<p>Arbetet syftar till att studera hur den svenska gymnasiekolans läroplaner förändrats över tid i sin syn på eleven, dess lärande och vad målet för dess lärande är. Till de senaste tre läroplanerna för gymnasiet adderas de två statliga utredningar. Beställda av den borgerliga alliansregeringen 2006 och den socialdemokratiska föregående regeringen. Vilket ger dels en mer aktuell bild av synen på en ny läroplan, men även ger en bild av den kommande nya läroplanen för gymnasieskolan. För att sätta denna förändring i en kontext matchas materialet till teorier om det moderna samhällets övergång till det postmoderna, samt förändringen av synen på kunskap och lärande denna övergång medför. Arbetet visar på en stor överensstämmelse mellan de studerade dokumenten och teoretikernas beskrivning av förändringen. Tydliga utvecklingslinjer kan följas angående den omvärldsbeskrivning samt syn på individ, lärande och kunskap som dokumenten ger uttryck för. Dock utgör den av ga alliansen beställda utredningen ett undantag. Då den i fokus och utformning avsevärt skiljer sig från de övriga dokumenten, vilket försvårat analys och jämförelse. Gymnasieskolans läroplaner kan sammanfattningsvis sägas i hög grad ha följt med i förändringen, om än med viss tidsförskjutning.</p>

<p>Teachers in social sciences have a broad subject field to base their education on. This term paper examines, thru interviews, which factors that have an influence on the subjects contents in the A course of Social Sciences at Swedish high schools. Having interviewed four active teachers at three different schools, it shows that control documents like subject- and national curricula have little to say about what kind of subject that should been taught. Teachers seem rather to rely on local collegiate consensus, the textbook, locally prepared control documents, and adjusting to program directions while choosing material. In the final discussion the risk of structuring the subject around the text book is being investigated, along the fact that new locally control documents need to be written even for basic planning structures. Given the fact that the control documents are couched in general terms, the paper finally claims on account on this matter that pupils rights’ for equal education are being jeopardized.</p><p> </p><p>Key words: Didactics, Social Sciences, Education, National Curriculum, Social Sciences Curriculum, Selection Matters</p>

<p>Avsikten med vår studie har varit att belysa historiken från stickningens uppkomst och fram till idag i både ett skol- och ett samhällsperspektiv. Syftet har även varit att göra en studie i hur stickning växt fram i Sverige och hur det tas tillvara i grundskola och samhälle. De metoder som använts för att få fram resultatet är litteraturstudier, Internet och en enkätundersökning. Vi har också besökt stickcaféer samt dokumenterat stickgraffiti. Enkäten skickades ut till textillärare som undervisade från skolår 3 till och med skolår 9 i Örebro, Stockholms och Västerbottens län. Av femtio utskickade enkäter fick vi tillbaka trettioåtta stycken. Det resultat vi fick fram visar att de textillärare som ingick i undersökningen tyckte att stickning är en viktig teknik att undervisa om i dagens skola. Vi kom också fram till att stickningens popularitet gått i vågor men att intresset för stickning ökat igen sedan början av 2000-talet. Det beror på stickcaféernas tillkomst, stickgraffitins spridning, det ökande användandet av Internet som informations- och inspirationskälla samt att stickningen blivit ett hantverk för att nå ut med olika budskap, till exempel politiska. Vår slutsats blev att stickning är populärare än någonsin, både i skola och samhälle.</p>

No description available.

