Syftet med studien var att undersöka hur förskollärare och barnskötare resonerar kring pedagogisk planering i förskolans kontext. Vilket besvarades genom forskningsfrågan: vilka diskurser framträder genom samtal med förskollärare och barnskötare gällande den pedagogiska planeringen i förskolan. Studiens vetenskapsteoretiska utgångspunkt var socialkonstruktionism med diskurspsykologi som analysmetod. Analysverktygen som används i studien var tolkningsrepertoar, retorik samt funktion och effekt. Det producerade materialet har skett med en kvalitativ ansats genom tre semistrukturerade gruppintervjuer med nio deltagande respondenter. Studiens resultat redovisas i tre teman: den svårtolkade läroplanen, det betungande arbetet i förskolan och vem planerar vi för samt diskurserna läroplanens tvetydighet och den osäkra förskolläraren. Det framkom i resultatet att förskollärarna visar en osäkerhet kring planeringsarbetet i relation till förskolans läroplan samt att kvalitetsarbetet ses som ett betungande och tidskrävande arbete.

Lärare i idrott och hälsa upplever viss osäkerhet kring styrdokument eftersom centrala begrepp som exempelvis hälsa framkommer med brett tolkningsutrymme. Den här studien fokuserar därmed på gymnasielärare i idrott och hälsa (IDH) och deras syn på begreppet hälsa och dess betydelse för deras undervisning. Empiri hämtas från sammanlagt sex kvalitativa intervjuer med verksamma lärare på gymnasiet i ämnet idrott och hälsa. Insamlat material presenteras och analyseras med hjälp av läroplansteori gällande vägen från formulerade riktlinjer till realiserad undervisning.   Resultatet från studien visar att medverkande IDH-lärare har en förhållandevis samstämmig syn att hälsa är viktigt för så väl ämnet som för individ och samhälle. Det kan ställas i relation till tidigare forskning där ämnet idrott och hälsa framtonas som avgörande för ett lands hälsoutveckling. Samtidigt framkommer skilda direktiv för hur det lämpligast sker vilket stämmer överens med medverkande lärare som belyser skilda distinktioner kring hälsas betydelse. Det betonar därmed lärarnas tolkningsutrymme i styrdokument för centrala begrepp som hälsa. I studien används därför läroplansteori utifrån Bernsteins begreppsapparat och Lindes arenor som stöd för att belysa vägen från riktlinjer till faktisk undervisning. Studiens resultat påvisar att lärarnas syn har en central roll för vad som ges utrymme i skolans föränderliga kontext.

Syftet med denna studie är att undersöka i vilka sammanhang åtta femteklassare anser sig använda matematik, och på vilket sätt de beskriver att de använder matematik i dessa sammanhang. Intervjuer med åtta femteklassare genomfördes för att samla in data. Data analyserades utifrån de matematiska förmågorna i kursplanen. Det användes även ett ramverk som beskriver olika typer av sammanhang där matematik kan användas: vardagsmatematik, matematikers matematik och skolmatematik. Resultaten visar att eleverna anser sig använda matematik i olika sammanhang, men med en klar tyngdpunkt på vardagsmatematik. Ingen elev anser sig använda matematik i situationer som kan kopplas till matematikers matematik och endast en elev nämner skolmatematik som ett sammanhang där hen använder matematik. Vidare kan man se att det endast är två av de fem förmågorna som läroplanen innefattar som eleverna anser sig använda. Eleverna i denna studie använder sig endast av resonemangsförmågan och procedurförmågan. Slutsatsen som dras är att man kan se att eleverna i intervjuerna inte gör kopplingar till alla sammanhang som läroplanen nämner. Kopplingen som eleverna gör är till vardagsmatematik, eleverna gör dock inte kopplingen till de övriga två sammanhangen som är historiska skeenden och användning i andra ämnesområden. Man kan även se att alla de matematiska förmågorna inte nämns i intervjuerna.

