This study investigates what value educational drama is given in the current national curricula for the compulsory school in Sweden, Lgr 11 and how that relates to a similar study of the four previous curricula. The background to the study presents Mia Marie F. Sternudds disseratiton Dramapedagogik som demokratisk fostran? and uses the four perspectives on educational drama and the analysis of four earlier national curricula, Lgr 62, Lgr 69, Lgr 80 and Lpo 94. The four perspectives are presented along with other definitions of educational drama in Sweden to form the base of analysis in this study; the drama-imperative. The background also presents different epistemological views as a way to show how educational drama relates to a more progressive view on knowledge than traditional education in school. Ivan Illich’s Deschooling Society serves as a counter-weight to traditional education in the background. The results show that all four perspectives of educational drama can be found in Lgr 11, but in varying strength, the discussion suggests that it means that Lgr 11 is open for educational drama but does not explicitly suggest so. This also relates to Sternudds findings which show a movement towards a more progressive epistemological view in the curricula but without necessarily relating this to educational drama. / Studien undersöker vilket värde dramapedagogik ges i den nuvarande läroplanen för grundskolan, Lgr 11 och hur det relaterar till en liknande studie av de fyra tidigare läroplanerina. Bakgrunden presenterar Mia Marie F. Sternudds avhandling Dramapedagogik som demokratisk fostran? och använder de fyra dramapedagogiska perspektiven på dramapedagogik samt analysen av de tidigare läroplanerna; Lgr 62, Lgr 69, Lgr 80 och Lpo 94. De fyra perspektiven tillsammans med andra svenska dramapedagogik-definitioner formar tillsammans analysmetoden för studien: Drama-imperativ. Bakgrunden presenterar också olika epistemologiska skolor för att placera in dramapedagogik i en mer progressiv kunskapstradition i relation till en mer traditionell kunskapssyn. Ivan Illichs Deschooling Society Deschooling Society bildar i studien motviktspunkt till den traditionell utbildning. Resultaten visar att alla fyra dramapedagogiska perspektiv går att finna i Lgr 11 men i varierande styrka. Diskussionen argumenterar för att Lgr 11 är öppet för dramapedagogik men utan att explicit skriva fram just dramapedagogiken. Resultatet relaterar till Sternudds resultat och visar på en utveckling mot en mer progressiv kunskapssyn i läroplanen som dock inte nödvändigtvis är relaterad till dramapedagogik.

Syftet med studien är att skildra hur några förskollärare arbetar med och resonerar om planerade rörelseaktiviteter i förskolan. Syftet uppnås med hjälp av kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer med fyra förskollärare fördelat på tre olika förskolor. Planerade rörelseaktiviteter påverkas av de olika förutsättningar och hinder förskollärarna har ifråga om den fysiska yttre och inre miljön, samt av deras egna kunskaper och erfarenheter av planerade rörelseaktiviteter, samt hur de själva ser på det pedagogiska syftet med rörelseaktivitet. I intervjuerna understryker alla förskollärarna fördelarna med planerade rörelseaktiviteter, eftersom de anser att dessa aktiviteter påverkar positivt barnens utveckling och lärande. Förskollärarna beskriver också hur de planerar rörelseaktiviteter och problematiken med att några barn missar eller inte kan delta. Tid och förutsättningar för planering av rörelseaktiviteter är något samtliga förskollärare i intervjuerna diskuterar och understryker i denna studie.

Fritidshemmet har en lång historia i det svenska samhället, även om den verkat under många namn. Den ständiga samhällsutvecklingen ger olika samhälleliga behov, vilket innebär ett förändringsbehov även inom skolans undervisning. Svensk utbildning används om ett politiskt redskap och förändras i takt med samhället, vilket har gett upphov till att även fritidshemmets organisation och syfte har förändrats. Dock har diskursen om fritidsverksamhetens frivillighet och förhållandet mellan social utveckling och kunskap varit ständigt närvarande. Syftet medstudien är att bringa klarhet kring processen bakom framtagandet av fritidshemmets syfte i Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, Lgr11 rev.16 (Skolverket2016a), samt diskutera dess innehåll utifrån ramfaktorer. Studien har genomförts genom kvalitativ metod och den insamlade datan har granskats medhjälp av innehållsanalys. Resultatet beskriver fritidshemmets framväxt och tillvägagångssättet från regeringsuppdraget om ett förtydligande av fritidshemmet syfte fram till förordningen om den reviderade upplagan av Lgr11 (Skolverket 2016a). Resultatet visar även på skillnader mellan fritidshemmets syftestext och tidigare versioner av denna. Resultatet presenterar även denna studies respondenters åsikter om en av versionerna av syftestext. Vi fann likheter i flera av respondenternas svar om önskningar och omformuleringar angående fritidshemmets syfte, hur det formuleras samt om begreppsanvändning för att förtydliga fritidshemmets specifika pedagogik och kompensatoriska roll. Vid närmare granskning såg vi tydliga och många skillnader mellan remissbrevet och den slutgiltiga versionen. Slutligen diskuteras resultatetmed ramfaktorteorin som utgångspunkt.