<p>Syfte och frågeställningar</p><p>Syftet med denna uppsats var att undersöka vilken betydelse den nationella kursplanen i ämnet idrott och hälsa har för lärarna. För att uppnå vårt syfte valde vi att utgå från följande frågeställningar: På vilket sätt följer lärarna i idrott och hälsa kursplanen i undervisningen? På vilket sätt använder sig lärarna av kursplanen i sin planering? Vilka är för- och nackdelarna med kursplanen enligt lärarna?</p><p>Metod</p><p>Vi valde att arbeta med en kvalitativ metod och vi genomförde fyra stycken fenomenologiska intervjuer med grundskolelärare i idrott och hälsa. Skolorna valdes utifrån ett specifikt område i närheten av Stockholm. Urvalet av lärare, två kvinnliga och två manliga, skedde slumpvis och vi bokade intervjuer med de fyra först tillgängliga. Intervjuutsagorna analyserades sedan med läroplansteori som teoretisk utgångspunkt.</p><p>Resultat</p><p>Tre av fyra av de intervjuade idrottslärarna ansåg att den nationella kursplanen i princip inte hade något inflytande på ämnet idrott och hälsa överhuvudtaget. De flesta av dem trodde inte heller att lärare i allmänhet följde den nationella kursplanen. Idrottslärarna såg både för- och nackdelar med kursplanen och de fördelar som framhölls var att lärarna kunde formulera sina egna lokala mål utifrån målen i den nationella kursplanen, att den nationella kursplanen gav lärarna utrymme för egna uppslag för att nå samma mål, utan att behöva göra saker likadant. De nackdelar som lärarna poängterade var att de fick styra en hel del av verksamheten själva, utan några konkreta direktiv och att den nationella kursplanen var diffus och otydlig. Detta hade till följd att det var komplicerat både för lärare och för elever att förstå den nationella kursplanens ändamål. Flera av respondenterna ansåg att i och med införandet av Lpo 94 så fanns det inte någon styrning över verksamheten, utan det var fritt fram att göra som man ville. Utifrån ett läroplansteoretiskt perspektiv framstår det som att nuvarande läro- och kursplan i ämnet idrott och hälsa, inte fungerar i form av styrning och kontroll. Styrning och kontroll, alltså de två processer som är de styrande grundbegreppen i varje läroplansteori.</p><p>Slutsats</p><p>Slutsatsen med denna uppsats är att idrottslärarna tyckte att den nationella kursplanen var diffus och att det fanns både för- och nackdelar med kursplanen. Samtliga respondenter uppgav att de ville ha en mer konkret kursplan. Tre av fyra av de intervjuade idrottslärarna ansåg att den nationella kursplanen i princip inte hade något inflytande på ämnet idrott och hälsa överhuvudtaget, det var snarare deras personliga bakgrund som påverkade dem när de skulle realisera sina undervisningsplaner.</p> / <p>Aim and questions at issue</p><p>The aim of this essay was to examine which significance the national syllabus for physical education has for the teachers. To achieve our aim we chose to start from the following questions at issue: In what way do the teachers follow the syllabus in the tuition? In what way do the teachers utilize the syllabus in their planning? Which are the advantages- and the disadvantages with the syllabus according to the teachers?</p><p>Method</p><p>We chose to work with a qualitative method and we implemented four phenomenological interviews with compulsory school teachers in physical education. The schools were chosen on the basis of one specific area in the nearness to Stockholm. The selection of teachers, two female and two male, come about at random and we booked interviews with the four first available. The interview statements were then analysed with curriculum theory as theoretical starting point.</p><p>Result</p><p>Three out of four interviewed physical education teachers thought that the national syllabus in principle did not have any influence on the physical education subject on the whole. Most of them did nor think that teachers in general were following the national syllabus. The physical education teachers saw both advantages- and disadvantages with the syllabus and the advantages which were pointed out were that the teachers could formulate their own local objective on the basis of the objective in the national syllabus, that the national syllabus gave the teachers space for own ideas to reach the same objective, without to do things in a similar way. The disadvantages that the teachers emphasized were that they got to govern quite a lot of the activity by them self, without any concrete directives and that the national syllabus was diffuse and indistinct. As a result of this it was complicated both for teachers and for students to understand the purpose of the national syllabus. Several of the respondents thought that with the introduction of curriculum Lpo 94 there was no ruling of the activity, owing to this it was in the open to do as one wanted. On the basis of a curriculum theoretical perspective it appears that the present curriculum and syllabus for physical education, does not work in the form of government and control. Government and control, consequently the two processes who are the basic ruling conceptions in every curriculum theory.</p><p>Conclusion</p><p>The conclusion of this essay is that the physical education teachers thought that the national syllabus was diffuse and that there were both advantages- and disadvantages with the syllabus. All respondents stated that they wanted a more concrete syllabus. Three out of four interviewed physical education teachers thought that the national syllabus in principle did not have any influence on the physical education subject on the whole, it was rather their personal background that influenced them when they where putting their tuition plans into effect.</p>

