Syftet med studien är att undersöka hur fritidshemslärare uppfattar och tänkerkring deras arbete med elevernas intressen i fritidshemmet. Resultatet baseras pådata som samlats in via enkäter och semistrukturerade intervjuer. Resultatet visaratt det finns olika metoder för en fritidshemslärare att arbeta med elevers intressenvid planering av fritidshemsverksamheten. Intresset fungerar som stöd iplaneringen och ökar även motivationen för eleverna att delta i olika aktiviteter.Resultatet påvisar även att fritidshemslärarnas nyfikenhet gällande elevernasintressen främjar relationen. Observation, dialog och fritidsråd är några metoderfritidshemslärare använder för att uppmärksamma intressena. I diskussionsdelenkopplar vi vår analys av resultatet till tidigare forskning inom ämnet som ävenstyrker vårt resultat.

För att förstå hur läroplanens syfte i slöjd kan fungera för hela ämnet, söker jag likheter i upplevelse och genomförande i arbetsprocessen med både hårda och mjuka slöjdmaterial. Undersökningen syftar även till att arbeta materialöverskridande på ett utforskande sätt. Genom att försöka få materialens uttryck att likna varandra visuellt och taktilt, är målet att försöka få materialen att mötas på ett likvärdigt och integrerat sätt. Jag har i undersökningen sökt svar på dessa två frågor: Vad krävs för att få materialen textil och trä att närma sig varandra i uttryck? Vilka erfarenheter och likheter förenar de båda materialen? Undersökningen avgränsades till att göra lågreliefer i materialen trä och textil. Den har en kroppsfenomenologisk ansats och jag har sökt svaren på frågorna med hjälp av sensorisk autoetnografi. Sammanfattningsvis har arbetet med lågreliefterna i materialen textil och trä visat sig dela ett antal likheter i både upplevelse och genomförande. Trots olikheterna i slöjdens miljö, material och tekniker finns flera enande aspekter i slöjdprocessen. Därmed bekräftar och exemplifierar min undersökning läroplanens syfte att främja en slöjdprocess som är gemensam för olika material där "tanke, sinnesupplevelse och handling samverkar" för eleverna. Denna studie visar också att det finns stor utvecklingspotential och mycket att undersöka och prova vidare i arbete med materialkombinationer.

I denna kvalitativa studie är syftet att förstå förskollärares syn på digitala verktyg och tillämpning i verksamheten. Schrievers olika begrepp samt en utbildningsfilosofisk text av Dewey används som teoretiska perspektiv för studien. Dessa begrepp hjälper vid tolkning av det insamlade empiriska materialet. Insamlingen skedde via enkät samt några kompletterande intervjuer. Som redan nämnt är studien inriktad på förskollärare och deras arbete med digitala verktyg. Intervjuerna och delar av enkäten analyseras genom Schrievers begrepp professionell handlingskraft, professionell identitet, pedagogiska praktiken och relation till familjen. Även Deweys begrepp om traditionell och progressiv pedagogik används i analysen av insamlade data. Studien visar att förskollärare tolkar och tillämpar läroplanen på olika sätt, beroende på sin verksamhet. En annan aspekt är att förskollärare ser digitala verktyg som ett komplement och något som barnen behöver kunskap om tidigt eftersom de växer upp i en digitaliserad värld.

Studiens syfte var att synliggöra hur förskollärare uppfattar att den nya läroplanen implementeras i förskolans verksamhet samt hur förskolläraren uppfattar att arbetet förändrats. Vi valde att använda oss av en kvalitativ forskningsansats med semistrukturerade intervjuer. Urvalet bestod av åtta yrkesverksamma förskollärare. Analysen av materialet har utförts steg för steg genom färgkodning och kategorisering. Studiens teoretiska grund bygger på läroplan- och ramfaktorteorin. Resultatet visar att förskollärare uppfattar arbetet med implementeringen av förskolans läroplan på skilda sätt då både organisationen kring och omfattningen i implementeringen skiljer. Slutsatsen är att respondenterna uppfattar implementeringsprocessen som påbörjad men ännu inte gett den kompetenshöjning som de förväntat sig inom de områden som lagts till eller förtydligats i den nya läroplanen.

