I denna uppsats undersöker jag om Reggio Emilia filosofin utgör en inspirationskälla bland pedagoger på svenska traditionella förskolor. I en jämförande textanalys mellan förskolans läroplan och Reggio Emilias filosofi framkom att förskolans läroplan är inspirerad av denna filosofi, bland annat genom införandet av pedagogisk dokumentation. Jag har intervjuat fyra pedagoger från fyra olika förskolor där inspirationen av denna filosofi har varit av olika grad. Intervjuerna är gjorda i två mellanstora städer, de tre första i Norrland och den fjärde i östra Mellansverige. Samtliga förskolor står i kontakt med ett utvecklingscenter för förskola som i sig inspireras av filosofin från Reggio Emilia. Dessa center erbjuder bland annat fortbildningskurser till kommunens pedagoger. I intervjuerna berättar pedagogerna om sitt förhållningssätt och sin syn på förskolans läroplan utifrån verksamheten och/eller Reggio Emilias filosofi. Min slutsatts är att oavsett hur uttalad inspirationen av filosofin var, hade förskollärarna i stort samma förhållningssätt och barnsyn. Samtliga hade sett över förskolans miljö och anpassat den efter barnens förmågor samt såg pedagogisk dokumentation som ett viktigt verktyg i arbetet med barnens läroprocess och för verksamhetens utveckling. Läroplanens inspiration av filosofin kan vara en av anledningarna till att pedagogernas förhållnings- och arbetssätt är likartade oavsett hur mycket de ansåg sig inspireras av filosofin och vilken kommun verksamheten låg i.

This thesis in Educational Sciences consists of a narrative ideology-analysis of the Swedish school's fundamental values with perspectives from the philosophy of Nietzsche and Kant, which also analyzed the same way, with the aim to trace and problematize the ideological foundations of "our society's shared values" that teachers should convey to the students. Based on a theory that a humanism crisis occurs when important values are perceived as threatened, does the introduction of the basic values of the curriculum appear as a response tosocietal changes. Nietzsche and Kant represent completely different idea currents that both have been reflected in the curriculum in which basic values have different meanings. Nietzsche has inspired social criticism, postcolonial and postmodern thinkers to a critical constructivist approach that is an asset in the multicultural classroom to deconstruct stereotypes and prejudices. That culture, ethnicity, morality and religion do not have an objective essence, but seen as social constructions, using a critical approach is a way of thinking which was developed with inspiration from Nietzsche. The school shall strengthen the ability "to live with and realize the values inherent in cultural diversity" is the expression of a postmodern narrative, suggesting that there is not only a valid story, but several. In Nietzsche's perspective, the current standards, such as basic values, is an expression of power, but it is possible to become a superman that frees itself from the prevailing conventions and fulfilling herself, like the postmodern man, or the self-sufficient individual, while Kant rather believe that there are an objective morality that can be reversed by reason that people will follow. Democracy carries the fundamental values of the National Agency for Education. The curriculum values are based on political decision by the Swedish Riksdag and law, but the curriculum refers simultaneously to the ethics borne of humanism. Humanism as Enlightenment, where Kant seems one of the great philosophers of the Enlightenment, is the basis for the curriculum of values. The belief in human rights as a guiding principle and core values constitute a kind of ideology in the curriculum that can be defended by Kant's philosophy, but not with Nietzsche's philosophy. The Curriculum Committee also argues in the report, SOU 1992: 94 for the classic humanistic educational ideal, as both Nietzsche and Kant included, which was weak in Sweden during the post-war period.

No description available.

Den här vetenskapliga essäns syfte är att belysa svårigheterna i att hantera en mångkulturell skola och vikten av att ha en interkulturell kompetens. Essän bygger på tankar kring att bejaka kulturell identitet och tankar om allas lika värde. Jag vill också visa på hur läroplanen förhåller sig till kulturell identitet och allas lika värde. Essän speglar egna erfarenheter som används i en utvecklande process och ett reflekterande skrivande. Slutsatsen visar att fritidspedagogerna i dagens mångkulturella skola möter flera hinder. Fritidspedagogerna behöver utbildas mer i hur styrdokumenten ska tolkas, för att skapa ett enat synsätt och en interkulturell kompetens samt för att kunna möta barnen och sig själva i svåra situationer.

