The aim of this study was to investigate how preschool teachers think about preschool science, what they consider science to be and how they deal with specific curricular objectives related to science. Science is a part of our everyday life, it is a prerequisite for understanding everyday phenomena and how the world is working. Nevertheless it is often dropped in favour of other subjects in Swedish preschools. The eight preschool teachers participating in this study are all working in the same municipality in the western part of Sweden with children aged 1- 5 years. The method used in this study was interviews. The interviews were recorded to facilitate the transcriptions. The results show that preschool teachers find that science is an important subject that should be introduced to the children early on in life. They also show that preschool teachers consider science to have a preventive effect on the learning to the children, and it is needed for them to understand everyday processes and phenomena. When working with the curricular objectives linked to science, the result show that preschool teachers perceive nature as an asset to develop the children’s knowledge and interest for scientific concepts. Factors that impact the work with science in preschool could, according to the educators, be lack of knowledge, the children’s age or their attitude towards the subject. Conclusions that can be drawn from this study are that preschool teachers draw on the children’s interests when teaching science. They also find it important to use the correct terms at an early stage. / Syftet med studien var att undersöka hur förskollärare tänker kring naturvetenskap i förskolan, vad de anser att naturvetenskap är och hur de arbetar med specifika läroplansmål som är kopplade till naturvetenskap. Naturvetenskap är en del av vår vardag, den behövs för att förstå vardagliga fenomen och hur världen fungerar, ändå väljs den i svenska förskolor oftast bort till förmån för andra ämnen. De åtta förskollärare som deltog i studien arbetade i samma kommun i Västsverige med barn i åldrarna ett till fem år. Metoden som användes var intervju. Intervjuerna spelades in vilket underlättade efterarbetet. Resultatet visar att förskollärare anser att naturvetenskap är ett viktigt ämne som bör introduceras för barnen tidigt i livet. Det visar också att förskollärare anser att naturvetenskap har en förebyggande betydelse för barnen och den behövs för att kunna förstå vardagliga processer. Vid arbetet utifrån läroplansmålen som är kopplade till naturvetenskap, visar resultatet att förskollärare ser naturen som en tillgång för att utveckla barnens kunskaper och intressen för naturvetenskapliga begrepp. Faktorer som påverkar arbetet med naturvetenskap i förskolan kunde enligt förskollärarna vara kunskapsbrist, barnens ålder eller barnens attityd. Slutsatser som kan dras utifrån studien är att förskollärare utgår från barnens intressen i naturvetenskapligt arbete. De anser också att det är viktigt att benämna med de rätta begreppen.

This essays aim is to investigate the possibilities of subjective interpretation of Lgr11, the Swedish curriculum for elementary school. The assignment that the Swedish authority Skolverket got in 2009, was to create a curriculum that would grant that the students achievements would not be influenced by any subjective opinions and that all elementary schools in Sweden will give an equivalent education. In the Government bill this is a theme throughout the text and the Minister of Education has also claimed that this document will leave very limited space for subjective reading and interpretation. He says that Lgr11, in contrast to the previous curriculim Lpo94, will clarify what the purpose of the different subjects is and on what grounds the assessment of the students should be based. The method used is the literary theories of reader – response as they are expressed by Literarycriticist Stanley Fish. To access a deeper perspective I also apply the ideas of thoughtcollectives as they are formulated by Epistemologist Ludwik Fleck. This essay indicates that there are complex problems in the text and argues that it contains valueladen, abstract words, contradictions and interpretable language. It illustrates problems that this can lead to when different readingcommunities and thoughtcollectives shall come to an agreement about what the text really means and how the students performance will be assessed.

Aim: The aim of this study was to examine a way to measure students’ knowledge development by using a self-made measure instrument based on William Doll’s postmodern curriculum. Question: Is it suitable to use an self-made measure instrument based on William Doll’s post-modern curriculum theory to measure development of knowledge? Methods: The study was based on process-hermeneutics and was focused on analysingcollege students’ written and oral reflective thoughts. The data was collected over three lessons, where six students’ written reflective thoughts were handed in. An observation was carried out each lesson for an extra control of validity. A group of nine students was taken as a control of the measure instrument’s reliability. The measure instrument was built from Doll’s categories: Richness, Recursion, Relations and Rigor. Each category was divided by three levels of thinking. Each reflective task was judged by two judges. An extra text analysing was done to control whether there was a knowledge development outside the measure instrument. Results: The results of the judged reflective tasks was tested with both Cohen’s Kappa and Cronbach’s alpha. Cohen’s Kappa revealed the accordance of k= -0.047 n=9 for the control group and k= 0.364 n=14 (reflective tasks) for the test group. Cronbach’s alpha revealed a consistency of 0.645 n=9 (students) in the control group and 0.351 n=6 in the test group. After three lessons, judge one considered 66%, judge two 33% of the students demonstrated acquired development of knowledge. One criteria, Rigor, showed a low rate of acquired knowledge development. The reason behind that could be in the nature of the theory behind Rigor itself, and the students’ understandings of it. Conclusion: The results does not support the premises of this study. The tests of reliability fail to support the claim that the measure instrument should be reliable enoughto be used to measure knowledge. The instrument needs to be altered to be able toserve as a reliable tool for measurement. Further research is needed in order to reveal if the instrument and Doll’s 4R theory are useful as curriculum and measuring tool for knowledge development.