Hälsa i ämnet Idrott och hälsa har i forskning visat sig vara ett begrepp som lärare anser svårt att förhålla sig till. Tidigare studier har visat att undervisningen i Idrott och hälsa har dominerats av fysisk aktivitet, sådana som bollspel och lagsporter. Denna studie avser öka kunskapen om hur lärare inom gymnasieskolan arbetar med hälsa. Åtta intervjuer med legitimerade gymnasielärare i Idrott hälsa har genomförts. I resultatet framkommer att lärarna anser undervisningen i hälsa som svår att bedriva och hälsobegreppet som luddigt beskrivet i ämnesplanen. Lärare uttrycker svårigheter i att veta vad som ska undervisas i ämnet, speciellt kring undervisning i hälsa.

Uppmärksamheten kring hållbar utveckling och klimatförändringar med global uppvärmning i huvudfokus har aldrig vart större. En viktig källa till kunskap om miljön för att införskaffa sig ett miljötänkande är skolan och ett utav verktygen är läroboken. Det huvudsakliga syftet med denna studie är att undersöka vad diverse digitala läromedel förmedlar för kunskap och miljötänkande inom hållbar utveckling och klimatförändringar. Genom att använda sig av metoden diskursanalys är ansatsen att analysera högstadiets geografiläromedel om hur de förhåller sig till dessa miljöfrågor i form av fakta och praktiska tillämpningar. Analysen har visat likheter i sitt budskap men även eventuella skillnader i sitt fokusområde. Samtliga läromedel inriktar sig i fördjupande former från hållbar utvecklings tre perspektiv, social, - ekonomisk-, och ekologisk hållbarhet. Orsakerna till jordens klimatproblem har förklarats från olika perspektiv men med yttersta vikt på grund av människans utnyttjande av naturresurser och även människans förödande effekter i form koldioxidutsläpp. De praktiska formerna av undervisning förses vagt i läromedlen med begränsad utgåva till aktiviteter för utvecklat lärande inom miljötänkande.

Syftet är att synliggöra och diskutera förskollärares perspektiv på begreppet undervisning samt synliggöra hur undervisningsbegreppet kan tillämpas i förskolan. Studien tar utgångspunkt i en kvalitativ ansats och resultatet bygger på semistrukturerade intervjuer med åtta förskollärare. Resultatet visade att förskollärarna har en gemensam tanke kring begreppet undervisning i förskolan, men de har olika perspektiv på undervisning. Slutsatsen är att undervisning i förskolan är en målstyrd process som innefattar ett syfte och att undervisning i förskolan kan ske både oplanerat och planerat. Slutsatsen vi gör av denna studie är att undervisning sker även om begreppet inte alltid används. Något som ännu kvarstår som svårighet med undervisning i förskolan är att särskilja begreppet undervisning och lärande i praktiken.

Syftet med denna studie var att utifrån en fenomenologisk ansats utforska hur förskollärarna uppfattar matematikundervisning i förskolan. För att undersöka detta använde vi oss av en kvalitativ forskningsmetod i form av semistrukturerade intervjuer. Studien berörde nedanstående frågeställningar: Vilka upplevelser har förskollärare i matematik? Hur arbetar förskollärarna med matematik i förskolan? Hur upplever förskollärarna sitt arbete för att uppnå läroplanens mål i förskolan? Resultatet i studien visade på att den didaktiska kompetensen och kunskapen i barnens matematiska utveckling har stor betydelse för hur förskollärare väljer att arbeta och medvetandegöra matematiken för att få barnen att utvecklas mot de matematiska läroplansmålen. Det sker hela tiden ett medvetet arbetssätt i att benämna och uppmärksamma matematiken i verksamhetens dagliga arbete, men även i andra situationer som planerade aktiviteter, i leken och skapande. Förskollärarna i studien visar tydligt på hur det går att påverka barns känslomässiga förhållningssätt till matematiskt lärande. Inte minst därför bör lärarnas arbete för att ständigt försöka skapa intresse betraktas som något oerhört betydelsefullt.