Syftet med den här studien är att bidra med kunskap om hur lärare i förskolan uppfattar undervisningsbegreppet i förskolans kontext. Studien syftar även till att undersöka hur lärare ser på sin egen roll i undervisningen samt om lärarna uppfattar att begreppet undervisning kan bidra till förskolans utveckling.   Studiens empiriska underlag bygger på semistrukturerade intervjuer med nio verksamma lärare i förskolan.  En bearbetning av det empiriska underlaget har utförts med hjälp av kontextuell analys, där helhet och delar tolkats och givits en mening i sitt särskilda sammanhang. Analysen har genererat ett antal kategorier som visar en variation av uppfattningar av begreppet undervisning. Några kategorier som framträder är undervisning som systematik, undervisning som stöd samt undervisning som socialisation.  Utvecklinspedagogiken utgör studiens teoretiska ramverk, där begrepp som variation, riktadhet och lärandeobjekt använts för att förstå och tolka det empiriska materialet. Resultaten i denna studie visar på att lärares uppfattningar av undervisningsbegreppet varierar. Lärarna uppfattar att undervisning i förskolan handlar om de förutsättningar som de skapar för att möjliggöra lärande, detta görs genom att lärarna fokuserar på ett innehåll, skapar en lärmiljö och ger barnen både utmaningar och stöd. Studien visar att lärare i förskolan har en positiv inställning till undervisning men att de är obekväma med att använda begreppet själva. En av studiens slutsatser är att lärare i för skolan behöver vara delaktiga i att definiera undervisningsbegreppet i förskolan och ge det en innebörd de kan stå för.

Syftet med denna studie är att undersöka: Vad utforskar de yngre barnen i trädgårdslandet utifrån målen i läroplanen? Att synliggöra vilka mål det är. Litteraturdelen presenterar en kort historisk tillbakablick på skolträdgårdens utveckling i Sverige samt olika perspektiv från tidigare forskning inom skolträdgård och utomhuspedagogik. Det är en observationsstudie som bygger på kvalitativforskning. Materialet har samlats in via observationer för att sedan bearbetas och analyseras. Det är fyra barn i 2 årsåldern och trevuxna som har deltagit i studien. Resultat och analys och tidigare forskning ger svar på frågan: Vad utforskar de yngre barnen i trädgårdslandet utifrån målen i läroplanen? Det visar sig att barnet i huvudsak utforskar alla mål i förskolans läroplan under normer och värden, utveckling och lärande och barns inflytande. Genomgående i observationerna är att det är entusiasmen och glädjen som kännetecknar aktiviteterna i trädgårdslandet. Det är själva trädgårdslandet som skapar nyfikenhet och ett utforskande arbetssätt både för barnen och läraren vilket är ett arbetssätt som läroplanen förespråkar.

Detta är en empirisk studie vars syfte är att undersöka huruvida det sociokulturella perspektivet synliggörs i läroplanerna från 1969–2011. I studien undersöks även i vilken grad kommunikation kommer till uttryck i respektive läroplan samt hur dessa uttryck skiljer sig med fokus på matematikämnet. Studiens resultat grundas i noga utvalda vetenskapliga publikationer men även utifrån Vygotskijs sociokulturella lärandeperspektiv. Efter att de fyra läroplanerna granskats visar studiens resultat att aspekter från sociala perspektivets grunder går att finna i varje läroplan trots att Lgr69 och Lgr80 är inspirerade av Piagets teori (SOU, 1992:94). Resultatet visar att det sker en tydlig förskjutning av själva ansvaret för elevens lärande från läraren i Lgr69 och Lgr80 till eleven i Lpo94 och Lgr11. Vidare visar analysen att kommunikation förekommer i alla granskade läroplaner men är mer förekommande i de två sista, Lpo94 och Lgr11. Förutom i Lgr69 förekommer kopplingar mellan det sociala perspektivet och matematikämnet. Kopplingarna går från vikten av att endast tala matematik till hur matematikundervisningen i en kommunikativ miljö ska gå till i praktiken.