I Läroplan för förskolan (Skolverket, 2010) finns ett kapitel om att förskolan ska arbeta med pedagogisk dokumentation, vilket innebär att verksamhetens kvalite i förskolan ska systematiskt uppföljas, utvärderas och utvecklas för att främja barnens lärandeutveckling. Syftet med vår studie är att undersöka pedagogernas förhållningssätt till pedagogisk dokumentation, hur de arbetar med det samt barnens inflytande i dokumentationsarbetet. För att få svar på frågorna använde vi oss av 23 enkäter som skickades ut till varje avdelning  i en vald kommun och samtliga avdelningar svarade. För att få en klarare/djupare bild om hur förskollärare förhåller sig till dokumentation så intervjuades två förskollärare. Resultatet visar att förskolorna arbetar med pedagogisk dokumentation men på olika sätt. Samtliga förskolor är eniga om att de dokumenterar för barnen, sig själva, föräldrarna och för verksamhetens skull. De ser det som en viktig del att arbeta med och båda respondenterna i intervjun önskade att de kunde arbeta mer med det. Resultatet visar också att tiden som de är tilldelade inte räcker till för alla vilket de ser som en negativ aspekt för att de inte hinner utföra pedagogisk dokumentation i den utsträckning som de vill.

Syftet med denna studie är att undersöka förskollärares inställning till kemi och fysik i förskolan. Som metod för studien användes kvalitativa intervjuer där förskollärare i olika åldrar, antal verksamma år och kommuner intervjuades. Tidigare genomförd studie visade att förskollärare arbetar i mindre utsträckning eller inte alls med fysik och kemi. Skolverket fastslog att ett förtydligande av läroplansmålen gällande naturvetenskap behövde genomföras. I revideringen av läroplansmålet ersattes begreppet naturvetenskapliga fenomen med begreppen enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen. Omformuleringen gav förhoppningar om att begreppens innebörd skulle konkretiseras för förskolläraren och på så vis underlätta förutsättningarna för att arbeta med naturvetenskap i förskolan. Resultatet visade att revideringen av begreppet naturvetenskapliga fenomen har inneburit ett förtydligande i att även kemi och fysik ingår och ska beröras i aktiviteter inom naturvetenskap. Vi uppmärksammade två övergripande mönster i respondenternas uttryck kring kemi och fysik under intervjuerna. Ämnena valdes antingen bort medvetet på grund av för lite ämneskunskap eller glömdes bort i förhållande till delen med natur och biologi. Förskollärarna insåg mestadels att de arbetat med kemi och fysik efter att aktiviteten genomförts. Om delen med kemiska processer och fysikaliska fenomen inte är ett medvetet centralt val att beröra innan aktiviteten påbörjats ställde vi oss frågan om målet kan uppnås när man inte varit aktivt medveten om ämnena under aktiviteten? Dock ansåg majoriteten av förskollärarna att de uppnådde målet men ifrågasätta under intervjun när de egentligen kan säga att ett mål är uppnått. Studien visar att det har blivit tydligare för förskollärarna att kemi och fysik ingår i begreppet naturvetenskap men ett nytt problem har uppstått, nämligen är att de inte anser sig förstå innebörden av de nya begreppen. Respondenterna uttryckte en önskan om förtydligande av begreppen samt kompetensutveckling inom området för att kunna arbeta med kemi och fysik i större utsträckning.

