Sammanfattning Skolverket har fått i uppdrag att se över läroplanen för att tydliggöra förskolans uppdrag och öka kvalitén på undervisningen. Med anledning av skolverkets uppdrag vill vi med vår undersökning närmare studera och bidra med kunskap om hur chefer inom förskolan ser på och arbetar med begreppet undervisning samt hur cheferna uppfattar förskollärarnas roll i relation till begreppet undervisning. Vi valde att undersöka begreppet undervisning utifrån ett chefsperpektiv för att cheferna har ett övergripande ansvar för den utbildning förskolan bedriver. Empirin har samlats in genom intervjuer med sju förskolechefer som är verksamma inom samma kommun. De chefer vi har intervjuat har olika chefstitlar som förskolechef, biträdande förskolechef och enhetschef. Urvalet gjordes genom en intresseförfrågan i ett mailutskick till flera chefer inom både kommunala och privata förskolor i samma kommun. Resultatet har analyserats utifrån den nya reviderade läroplanen (Skolverket, 2018) för att se hur chefer inom förskolan tolkar och arbetar med begreppet undervisning samt hur de ser det som en möjlighet att höja kvalitén i förskolan. Resultatet påvisade att cheferna beskriver begreppet undervisning som en medveten handling om vad man vill att barnen ska lära sig. Men det råder en tvekan om huruvida begreppet undervisning kommer leda till en högre kvalitet i förskolan.

Denna uppsats har undersökt syftet om hur lärare ska arbeta med kontroversiella frågor i undervisningen i ämnet samhällskunskap. Undersökningen har utgått ifrån vetenskapliga didaktiska teorier med fokus på den didaktiska triangeln med grundfrågorna vad, hur och varför.

Från och med 1 juli 2018 ingår programmering i läroplanen, men när studien gjordes hade en del skolor börjat undervisa i programmering. Programmering har enligt forskningen bland annat fördelen att öka elevers problemlösningsförmåga samt kan ge elever kännedom om hur de system som styr vårt samhälle är uppbyggda. Scratch och code.org var två programmeringsprogram som användes på den undersökta skolan. Syftet med den här kvalitativa fallstudien i pragmatismens och det sociokulturella synsättets anda, var att ta reda på hur en skola implementerade de stundande förändringarna gällande programmering, som ligger i styrdokumenten. Treintervjuer och tre observationer gjordes. Dessa analyserades sedan ur ett pragmatiskt och sociokulturellt perspektiv, men då forskningsfrågorna var mångbottnade analyserades resultaten även från ett ramfaktorteoretiskt perspektiv. Hur arbetas det i en skolas organisation, från skolledare till undervisande lärare,med att implementera förändringar i läroplanens centrala innehåll och kunskapskrav gällande programmering? Hur svarar undervisningens utformning och genomförande mot de kriterier som anges i bakgrunden gällande lärande? Detta var vad jag ville ta reda på. Resultaten visade att det bedrevs undervisning på ett positivt men relativt trevande sätt då lärarna inte hade gått någon fortbildning. Eleverna visade progression i programmering och var positivt inställda till programmering. I diskussionen togs den observerade undervisningen samt intervjuresultaten upp utifrån den tidigare forskningen samt ur det pragmatiska och sociokulturella lärperspektivet. Bland annat diskuterades vikten av lärarnas kompetens och undervisningens upplägg.