I denna studie intresserar vi oss för ansvarsbegreppet i relation till läroplansformuleringar. Vi har jämfört förskolans läroplaner (Lpfö 98 1998, Lpfö 98 2010, Lpfö 98 2016, Lpfö 18 2018) för att studera förskollärares explicit formulerade ansvar i verksamheten. Vi har använt oss av en kvalitativ textanalys och utgångspunkten har varit de forskningsfrågor som vi anser har relevans för studiens syfte. Våra forskningsfrågor är: Hur är förskollärarens ansvar framskrivet i läroplanerna? Hur formuleras arbetslagets ansvar i läroplanerna? Vilka förskjutningar framträder mellan de olika läroplanerna gällande diskursen om förskollärarens ansvar? I resultatet får vi syn på att diskursen om ansvar i förskolan förskjutits, från att beröra hela arbetslaget till att specifikt gälla förskollärare. Därmed menar vi att förskollärarens profession idag hamnat i nytt ljus. Genom en närgranskning av läroplanernas formuleringar har vi ämnat synliggöra på vilket sätt förskjutningar framträder samt hur de kan förstås i relation till olika läroplanstraditioner. Vår slutsats är att den svenska förskolemodellens traditionella ställning utmanas av ett marknadsanpassat synsätt på såväl samhälle som förskola. Detta ger konsekvenser för ansvarsdiskursen kopplat till olika yrkespositioner i förskolan.

The main purpose with this essay is to map the content of Lektion.se that focuses on religiouseducation adapted to the upper level of the compulsory school. My intention is to enlightfuture users of this website and inform them what to expect. The results show that there issome variety in the contents but sometimes it tends to focus more on one religion compare toothers. It also shows that theier is some variation regarding the level on the material. Forexample: Material that focuses on Islam often tend to be more basic and is often focused oncenceptions. However, their is some difficulties to come to a conclusion regarding if thecontent of Lektion.se is good or bad, even though that´s not the intention with this essay. Wesimply dont know how future users choose to handle the materials. Nevertheless, the overallresults shows that their is a clear focus on plain fact regarding each religion. The plain factthat is presented often tend to treat more general knowledge about the religion. But, as it willshow in the analysis, plain fact and focus on cenception doesn´t always mean a bad thingregarding students´ knowledge development. Sometimes it´s necessary.

I läroplanen för förskolan (Skolverket, 2018) har lekens betydelse förtydligats där den beskrivs i ett eget avsnitt som en central och viktig del i undervisningen. Under den verksamhetsförlagda utbildningen upplevde vi vid tillfällen att leken betraktats som oviktigt tidsfördriv av vårdnadshavare och vid avsaknad av personal eller dokumentation synliggörs inte lekens betydelse. Syftet med examensarbetet var att synliggöra och jämföra förskolepersonals samt vårdnadshavares resonemang kring lekens betydelse i förskolan och hur lekens betydelse kommuniceras genom dokumentation. Vi använde oss av tre frågeställningar för att besvara examensarbetets syfte vilka var: Hur resonerar förskolepersonal och vårdnadshavare kring lekens betydelse i förskolan? Hur synliggörs leken i förskolepersonalens dokumentation? Hur förmedlar förskolepersonalen dokumentationen av lek till vårdnadshavare? Det empiriska materialet samlades in genom två webbaserade enkäter, där två förskolor deltog med både personal och vårdnadshavare. Resultatet utgjordes av en tematisk analys där teman skapades utifrån examensarbetets frågeställningar och teoretiska perspektiv. Resultatet av examensarbetet visade att vårdnadshavarna hade mycket kunskap om lekens betydelse i förskolan och att deras tankar till stor del överensstämde med förskolepersonalens resonemang, samt gick i linje med läroplanen för förskolan. Att leken uppfattades som endast ett tidsfördriv av vårdnadshavare har med bearbetningen och analysen av resultatet förändrats, då många av vårdnadshavarna såg vikten av lekens betydelse för barnens utveckling och lärande. I undervisningen är dokumentationen som kulturellt redskap viktig för att förstå barns lärande i leken och hur man vidare kan utmana deras lärande inom den proximala utvecklingszonen men resultatet visade att synliggörandet av lekens betydelse för vårdnadshavare var bristfällig.