Syfte med min studie var att undersöka elevers läs- och skrivsvårigheter i ett yrkesprogram och hur lärarna anpassar sin undervisning till dessa elevers studiesituation. För att få svar på dessa frågor så gjordes en kvalitativ studie på en skola i norrland. Intervjupersonerna är fyra stycken elever med läs- och skrivsvårigheter och fyra stycken lärare. Relevant litteratur, forskningsrapporter och artiklar om läs- och skrivsvårigheter tas också upp. Resultatet tyder på att både lärare och elever inte får resurser som de behöver, avsaknaden av en specialpedagog som kan hjälpa elever och lärare i klassrummet. Lärarna försöker att anpassa sitt eget material till eleverna med bilder och ljudböcker. Informationen mellan karaktärsämneslärare och kärnämneslärare brister när det gäller att delge om en elev har t.ex. läs- och skrivsvårigheter eller särskilda behov. Eleverna i studien trivs när de har karaktärsämnen och får arbeta praktiskt med händerna både i skolan och på arbetsförlagd utbildning.

No description available.

The purpose of this study is to describe the three most significant pedagogical ideas and their impact on the national curriculum from the concept of communication. As the school is a social learning community this study looks at some teachers’ perceptions and experiences of teaching with a communicative approach, and the obstacles they claim to meet. The educationist Kieran Egan argue that these three pedagogical ideas are incompatible and that a curriculum that compromises them is doomed to fail. He mean that a new coherent view on education is required and should be based on students’ understandings. The knowledge should be presented as it easiest can be comprehended during a person’s intellectual development. The study includes qualitative interviews with four teachers that teach students from 6 to 9 years old, and field observations in their classrooms. The main conlusions are that a communicative approach requires a suitable classroom design that enables co-operative learning. The teachers in the study pairs their students two and two or four and four to enable that a dialog occurs between the students, on the subject of the lesson. The classroom design also makes a statement of dissociation with traditional teaching if the teacher’s desk is placed in the back of the classroom, out of focus. As the national curriculum highlights the importance of communication all teachers in the study encourages their students to co-operative learning and communication, but find the noise difficult to handle. It’s their conclusion that smaller groups of students is highly desirable and possibly the only way to overcome the incompatibility that exists within the curriculum.

Why should teachers devote themselves to reading aloud? Reading aloud has a given place in most of the Swedish preschools. Many teachers read to children. Research on the subject has shown that it is very rewarding for preschoolers to have stories read to them. They hear how the language is constructed, becomes aware of matter of text, and they are able to take part of how other people live. This research has been the foundation for my qualitative study. The purpose of my investigation was to find out how four educators who are active in three different preschools reason about reading aloud. Do they practice reading aloud at their respective preschools and if so, why? What do they believe that reading aloud will contribute to the child's development? An examination of pre-school curriculum has also been done to see whether it contains any regulations regarding reading aloud to preschoolers. In order to answer these questions, interviews were held with the four teachers and a review of the curriculum has been done.  The interviews were then analyzed. The result of the interviews showed that all the respondents practice reading aloud and that they believe it will mainly benefit the development of the children's language. During the interviews the teachers highlighted that reading aloud helps to make children aware of how other people live and this enables them to bring our cultural heritage forward. The review of the curriculum led to a knowledge that it doesn’t contain any regulations on the practice of reading aloud. There is nothing in the curriculum that mentions reading aloud as being an important activity in preschool. However, the review revealed that many of the missions and quest objectives in the curriculum can be achieved by reading aloud.