Denna C-uppsats undersöker   Läroplanen 2011, Lgr 11, och dess centrala innehåll som berör miljö och   hållbarhet. Lgr 11 har analyserats med hjälp av en för uppsatsen framtagen   analysmodell som sammanfattar de planetära gränserna, FNs globala   hållbarhetsmål och de svenska miljömålen i nio kategorier. Det centrala innehållet i   kursplanerna som berör miljö och hållbarhet i Lgr 11 uppfyller   analysmodellens samtliga kategorier. Detta beror till stor del på att Lgr   11’s formuleringar är generella och breda vilket gör att de enkelt   sammanfaller med kategoriernas innehåll. Detta innebär också att   formuleringarna lämnar stort utrymme för egen tolkning i undervisningen,   något som kan leda till varierande kvalitet beroende på faktorer som till   exempel lärare och skola. Som förslag till förbättringar av   Lgr 11’s centrala innehåll som berör miljö och hållbarhet föreslås en   striktare formulering och ett steg bort från den breda formuleringen. Genom   att styra innehållet tydligare mot kunskap som krävs för ett hållbart samhälle   lämnas inte kvaliteten på utbildningen upp till enskilda lärare och skolor,   utan kan nationellt sätta standard för vilken kunskap nästa generation ska   inneha. / This bachelor thesis looks into the Swedish   national curriculum, Lgr 11, and its requirements of knowledge in environment   and sustainable development. Lgr 11 is analysed with a model which summarizes   the planetary boundaries, the global sustainability goals and the Swedish   environmental goals. These are combined into an analytical model with nine   categories. The requirements of knowledge in environment   and sustainable development in Lgr 11 fulfils the categories set up in the   model. This is in large due to the general phrasing used in Lgr 11 which   makes them easy to match with the analytical model. The general phrasing   leaves the interpretation of Lgr 11 up to factors such as specific teachers   or schools, with the risk of leading to a varying quality of the education. The improvements of Lgr 11 that’s suggested   are to sharpen the phrasings of the knowledge requirements for environment   and sustainable development, and allow for facts to be incorporated into the   sentences. By steering the content towards specific requirements, the quality   of the education in sustainable development is not left up to individual   teachers or schools, but is regulated from a national standpoint and sets a   nationwide standard for which knowledge the next generation should have in   environment and sustainable development. / <p>2017-06-02</p>

Målet med utvecklingsarbetet var att skapa nya, och påvisa om redan existerande, möjligheter till att arbeta med digitala verktyg i en fritidshemsmiljö även när fritidsavdelningen inte anser att de har de resurser som krävs. Arbetet genomfördes genom fems stycken aktiviteter som var kopplade till läroplansmålen och som krävde ett minimum av digitala verktyg att genomföra. Ett minimum av digitala verktyg innebär att det endast krävts en dator, en projektor samt en Ipad för att genomföra de aktiviteter som planerats till arbetet. Arbetet genomfördes med hjälp av Rönnermans modell för aktionsforskning och arbetet har resulterat i ett instruktionshäfte med de fem aktiviteter som genomförts under aktionen. Med hjälp av intervjuer och informella samtal har resultatet av arbetet lett till en ökad kunskap bland den ordinarie personalen för att använda digitala verktyg trots knappa resurser i fritidshemmet.

It has long been discussed what place religion should have in the Swedish school systems and the views on this has changed over the years. The purpose of this essay is to investigate the change of religion's place in school in the Swedish parliamentary debate and school curriculum, regarding the years 1962 and 2011. I will also discuss how the debates and curriculums relate to freedom of religion. The purpose will be answered with a qualitative text analysis through ideal types analysis. The ideal types are derived from vital parts of previous research and the secularization theory that landed in the polar opposites Christian Denomination and Non-denomination. The ideal type Christian Denomination stands for subjectivity, Christian values and parents’ rights to freedom of religion regarding their children. In contrary, the ideal type Non-denomination stands for objectivity at all levels, the children’s right to choose their conception of life and freedom of religion. Bringing this research to light concerning how the view of religion’s place in school has changed over time in the parliament and curriculum, will together with the creation of ideal types both be contributing to the field of science. Since the school in Sweden is mandatory, it is important for the society to be aware of how the children are affected by the teachings in the school.     The research shows that the debate 1962 is in comparison located nearest to Christian Denomination and the curriculum of 1962 is placed in between the two ideal types. The debate and curriculum of 2011 are located at the same spot close to Non-denomination. In summary, there has been a change in the place of religion in school, both in the parliamentary debate and curriculum. According to the results, religion seems to have a smaller impact in school year 2011 compared to 1962. However, it is possible given the secularization theory that religion appears in new ways.