The thesis focuses on validation as a process whereby the quality of educational assessments can be evaluated. On the basis of Messick’s (1989) validity concept, which takes consequences as well as inferences of assessment results into account, a model for validation is described. An argument made is that assessment purposes, epistemology, and curricular goals are necessary starting points for validation. Fur-thermore, it is argued that several of the criteria for good assessment proposed as alternatives to validity and reliability can be used together with Messick’s frame-work for validity and make it useful in practice. Four empirical studies, each pre-sented in a separate paper, supply examples of the application of this framework. In paper I it is claimed that reliability is a problem inherent in all educational assess-ments, and it is given a meaningful interpretation through the concept of classifica-tion accuracy. The article examines how the classification accuracy of a Swedish national test in mathematics is affected by changes in the test that are motivated by other validity concerns. The study is based on the results of 1,201 students partici-pating in a Swedish national test in mathematics. The results indicate that there can be a significant trade-off between reliability and other aspects of validity. Paper II presents a study of attainment differences in mathematics related to the grouping of students into different study programmes in the Swedish upper-secondary school. For a sample of 403 students, results from two consecutive national tests in mathe-matics were compared, one at the end of compulsory school and the other at the end of the first mathematics course in upper-secondary school. The results indicate that attainment is, on average, positively affected if students are grouped together with higher-achieving peers. This effect appears to be strongest for low-achievers. Paper III addresses questions concerning how perceptions of competence are formed in school mathematics. The study is based on a questionnaire distributed to a sample of Swedish upper secondary school students (n = 550). The results indicate that an inner feeling of understanding is most highly valued by the students as an indicator of competence, more than external cues like test results and teacher feed-back. Male and female students seem to value cues to perceived competence in similar ways. In paper IV an interview study with six mathematics teachers in upper-secondary school is presented, aiming at exploring the variation in what teachers at their particular school say about ability grouping. In summary, what these teachers express concerning the advantages and disadvantages of ability grouping varies a great deal. There are, however, some things they more or less agree on. They have a basically positive view of the way in which ability grouping has been practised at their school. They identify problems with ability grouping for low-ability groups, primarily related to the mixing of students who have trouble learning with those who primarily have motivational problems. The list of advantages and possibilities is definitely longer for groups of high-achieving students compared to groups of low-achievers.

Avsikten med vår studie har varit att belysa historiken från stickningens uppkomst och fram till idag i både ett skol- och ett samhällsperspektiv. Syftet har även varit att göra en studie i hur stickning växt fram i Sverige och hur det tas tillvara i grundskola och samhälle. De metoder som använts för att få fram resultatet är litteraturstudier, Internet och en enkätundersökning. Vi har också besökt stickcaféer samt dokumenterat stickgraffiti. Enkäten skickades ut till textillärare som undervisade från skolår 3 till och med skolår 9 i Örebro, Stockholms och Västerbottens län. Av femtio utskickade enkäter fick vi tillbaka trettioåtta stycken. Det resultat vi fick fram visar att de textillärare som ingick i undersökningen tyckte att stickning är en viktig teknik att undervisa om i dagens skola. Vi kom också fram till att stickningens popularitet gått i vågor men att intresset för stickning ökat igen sedan början av 2000-talet. Det beror på stickcaféernas tillkomst, stickgraffitins spridning, det ökande användandet av Internet som informations- och inspirationskälla samt att stickningen blivit ett hantverk för att nå ut med olika budskap, till exempel politiska. Vår slutsats blev att stickning är populärare än någonsin, både i skola och samhälle.

Matematik är en social och kulturell företeelse som berör oss alla. Vuxna och barn kommer dagligen i kontakt med matematik i någon form. Förskolan har enligt Skolverket (1998) i uppdrag att främja barns lärande, bland annat i matematik i en trygg och stimulerande miljö. För att uppnå strävansmål i den behöver pedagogerna kunskap i ämnet. De behöver även vetskap i hur och när barn lär. Skolverket har på uppdrag av Utbildningsdepartementet (2008) gjort ett förtydligande av läroplanen som innebär att formuleringarna blir fler och tydligare i vilka kunskaper förskolan skall förmedla till barnen. I och med detta kommer kraven på pedagogerna i förskolan att öka. Syftet med detta arbete har varit att undersöka vad pedagoger anser vara matematik, och om de anser sig ha tillräckliga kunskaper för att uppfylla läroplanens direktiv. Som metod att undersöka detta har pedagoger i förskolan svarat på en enkät. Alla pedagoger som svarat i undersökningen ser matematik som en naturlig del av förskolans verksamhet. Det går att urskilja två kategorier pedagoger i den här studien. Den största gruppen är de som anser att de "får in" matematik i alla aktiviteter i förskolan. Den andra gruppen menar att matematik är siffror och räknande. Resultatet visar också att nästan hälften av pedagogerna i undersökningsgruppen saknar utbildning i matematik för förskolebarn. Med en så stor del pedagoger som saknar utbildning i matematik för förskolebarn, finns risk för att målen i läroplanen inte nås i den omfattning som vore önskvärt. Detta utifrån antagandet att utbildade pedagoger har lättare att arbeta mot målen.