Vår undersökning handlar om naturvetenskap och teknik i förskolan. Bakgrunden till vår granskning är, förutom ett hos oss nyväckt intresse, att vi har märkt att barn inte vet vad begreppen står för. Syftet med arbetet är att ta reda på hur pedagoger i förskolan definierar begreppen och arbetar med dem tillsammans med barnen. Hur de hittar inspiration och vilken kunskap de anser sig ha. Vi ställer oss frågan vad de gör som gynnar barns lärande i naturvetenskap och teknik i förskolan. 119 personer som arbetar i förskolan fick enkäter, sedan analyserade vi svaren och tittade efter likheter och olikheter. Vi upptäckte att det fanns ett mönster i deras svar och vi kunde då dela upp svaren i grupper. När det gäller naturvetenskap är pedagogerna eniga om att det behandlar människor, djur och natur. Det framkommer att de arbetar kontinuerligt med naturvetenskap i verksamheten. Teknik visade sig vara svårare att verbalisera. Svaren visar på att det finns en tendens till att de arbetar på ett mer oorganiserat sätt med detta ämne. Gemensamt är dock att de tillfrågade anser att det är lämpligt att införa begreppen i en tidig ålder. Det saknas inte intresse för naturvetenskap och teknik. De nämner också vikten av att ha intresserade medarbetare. Diskussioner i arbetslaget leder inte till ett konkret arbete med teknik. Detta beror på, enligt de tillfrågade pedagogerna, att kollegor är ointresserade. De tycker dessutom att de själva inte har tillräcklig kompetens i ämnet. Resultatet visar på att naturvetenskap och teknik behöver synliggöras och prioriteras i förskolan. / Our investigation is about natural science and technology in pre-school. The background to our investigation is, except our new interest, that we have noticed that children do not know what these subjects stand for. The purpose with our work is to find out how teachers in pre-school define these concepts and how they work with it. How do teachers find inspiration and what knowledge do they consider themselves to have. We asked the teachers what they are doing to support children’s learning in natural science and technology in pre-school. 119 enquetes are to be answered by people who work in pre-school, we looked for similarities and differenties when we analysed the material. We discovered a pattern in the answers and could easily divide the answers into groups. When describing natural science, teachers are agreed on that the subject handles the learning about humans, animals and nature. The material indicated that teachers worked frequently with natural science. Technology seemed harder to define. The replies indicated that teachers seemed to work more unorganised with this subject. Common for all asked teachers, is that they consider it to be appropriate to start in early ages introducing technology. There is no lack of interest in natural science or technology according to many replies. The teachers also mention the importance of having interested colleagues. Discussions in working teams, mostly about technology, do not take place and do not lead to concrete work with this subject. This depends on, according to the asked teachers, that colleagues are not concerned. They also feel that they do not have enough knowledge about the subject. Our result indicated that natural science and technology need to become more visible and get a higher priority in pre-school.

Syftet med arbetet är att se om pedagoger i Tingsryds kommun arbetar med vardagsmatematiken och om de synliggör den för barnen. Vi har valt att avgränsa oss till pedagoger som arbetar med barn i åldrarna 1-3 år. Arbetet är tänkt att inspirera pedagoger till att ta till vara på den vardagsmatematik som finns och även reflektera över hur de kan synliggöra den i olika aktiviteter för barnen. I litteraturgenomgången ges en historisk genomgång av matematik i förskolan. Här presenteras även vardagsmatematiken i förskolan som är den form av matematik som små barn kommer i kontakt med och använder under en dag på förskolan. Vi har tagit hjälp av enkäter och observationer för att få svar på hur pedagoger arbetar med vardagsmatematik och hur de synliggör den för barnen. Situationerna som observerats är de två aktiviteter som flest pedagoger uppgett i enkäten att de använder och synliggör vardagsmatematik i för barnen. Genom enkätundersökning och observationer har vi blivit medvetna om att pedagogerna ofta använder sig av vardagsmatematik under dagen på förskolan men att de har svårt att synliggöra den för barnen.

Syftet är att ta reda på hur pedagogerna arbetar med jämställdhet i verksamheterna förskola/förskoleklass/skola/fritidshem. Vi vill se om pedagogerna integrerar jämställdhet i verksamheten, men även om och i så fall hur pedagogerna samarbetar och följer upp varandras jämställdhetsarbete verksamheternas emellan. Studien består av kvalitativa intervjuer med öppna frågor som sedan analyseras mot läroplanerna. Resultatet visar att verksamheterna arbetar med jämställdhet mycket genom bemötandet av barnen och även genom de olika valda arbetssätten. Däremot är det bara några verksamheter som arbetar aktivt med jämställdheten i elevinflytande och elevutrymme. Samarbetet och uppföljningen av jämställdhetsarbetet är minimalt utvecklat men möjligheten finns för ett mer utvecklat samarbete genom en ny tillsatt samverkansgrupp.