Människans påverkan på klimatet genom maten vi äter är stor. Växthusgaserna som släpps ut av oss människor bidrar bland annat till ett varmare klimat, vilket kan leda till farliga effekter på klimatsystemet och omfattande effekter för jord- och skogsbruk. Till följd av bland annat dagens jordbruk utvecklas idag även många naturtyper och arter negativt vilket på sikt skulle kunna leda till att de försvinner helt. Cirka 70 % mer mat än vad som produceras idag beräknas behövas till 2050 för att kunna föda en växande befolkning. Detta måste göras på ett hållbart sätt, här är utbildning en viktig aspekt för att kunna vända människans negativa påverkan på klimatet. Syftet med denna uppsats är att ta reda på vilka kunskaper åttondeklassare har om matens miljöpåverkan. Detta för att undersöka om eleverna har lärt sig det de ska kunna enligt läroplanens lärandemål i olika ämnen angående människans miljöpåverkan där uppsatsförfattaren har riktat in sig på elevernas kunskaper om matens miljöpåverkan, samt om de har kunskaper om några av vad uppsatsförfattaren bedömt som de viktigaste kunskapsområdena om mat och miljö. Syftet är även att ta reda på om kunskaperna om matens miljöpåverkan skiljer sig åt mellan kön samt de olika skolorna. Slutligen är syftet även att undersöka om lärandemålen är tillräckliga för att göra det möjligt för eleverna att göra miljömedvetna val om mat. Enkäter med frågor om matens miljöpåverkan delades ut till 116 elever i årskurs åtta i tre olika kommuner och skolor i Örebro län. Resultaten visade att eleverna har relativt goda kunskaper om matens miljöpåverkan. De kunskaper som skulle kunna utvecklas hos eleverna är kunskaper om ekologiska miljömärkningar, olika köttsorters miljöpåverkan samt kunskaper om vad i livsmedelssystemet som står för den största delen av matens totala miljöpåverkan. Det var inga stora skillnader i kunskaper om matens miljöpåverkan mellan flickor och pojkar samt mellan de olika skolorna. Lärandemålen bedöms av uppsatsförfattaren som otillräckliga för att enskilt göra det möjligt för eleverna att göra miljömedvetna val om mat. Fler faktorer än vad som kan ges av utbildningen spelar in för att kunna ändra ett beteende till ett positivt miljöbeteende. Uppsatsförfattaren bedömer även att eleverna skulle behöva mer problemlösningskunskaper angående miljöproblemen (kunskaper om- och färdigheter i att använda strategier för miljöåtgärder) för att kunna ändra sina beteenden till mer positiva miljöbeteenden.

This work examines teachers’ experiences of teaching students with reading and writing difficulties / dyslexia in a regular class-room setting. The questions were: General experiences of the needs of additional adjustments in teaching. How additional adjustments strengthen classroom teaching. Experiences of the implementation of digital teaching tools in teaching and reflections regarding additional adjustments in relation to the control documents? A research design with semi-structured interviews with a phenomenological approach was chosen. Ten teachers from six different schools participated in the interviews. Some general patterns occurred in the interviews. The participating teachers generally identified students’ need of extra support by observing their degree of participation in different instructional activities in the classroom. The participating teachers found implementation of digital tools difficult because of their own lack of knowledge as well as technical issues regarding the capacity of the network at the school and computer problems. The teachers were well aware of the overall goal in the curriculum about giving all students equal opportunities to reach the goals in the curriculum. However, the teachers’ knowledge about policies and guidelines in relation to how to implement and evaluate instructional adjustments were scarce.

Genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer har vi undersökt hur utvalda pedagoger vid två förskolor arbetar med pedagogisk dokumentation samt vilka synpunkter de har gällande verktyget. Studien har visat att pedagoger har en relativt likvärdig uppfattning om syftet med pedagogisk dokumentation men samtidigt visar sig en variation i hur denna används i det pedagogiska arbetet. Tid för dokumentationsutövande har uppmärksammats vara pedagogers största dilemma. Pedagogerna uttrycker att tiden de inte är i barngrupp är mycket begränsad. En möjlighet som vi ser är därför att utföra dokumentationen när man arbetar tillsammans med barnen. En slutsats vi drar är att barns delaktighet är betydelsefullt, och därmed något vi bör främja, för att få till ett så bra arbete med pedagogisk dokumentation som möjligt.

No description available.