Undersokningens syfte har varit att studera hur pedagoger tanker och arbetar kring amnet matematik idag. Internationella undersokningar fran TIMSS Advancerad 2008 (Trends in International Mathematics and Science Study) och fran PISA 2006 (Program for International Student Assesment) visar att elever inte har de kunskaper i matematik som kravs for att soka till de hogre tekniska utbildningarna. For att Sverige ska kunna folja med i den tekniska utvecklingen internationellt behovs en satsning pa matematik. Redan i forskolan behover barn fa de grundlaggande kunskaper i matematik som ar nodvandiga for fortsatt skolgang. I forslaget till den nya laroplanen (Skolverket, 2009), forstarks forskolans pedagogiska uppdrag vilket ska leda till att ambitionsnivan hojs i forskolan. For att kunna uppna malen i forslaget till den nya laroplanen, visar resultatet fran den foreliggande enkatundersokningen, att kompetensen borde hojas och att samtliga pedagoger bor fa utbildning i didaktisk matematik. Den teoretiska utgangspunkten i detta arbete ar matematikens betydelse som alltid har haft en framstaende plats i ett fungerade samhalle. Arbetet belyser matematiken bade ur ett historiskt och ur ett samhallsperspektiv. Nuvarande laroplan (Lpfo 98) bygger pa Vygotskijs sociokulturella perspektiv, medan de styrdokument som forskolan utgick fran tidigare byggde pa Piagets stadieteorier. Som metod har en enkatundersokning utforts. Enkaten besvarades av tjugotva arbetslag pa fem forskolor med varierande profileringar och totalt har 73 pedagoger besvarat enkaten. Resultaten visar bland annat att pedagogerna anser att de har de kunskaper i matematik som kravs for att arbeta med matematik i forskolan. Pedagogens didaktiska kompetens och hur de anvander den har stor betydelse for kvaliten i forskolan. Sheridans (2001) pekar pa i sin avhandling att hog kvalite ar relaterad till pedagogens kompetens med inriktning pa larande. Vidare visar resultatet att de flesta pedagoger har en positiv erfarenhet i matematik fran sin egen skolgang. Den slutsats som kan dras av det ar att pedagogerna som ar en del av larandemiljon kan med ratt installning ta tillvara pa de spontana tillfallena som uppstar i det vardagliga samspelet. Resultaten visar ocksa att rutinsituationer ar de tillfallen under dagen da det matematiska larandet anvands mest frekvent. Det ar viktigt att barn far mota de matematiska begreppen i meningsfulla sammanhang. I forskolan ska alla barn ges samma forutsattningar for att ha mojlighet att utveckla kunskap i grundlaggande matematik oavsett den kulturella hemmiljon.

Examensarbetet handlade om att ta reda på hur pedagoger beskriver betydelsen av barns lek, samt hur man implementerar läroplanens delar om lek i verksamheten. Syftet med studien var att få reda på hur pedagogerna beskriver delaktighet och betydelse av barns lek. Samt om de aktivt arbetar med läroplanen för förskolan (Utbildningsdepartementet, 1998) när det gäller leken och pedagogen. Den teoretiska utgångspunkten i arbete är det sociokulturella perspektivet som handlar om lärande genom samspel och interaktion med andra människor. Studien bygger på intervjuer med sex pedagoger. Metoden som vi valde var intervjuer och detta valdes på grund av att det passade bäst med det som vi ville undersöka. Vi ville ta reda på pedagogers beskrivningar om pedagogen, leken och läroplanen. I analysen av det empiriska materialet framträder det hur pedagogerna beskriver lekens betydelse och hur de arbetar med leken utifrån läroplanen. Samtliga förskollärare hade en positiv inställning till barns lek och de ansåg att lek är ett bra verktyg för barnens erfarenheter. Det som framkommer av studien var att pedagogerna ansåg att leken är betydelsefull. De arbetade inte med leken utifrån läroplanen på det sätt som de upplever att man borde eller skulle vilja i verksamheten. Pedagogerna menade att tiden till reflektion över läroplanens olika delar inte finns vilket gör att dokumentet hamnar utanför verksamhetsplaneringen. Tolkningen av pedagogernas svar visade på att de verkade ha liten medvetenhet om lekens betydelse för barn. Pedagogerna menade att deras uppgift var att finnas till hands för barnen. Att aktivt delta i lek var inte något som prioriterades, detta på grund av att de menade att leken skulle ses som barnens egen tid.