Detta examensarbete behandlar förskollärares upplevda stress och hur denna stress eventuellt påverkar de didaktiska valen i förhållande till läroplanens intentioner. Stress i förskolan är ett väl diskuterat ämne via nyhetssammanhang, sociala medier och det är ett problem som kommer växa sig allt större om vi inte gör något åt det. I och med de ökade arbetsuppgifterna, större barngrupper och färre pedagoger uppkommer stress allt oftare vilket påverkar läroplanens strävansmål. Det finns begränsad med tid till att planera och genomföra en aktivitet tillsammans med barnen. Studien utgår från en kvalitativ metod med kvantitativa inslag för att analysera den enkät som ligger till grund för studien. Enkäten har skickats ut i en Facebook grupp och har således besvarats av 203 stycken respondenter där alla Sveriges län är representerade. Studien kommer utgå från analysbegreppen positiv stress, negativ stress, realiseringsarenan, fysiska, emotionella, intellektuella krav samt påfrestningar. Dessa kommer sedan att ställas mot det resultat som framkommit genom enkätundersökningen. Resultatet av studien visar på att förskollärare upplever en negativ stress i sitt arbete när det gäller hur stress påverkar hur man genomför aktiviteter utifrån läroplanens intentioner då detta är ett dokument som ska ligga till grund för verksamheten och är något som man ska sträva mot. Många respondenter menar att det är svårt i och med att barngrupperna växer, de blir allt mer administrativa delar som måste göras vilket tas tid från verksamheten tillsammans med barnen. Detta bidrar till att förskolläraren inte har någon tid att planera en aktivitet och får därför ta något som de kan sedan innan och som de vet fungerar eller att det till och med får bortse helt från den tänkta aktiviteten och istället göra något annat. Detta bidrar till emotionella och fysiska påfrestningar som resulterar i bristande självförtroende och i värsta fall sjukskrivningar. Den främsta bristen inom förskolan sker i realiseringen av läroplanen i det dagliga arbetet.

Syftet med vår studie är att undersöka om och i vilken utsträckning införandet av Lgr 11 har förändrat kunskapsinnehållet i matematik från Lpo 94 och om det går att spåra denna förändring i arbetsböckerna som används i matematikundervisningen. De frågor som ställdes för att svara på syftet var hur ämnesinnehållet i kursplanen för matematik förändrats från Lpo 94 till Lgr 11, hur ämnesinnehållet i arbetsböcker för matematik i årskurs 3 förändrats från Lpo 94 till Lgr 11 samt hur och i vilken utsträckning den aktuella läroplanen tar sig uttryck i arbetsböcker för matematik. För att svara på dessa frågor användes två olika analysmetoder med utgångspunkt i ett läroplansteoretiskt perspektiv. Först jämfördes de olika kursplanerna i en komparativ analys och därefter gjordes två kvantitativa innehållsanalyser på två olika arbetsböcker i matematik för årskurs 3. Resultaten från studien visar att kursplanen i Lgr 11 skiljer sig från den i Lpo 94 på flera nivåer. De uppnåendemål som tas upp i kursplanen för årskurs 3 i Lpo 94 finns representerade i Matte Eldorado 3A och 3B, om än i olika stor omfattning. Vidare visar analysen att arbetsböckerna Koll på Matematik 3A och 3B inkluderar det ämnesinnehåll som tillkommit i Lgr 11 men att det behövs vidare studier för att se om detta även gäller för andra arbetsböcker.

Elevdemokrati är ett vanligt använt uttryck, men är skolan verkligen demokratisk? I detta arbete har jag sökt ta reda på om och när den i så fall var/är det. Detta är gjort med utgångspunkt i läroplanerna från 1980, 1994 och 2011 utifrån Robert Dahls fem demokratikriterier; av vilka alla måste uppnås för att uppnå en idealdemokrati. Resultatet visar att alla tre läroplaner uppfyller samma tre demokratikriterier: effektiv delaktighet, upplyst kunnande och inkludering uppnås i samtliga, medan kontroll över dagordningen och politisk jämlikhet inte uppnås i någon av dem. Att kontroll över dagordningen inte uppnås är inte förvånande, då den kan tänkas krocka med skolplikten, men att politisk jämlikhet inte gör det är mer oväntat och kan orsaka problem för samhällskunskapsläraren.

The aim of this study was to investigate the selections teachers have made from the Swedish curriculum for Religious Education, and explore if there were any similarities or differences between teachers who teach grades 7-9 and upper secondary school. Furthermore we wanted to investigate what previous knowledge the teachers expected from their students and how they took the already existing knowledge with the student under consideration when planninga lesson. The main methods applied were classroom observations and semi structured interviews with six teachers; three from grade 7-9 and three from upper secondary school. We have analyzed the criteria descriptions for the lowest passing grade “E” in both LGY11 and LGR11, as well as the aim of the subject for these two, this in relation to what the teachers have selected and have chosen to focus on in their teaching. The compiled results showed thatall teachers have interpreted the curriculum in a manner where they include almost everythingfrom the aim of the subject, but are also selective as to what they focus more on. The results also show that all teachers, in one way or another, inspect and contemplate their student's previous knowledge when planning a lesson or a course. However, they did this in various ways and to different degrees. In conclusion we would like to add that all interviewed teachers were positive to this project since they all expressed the lack of research within this area, and that they experience the similarities between the two curriculums to be strikingly similar.