Föreliggande uppsats är en komparativ studie vilken behandlar genusperspektiv i läroböcker i historia för gymnasieskolan i en tidsperiod från 1950 talet fram till början på 2000 talet. Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur man framställer och integrerar kvinnan i läroböcker i ämnet historia för gymnasieskolanmellan år 1957-2004. De frågor som ställts är hur kvinnan framställs och integreras i läroböckerna och om man kan urskilja genusperspektiv i läroplaner och på vilket sätt dessa intentioner i så fall appliceras och realiseras i läroböckerna? Tanken har varit att fånga in det tidsbundna i skolans värderingar rörande detta tema. Genomgång av läroböckerna har följt två teman vilka är genusperspektiv och läroplaner. Materialet är sex stycken historieläroböcker för gymnasieskolan har placerats i en genustrappa som Michael Nilsson i sin rapport Historia ur ett genusperspektiv- En granskning av genusaspekterna i ämnet historia vid Linköpings universitet (2004) har använt i sin studie. Läroböckerna är utgivna på olika förlag och ingen av läroböckerna har ensamma författare. Under tema läroplaner undersöktes huruvida man kan urskilja genusperspektiv i läroplaner och på vilket sätt dessa intentioner i så fall applicerats och realiserats i läroböckerna. Undersökningen har även byggt på de mål som finns i läroplaner för aktuell period. Målet har varit att fånga in det tidsbundna i skolans värderingar samt belysa eventuella förändringar. Gymnasieskolans utveckling har belysts och givit uppsatsen dess historiska ram. Uppsatsens långa tidsperspektiv ger en insikt om historiens tidsbundenhet, och gör oss medvetna om dåtiden och framförallt vår samtid och det samhälle vi lever. De läroplaner som har tagits fram under åren har på olika sätt intresserat sig för genusperspektiv. Ingen av de analyserade läroböckerna når upp till steg 1 i genustrappan. Förändringar genom årtiondena har kunnat skönjas, dock representerar läroböckerna i stora drag en historieskrivning som lämnar kvinnorna utanför.

Syftet med denna studie är att ur ett elevperspektiv undersöka och analysera elevers beteenden och aktiviteter i klassrummet och på rasten som ett uttryck för hur en genusordning och en ”dold” läroplan och härskarteknikerna såväl befästs och förstärks samt förändras och överskrids. Denna studie bygger på observationer av och intervjuer med tio elever i år tre. Resultatet visar på att det förekommer både aktiviteter och beteenden som är ett uttryck för en genusordning, ”dold” läroplan och härskartekniker både på rasten och i klassrummet. Vi kunde även se både elever och pedagoger både befästa och förstärka samt överskrida och förändra genusordningen och den ”dolda” läroplanen. Vi observerade också att både elever och pedagoger använde sig av vissa av Berit Åhs härskartekniker.

Bakgrunden till detta arbete vilar i skolverkets formulering av skolans demokratiuppdrag. Här finns en tanke om att alla verksamma i skolan, vuxna och elever, ska få känna ett direkt inflytande över sin verksamhet. Man menar att detta direktinflytande ska finnas med i alla delar av skolans verksamhet, även den traditionella. Detta visar att alla delar av skolan inte arbetar åt samma håll och inte heller följer sina föreskrifter. Syftet med detta arbeta är att identifiera och kartlägga de kunskaps- och demokratisyner som existerar i skolans olika läroplaner. De läroplaner som är av intresse för detta arbete är Lgr69, Lgr80, Lpo94 samt Lpfö98. Denna kartläggning är av intresse då de olika läroplanerna förmedlar olika syn på de begreppen kunskap och demokrati, vilket i sin tur utgör grunden för den verksamhet som existerar inom respektive skola. Arbetet är skrivet med diskursteori som bas. Detta innebär att skolan studeras som en social konstruktion, vilket gör att förehållandet mellan dokument och dess tolkningar kan studeras. Arbetet bygger på en textanalys av tidigare nämnda läroplaner. Texterna analyseras med utgångspunkten att vi med hjälp av språket konstituerar och förmedlar våra värderingar och normer. En jämförelse av de olika läroplanerna visar på små skillnader i begrepp, men stora skillnader i vilken betydelse begreppen har. Skolan har, under tiden mellan 1969 och nutid, gjort ett stort kliv från kunskapsförmedling till en arena för lärande.