Abstract Aim: The purpose of this study was to describe and compare education in swimming in grade six in two different schools. Another purpose was to investigate students’ perception of their swimming skills and their attitudes to education in swimming. The more précised questions were: (1) How is the education in swimming organized in each school? (2) How do the teachers control that the students reach the goals to attain in swimming in the 5: th grade? (3) How do the students judge their own swimming knowledge? And (4) What attitudes towards the education in swimming do the students have? Method: A quantitative method, a questionnaire, was used to answer the purpose and questions of the study. 88 students in grade six in two selected schools participated in the survey. The questionnaire consisted of both open and closed questions. The schools were selected through a purposeful sample. All four physical education teachers at the selected schools were interviewed. A curriculum-theoretical framework has been used to deepen the understanding of the study’s results. Results: All four physical education teachers believe that it is important to be able to swim. However the education in swimming is organized very differently in the two schools. One of the schools has swimming lessons 12 weeks per year, once a week (grade 1-6). The other school only offers classes in swimming in the second grade: one semester, in grade 3-6 the school let students show their skills once per school year. The students at both schools are satisfied with the swimming lessons however; they have suggestions of how to improve it. 50% of the students learned to swim in the swimming school outside of school, and could therefore swim before they started school. 13% of the students claim that they are not able to swim 200 meters. The teachers however indicated that all students reach the goals. All four physical education teachers think it is important to be able to swim but that it is the parent’s responsibility Conclusion: Swimming education differs a lot in the two schools, despite the fact that all four physical education teachers consider it important. The teachers’ focused on the formulation stage and the achievement of the objectives of the curriculum, rather than problematizing the transformation and realization of objectives. Students are aware of their swimming ability and limitations of this. They also want to learn more in the context swimming education. / Sammanfattning Studiens syfte: har varit att beskriva och jämföra simundervisning i skolår 6 på två skolor. Ytterligare ett syfte har varit att undersöka elevers uppfattning om sina simkunskaper och skolans simundervisning. Frågeställningar: Hur organiseras simundervisningen på respektive skola? Hur kontrollerar lärarna att eleverna når upp till målen inom simning i årskurs 5? Vilken uppfattning har eleverna om sin egen simkunskap? Vilken uppfattning har eleverna om skolans simundervisning? Metod: En kvantitativ metod i form av en enkät har använts för att besvara studiens syfte och frågeställningar. 88 elever i årskurs 6 på två utvalda skolor deltog i enkätundersökning. Enkätundersökningen har vidare kompletterats med en kvalitativ intervjustudie, vars resultat också ligger till grund för studiens resultat. Enkäten har bestått av både öppna och slutna frågor. Studien har genomförts genom ett bekvämlighetsurval, vilket betyder att urvalet bestämdes av praktiska skäl. Motivet som ligger till grund för urvalet för den första skolan var att jag till största del har gjort min praktik på skolan dock aldrig varit med på simundervisning. Det öppnade för att undersöka denna skola närmare. Motivet till urvalet av den andra skolan var att jag hade kunskap och kännedom om skolan då jag själv en gång i tiden har gått på skolan, och var intresserad av att undersöka om simundervisningen hade förändrats. Ett läroplansteoretiskt ramverk har använts för att fördjupa förståelsen av studiens resultat. Resultat: Samtliga idrottslärare som har intervjuats tycker att det är viktigt att kunna simma. Dock organiseras simundervisningen väldigt olika på skolorna. Den ena skolan åker och simtränar 12 veckor per år, en gång i veckan (skolår 1-6). På den andra skolan har skolår 1 ingen simundervisning, för skolår 2 köper skolan in simundervisning under en termin. I årskurs 3-6 åker man gång per år till simhallen för att visa upp sin kunskap. Eleverna på båda skolorna är nöjda med den simundervisning de har, dock finns förslag på hur den kan förbättras. 50 % av eleverna har lärt sig simma på simskola utanför skolans ram och kunde därför simma innan de började skolan. 13 % av eleverna ansåg sig inte kunna simma 200 meter. Lärarna angav dock att alla elever når målet för simkunnighet. Vidare framkommer att idrottslärarna tycker att det är föräldrarnas ansvar att eleverna kan simma, Slutsats: Simundervisningen ser mycket olika ut på skolorna, trots att samtliga lärare anser det vara viktigt. Med hjälp av en läroplansteoretisk analys framträder att skolorna framförallt fokuserar på formuleringsarenan (styrdokumentsnivån) och på uppnåendemålen i kursplanen. Den transformering som lärarna gör av uppnående målet resulterar i att kontrollera simkunnighet. Eleverna är medvetna om sin simkunnighet och begränsningar i denna. De vill också lära sig mer inom ramen för simundervisningen.

Det står mycket ambitiöst skrivet i grundskolans läroplan och kursplan för ämnet teknik, men hur är det ute på skolorna? Denna studie söker utröna hur det står till med teknikämnet på grundskolorna i Västerås. Som utgångspunkt används lokala kursplaner och motsvarande dokument från dessa skolor. Vi har sedan undersökt planernas omfattning och innehåll, samt jämfört planerna med den nationella kursplanen. 55 skolor har undersökts. Bortfallet uppgår till 51%. Ca 44%, har lokal plan för teknik. Med korrektion för ojämn fördelning av bortfallet kan dock denna siffra i värsta fall vara så låg som 22%. Omfattningen (räknad i antal ord) av de lokala arbetsplanerna i teknik varierar mycket.