Lärplattan är ett nytt verktyg som används i förskolans verksamhet. Än så länge finns ett begränsat urval av forskning att tillgå. Syftet med detta självständiga arbete är att få mer kunskap och en djupare förståelse av pedagogernas syn på samt deras uppfattning om lärplattans betydelse i förskolans verksamhet. För att uppnå detta har vi delat upp studien i fyra delar: syfte, metod, resultat och slutsats. I syftet finns de frågeställningar som ligger till grund för studien, under metoddelen har vi beskrivit hur vi, genom att använda oss av intervju som forskningsmetod, gick tillväga för att samla in vårt empiriska material. I resultatdelen har vi analyserat vårt empiriska material utifrån ett sociokulturellt perspektiv, där vi identifierade återkommande teman som var av intresse för vår studie. Utifrån pedagogernas utsagor har vi kunnat utröna hur bland annat scaffolding fungerar i användandet av lärplattor i förskolans verksamhet och hur lärplattans placering blir en del av kulturen i förskolorna.I den sista delen, slutsatsen, har vi summerat vad vi kommit fram till i studien och vad det har för betydelse för professionen och oss som blivande förskollärare.

Arbetet utgår från utbildningsvetenskap som grund och behandlar utifrån detta olika perspektiv i naturvetenskap och NO-undervisning. Undersökningen sker genom intervjuer där sex deltagare ingår från tre olika kommuner på fyra olika skolor. Deltagarna är verksamma pedagoger i grundskolans årskurs 1-3 samt en deltagare som är verksam i grundskolans årskurs 7-9. Vi använder oss av en metod kallad "reflexiva" intervjuer där vi undersöker tolkningar och reflektioner av pedagogers tankar och funderingar inom naturorienterande ämnen. Vår undersökning koncentrerar sig på ämnesteori och didaktik utifrån tidigare forskning samt pedagogers tillgänglighet till kompetensutvecklande aktiviteter. Undersökningen visar på pedagogernas behov av vidareutbildning och vilken tillgång de sex deltagarna har till relevant läromedel, men även hur de använder sig av och planerar utifrån läroplanen. Utifrån våra sex deltagare kunde vi se skillnader på hur pedagogerna förhåller sig till de naturorienterande ämnena beroende på pedagogens tillgång till vidareutbildning, tillgängligt material samt läromedel på skolorna. Undersökningen gav slutsatsen att de tre pedagoger som är verksamma i kommuner som har gjort större satsningar på läromedel inom de naturorienterande ämnena uttrycker en större säkerhet inom ämnet. Resterande tre deltagare är verksamma i kommuner där läromedel i NO- undervisningen inte är ekonomiskt prioriterat. Dessa deltagare uttrycker ett större behov av ett tryckt läromedel med starka kopplingar till läroplanen (2017).

Fritidshemmet har en lång historia i det svenska samhället, även om den verkat under månganamn. Den ständiga samhällsutvecklingen ger olika samhälleliga behov, vilket innebär ettförändringsbehov även inom skolans undervisning. Svensk utbildning används om ett politisktredskap och förändras i takt med samhället, vilket har gett upphov till att även fritidshemmetsorganisation och syfte har förändrats. Dock har diskursen om fritidsverksamhetens frivillighetoch förhållandet mellan social utveckling och kunskap varit ständigt närvarande. Syftet medstudien är att bringa klarhet kring processen bakom framtagandet av fritidshemmets syfte iLäroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, Lgr11 rev.16 (Skolverket2016a), samt diskutera dess innehåll utifrån ramfaktorer.Studien har genomförts genom kvalitativ metod och den insamlade datan har granskats medhjälp av innehållsanalys. Resultatet beskriver fritidshemmets framväxt och tillvägagångssättetfrån regeringsuppdraget om ett förtydligande av fritidshemmet syfte fram till förordningen omden reviderade upplagan av Lgr11 (Skolverket 2016a). Resultatet visar även på skillnadermellan fritidshemmets syftestext och tidigare versioner av denna. Resultatet presenterar ävendenna studies respondenters åsikter om en av versionerna av syftestext. Vi fann likheter i fleraav respondenternas svar om önskningar och omformuleringar angående fritidshemmets syfte,hur det formuleras samt om begreppsanvändning för att förtydliga fritidshemmets specifikapedagogik och kompensatoriska roll. Vid närmare granskning såg vi tydliga och mångaskillnader mellan remissbrevet och den slutgiltiga versionen. Slutligen diskuteras resultatetmed ramfaktorteorin som utgångspunkt.