2011 kom en ny läroplan, Lgr 11, som ersatte den tidigare läroplanen Lpo 94. Den nya läroplanen innehåller bland annat beskrivningar om vad undervisningen i simning ska innefatta, till skillnad från Lpo 94. Vi författare har dock upplevt att det inte har skett någon förändring i lärarnas sätt att arbeta med simning sedan införandet av Lgr 11. Syfte: Syftet med studien var därför att undersöka hur lärare i ämnet Idrott och hälsa tänker och arbetar kring simundervisningen inom årskurs 6-9 i några skolor inom Stockholms län. För att utreda detta har vi använt oss av följande frågeställningar; - Har lärarnas sätt att arbeta med simundervisningen förändrats sedan införandet av Lgr 11? - Hur ser lärarnas "simdidaktiska" överväganden ut? - Känner lärarna sig kompetenta att undervisa i simning? Metod: För att besvara syftet och frågeställningarna genomfördes sex semistrukturerade kvalitativa intervjuer med lärare i Idrott och hälsa i olika geografiska områden inom Stockholms län. Resultat: Resultatet av studien visar att ingen av de intervjuade lärarna arbetar annorlunda med simning sedan införandet av Lgr 11. Samtliga lärare känner sig kompetenta att undervisa i simning. Lärarnas "simdidaktiska" överväganden var svåra att urskilja och analysera, då endast två av de intervjuade lärarna organiserade någon form av simundervisning. Slutsats: Studiens slutsats är att de intervjuade lärarna i Idrott och hälsa upplever sig kompetenta nog att undervisa i simning. Detta speglar dock inte deras sätt att arbeta med simundervisning, då redan simkunniga elever inte erbjuds möjlighet att utveckla befintliga färdigheter. / <p>Kurs Idrott III, vetenskapsteori och forskningsmetodik.</p>

The purpose of this essay is to examine the attitudes towards the democracy-task among preschool teachers. The questions addressed are: The preschool view of basic democratic values. The preschool teachers’ view of children´s understanding of democracy and the possibilities and limitations these teachers see. I have also examined the preschool teachers’ view of the child as a citizen from birth or citizen through education. How does our own understanding of democracy influence our view of the child in this context? By using the method of discourse analysis I have analyzed the opinions among the preschool teachers and the intentions expressed in the curriculum to see if I could find different ways to describe democracy in the preschool education. I found that the preschool teachers and the curriculum shared the same view. The opinion among the preschool teachers is that democracy in the preschool goes without saying; with regard to conveying and establishing equal rights as well as responsibilities and possibilities. Nobody questions the principles of democracy in theory, and that I regard as a complexity when it comes to their daily work, because the theory and the practical every day work does not always go hand in hand. My ambition is to present an idea establishing the child as playing an active part in a democratic process here and now, instead of seeing the child in a passive role given democratic tools to be used in a future role as citizen. My opinion is that the child is an adequate citizen from birth.

No description available.

This study is mainly centered around the use of study materials and its presence in the swedish upper secondary school curriculum from a historic perspective regarding its change and development through three different curriculums from the 1970s. The studied curriculums are Lgy 70, Lpf 94 and Lgy 11 from the respective years of the 20th century, along with a revision of Lgy 11 made in 2017 to include digital materials as a mandatory part of the curriculum. These three curriculums are the source material used in the analysis. Through the use of qualitative text analysis as the method and political history as a theoretical starting point the main question is studied. With the main question being: how have the use and presentation of study materials in the swedish upper secondary school curriculums changed since 1970? Followed by secondary questions regarding mainly the history subject and the views of knowledge presented within the curriculums. The study shows how the history subject in the swedish upper secondary school have changed over roughly 40 years alongside with the use of study materials in the curriculum. A main point of interest to understanding this change is through the understanding of the swedish decentralization of the 1970s with the aims to allow local governing instead of state governing control over the education with the state merely supervising the results of the education. This study concludes that the prevalence of study materials and their space in the curriculum has to almost all extent vanished, but with the 2017 revision to a small extent reappeared in the shape of digital tools.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om vad som framträder i talet hos elever i årskurs 6 när de talar om mänskliga rättigheter utifrån tre perspektiv om, genom och för. Studien fokuserar på ämnet samhällskunskap där elever ska få undervisning om mänskliga rättigheter och barnkonventionen. Studiens empiri insamlas genom kvalitativa intervjuer som genomförs i grupp vid tre tillfällen på två skolor och vid varje intervjutillfälle fokuseras det på ett av perspektiven om, genom och för. Temat som framträder tydligast i elevernas tal om mänskliga rättigheter är hur man behandlar varandra, vilket de själva anser att de har fått mycket undervisning om. Utifrån elevernas tal om mänskliga rättigheter framkommer vad de har lärt sig i undervisningen, hur de ser på användning av dem i skolan, hur de själva ser på sin förståelse och sina önskningar om hur de vill att undervisningen om mänskliga rättigheter ska genomföras. / <p>SO</p>