Digitala verktyg har idag fått en allt större betydelse inom skolan och dess musikundervisning där såväl läromedel som pedagogiska strategier har kommit att utvecklas igenom den digitala närvaron i rummet. Syftet med denna studie var därav att undersöka digitala verktyg samt hur de tillämpas av pedagoger inom musikundervisning på gymnasiet. Vidare åsyftades också att undersöka vilka möjligheter/svårigheter som pedagogerna själva upplevde att digitala verktyg kunde bidra till. Studien utgick sedan ifrån hermeneutik och en kvalitativ metod där intervjuer med tre pedagoger på en gymnasieskola genomfördes för att bilda det analytiska materialet. Resultatet av studien visar på en återkommande tillämpning av digitala verktyg inom såväl hårdvara som mjukvara samtidigt som pedagogerna också tillämpar digitala verktyg inom ett stort antal olika områden. Pedagogerna upplevde dessutom att möjligheter/svårigheter kunde uppstå via ett tillgängligt musikaliskt material och en förenklad anpassning samtidigt som tekniska problem och juridiska aspekter kunde skapa utmaningar.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur musiklärare resonerar kring islam och musik i den svenska grundskolan. Forskningsfrågorna är kopplade till hur olika synsätt på musik inom islam visar sig för grundskolans musiklärare, vilka konsekvenser det kan få samt förhållande till läroplanen. Undersökningen genomfördes metodiskt genom kvalitativa intervjuer med fem musiklärare och analyserades diskursanalytiskt med en religionsvetenskaplig och socialkonstruktionistisk ansats. I bakgrunden får läsaren till denna uppsats en fördjupad kunskap om musikbegreppets komplexitet utifrån en historisk genomgång av olika islamiska synsätt på musik, kopplat till begreppen halal (tillåtet) och haram (förbjudet). I litteratur- och forskningsgenomgången kontextualiseras de olika synsätten till musikundervisning och sammanfogas med islamofobi och läroplansteorier, vilka ligger till grund för läsarens förståelse av slutdiskussionens resonemang. Studiens resultat påvisar att svenska musiklärare möter elever och föräldrar som anser att moment i musikundervisningen kan passera en normativ gräns utifrån islams seder. Under arbetets gång framkom också exempel från kristendomen vilket lyfte frågan ifall företeelsen snarare borde betraktas som religiös fundamentalism än något islamiskt. Resultatet visar också hur musiklärare anpassar sin undervisning med hänsyn till religiösa normer samt att läroplanen kan användas som utgångspunkt i samtal om värdegrund och musikens giltighet i undervisningen. Slutligen framträder även en ”frälsardiskurs”, vilket innebär att musiklärarna betraktar sin egen arbetsinsats som integrationsfrämjande.

Syftet med denna studie var att ta reda på hur läroböcker i historia för årskurs 4–6 skildrar män och kvinnor i text och bild. Detta undersöktes i relation till styrdokumentens bestämmelser om skolans jämställdhetsuppdrag. En analys av två vanligt förekommande läroböcker i historia utkomna i samband med läroplanen lgr11 har genomförts. Analysen genomfördes med utgångspunkt ur Yvonne Hirdmans teori om genussystem, Judith Butlers teori om den heterosexuella matrisen samt Fanny Ambjörnssons queerteori. De forskningsfrågor som formulerats krävde två olika analyser av läroböckerna, textanalys och bildanalys. Det metodval som använts för att behandla studiens data var en kvalitativ textanalys med drag av hermeneutik. I den samlade empirin kunde en skillnad mellan framställningen av män och kvinnor tolkas. Resultatet visade att kvinnor är underrepresenterade i historieläroböckerna och att manlig historia står i fokus.