I denna studie vill vi undersöka vilka förväntningar föräldrar har på lärare i grundskolans tidigare år. Studien har använt sig av föräldrar till barn i skolår fem. Genom gruppintervjuer inhämtades förväntningarna som sedan analyserades och ställdes i jämförelse med läroplanen för att se om de stämde överens eller inte. I läroplanens andra kapitel finns 27 punkter som beskriver vad läraren skall göra och vilka krav som ställs på honom eller henne, det är dessa punkter som användes i jämförelsen med föräldrarnas förväntningar. Det som framkommit i denna studie är att det finns olikheter mellan föräldrars förväntningar och de krav som ställs på läraren utifrån läroplanen. Studien berör även lärarens många arbetsuppgifter och diskuterar huruvida de går att genomföra. På en skola finns olika skolkulturer som påverkar skolans verksamhet. En skolkultur består av flera olika kulturer, det finns bland annat elevkulturer, lärarkulturer, ledningskulturer och föräldrakulturer. Föräldrars inställning till skolan påverkar barnens skolresultat.

I denna uppsats redovisas resultatet av vår studie som har syftet att ta reda på vilka upplevelser lärare som undervisar i de första tre åren i skolan har om ämnena kemi, fysik och biologi. Vi är nyfikna på detta då vi under vår verksamhetsförlagda utbildning har fått uppfattningen att naturvetenskapen ibland har en negativ klang i skolan. Studien har genomförts med hjälp av kvalitativa intervjuer med nio klasslärare i Halmstad kommun. Detta för att på bästa sätt undersöka vår forskningsfråga. En genomgång av litteraturen har gett oss en inblick i hur forskare ser på den naturvetenskapliga undervisningen, både ur ett nationellt och internationellt perspektiv. Resultatet visar att lärarna i vår studie arbetar med naturvetenskap i skolan, till största del med tema. Den naturvetenskapliga verksamheten de tre första åren i grundskolan är enligt våra intervjupersoner mestadel inriktad på biologi. Alla lärarna i vår studie påpekar att lärarna har en viktig roll när det kommer till att påverka elevers intresse för naturvetenskapen. Lärarnas fritidsintressen visade sig i största drag inte vara av naturvetenskaplig karaktär och majoriteten har endast positiva erfarenheter av ämnet biologi från sin egen skolgång och inte lika bra erfarenheter av ämnena kemi och fysik. Resultatet visar även att självförtroendet brister hos lärarna när de undervisar i naturvetenskap.

Dennastudie syftar till att uppmärksamma vilka uppfattningar lärare inom idrott ochhälsa har kring att undervisa elever som diagnostiserats med autism. Lärarnasom intervjuats för studiens resultat undervisar alla elever med enfunktionsnedsättning utefter läroplanen för grundskolan, förskoleklassen ochfritidshemmet 2011 (Skolverket 2011a). Vad tänker verksamma lärare kring attundervisa och bedöma elever efter dessa grunder? Studien använder sig av enkvalitativ metod för att få en ökad förståelse för de frågeställningar somanvänds där en semi-strukturerad intervjuguide ligger till grund för attbesvara dessa frågeställningar. Studien analyseras utifrån ettläroplansteoretiskt perspektiv som redogörs i resultatet. Resultatet visar påatt det ligger en viss problematik i att bedöma elever med autism utefterkursplanen i idrott och hälsa.

Förskolans verksamhet ska utgå ifrån ett tydligt barnperspektiv där varje barns kunskapsutveckling och lärande ska utmanas utifrån de intressen och erfarenheter som barnen ger uttryck för (Skolverket, 2010a). Syftet med undersökningen var att ta reda på hur förskollärare förhåller sig till de mål och riktlinjer som läroplanen är uppbyggd kring när det gäller att tillgodose barnens intressen när de planerar matematikaktiviteter. Metoder som använts för att få fram resultatet har varit observationer och kvalitativa intervjuer. Förskollärarna har i undersökningen uttryckt att det är väsentligt att vara lyhörd och lyssna in vad det är som intresserar barnen så att barnens erfarenheter kan återanvändas i den planerade verksamheten