som berör miljö- och utvecklingsfrågor. Vidare finns skillnader i hur omfattande kunskaper läroböckerna ger och hur eleverna ges förutsättningar till att själva bilda sig en egen åsikt i dessa frågor utan påverkan från läroboksförfattarna.
|
79 |
Hur framställs hållbar utveckling i läromedel? : En läromedelsanalys i geografi i skolans mellanår utifrån begreppet hållbar utvecklingPersdotter, Hulda, Swanhagen, Giorgos January 2015 (has links)
Hållbar utveckling, som är ett vitt och komplext begrepp, är ett högaktuellt ämne inom media såväl som politiskt styrande dokument såsom läroplanen (Lgr11). Begreppet ges stort utrymme inom läroplanen och då bland annat inom kursplanen för geografi. Mot bakgrund av lärobokens starka ställning i undervisningen genomförs i denna uppsats en studie av hur kursplanen i geografi respektive ett motiverat urval av läromedel för skolans mellanår framställer begreppet hållbar utveckling i relation till stipulativa definitioner. Metoden är kvalitativ och komparativ textanalys. De frågor som ska besvaras är: 1. Hur förhåller sig kursplanen för geografi till begreppet hållbar utveckling enligt stipulativa definitioner? 2. Hur förhåller sig läroböckernas framställning av begreppet hållbar utveckling till stipulativa definitioner?, 3. Hur förhåller sig läromedlens presentation av hållbar utveckling gentemot läroplanens presentation av begreppet? Tidigare forskning har kommit fram till att läroböcker inte är kompletta, gällande kunskaperna som inkluderas, av olika anledningar och att det krävs att de omarbetas och kompletteras för att fylla sin funktion. Även denna studies resultat visar på detta, att läroböckerna inte är kompletta i sig och måste kompletteras. Detta då hållbarheten mellan begreppet hållbar utvecklings tre dimensioner i kursplanen för geografi ses som stark medan den i läroböckerna, i olika grad, ses som svag och därmed inte uppfyller de krav som kursplanen ställer.
|
80 |
Att utveckla elevers interkulturella kompetens : Hur skildrar historieläroböcker migration?Lindblom Carlsson, David January 2015 (has links)
No description available.
|
Page generated in 0.065 seconds