Studiens syfte är att undersöka hur pedagoger uttrycker sig kring barngruppens storlek och när det blir ett problem. Detta för att förstå hur förskollärarna kan skapa möjligheter och villkor till barns utveckling samt erbjuda en likvärdig utbildning till alla barn trots barngruppens storlek. Till vår studie har vi valt att utgå från Bronfenbrenners utvecklingsekologiska systemteori (1979, 1986). Teorin bidrar till förståelsen av samband mellan politiska frågor, pedagogiska mål, förskollärares kompetens och materiella resurser. Vidare analyserar vi i vår text om hur förskollärare organiserar verksamheten i förskolan för att skapa villkor för barns lärande utifrån läroplanens intentioner. För att uppnå studiens syfte har vi formulerat det i tre frågeställningar: - Vilken betydelse har barngruppens storlek för den pedagogiska verksamhetens kvalitet enligt förskollärare? - Vilka möjligheter och begränsningar skapar barngruppens storlek enligt förskollärare? - Hur förskollärarna utifrån deras kompetens skapar goda villkor för barns välmående, utveckling och lärande i förskolan? Vi har sedan tidigare haft ett stort intresse över barngruppens storlek i förskolan. Detta väckte vårt intresse och valde att fokusera och få en förståelse över varför barngruppens storlek förknippas som ett problem. Vi vill därför synliggöra och få en uppfattning kring barngruppens storlek, med hjälp av en kvalitativ forskningsmetod har vi samlat in material till vårt empiri som består av semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna gjordes med fem förskollärare från tre olika förskolor i två olika kommuner. Resultatet i vårt studie visar på att de fem förskollärare som intervjuades har en gemensam syn på både möjligheter samt hinder som en stor barngrupp ger. Vidare behöver förskollärarna arbeta i mindre grupper för att minska oron /stressen och för att kunna arbeta utifrån läroplanens intentioner samt höja förskolans kvalitet.

I föreliggande studie kommer vi att redogöra för en grupp förskollärares uppfattningar och föreställningar om förskolan, dess verksamhet och arbetssätt utifrån tre verksamhetsbegrepp: arbete, lek och inlärning. Studien lånar dessa begrepp, delar av metod och utförande samt empiri från en studie utgiven 1990 och skriven av Boel Henckel. Hon ville undersöka förskollärares och förskollärarstudenters uppfattningar och föreställningar om förskolan, samt om förskollärare handlade på samma sätt som de tänkte. Vi genomförde fem intervjustudier för att samla in vår empiri, som sedan sorterades enligt Henckels kategorier och jämfördes. Empirin som samlades in sorterades utifrån de kategorier som Henckel formulerade i sin studie, varefter emprin analyserades och jämfördes med Henckels resultat samt styrdokument. Med hjälp av en sociokulturell utgångspunkt i analysen har det sedan varit möjligt att se likheter och förändringar i resultaten och diskutera deras ursprung.

I denna uppsats har syftet varit att undersöka hur verksamma idrottslärare uppfattar att lärarrollen påverkar omsättningen av läroplanen. Uppsatsen uppmärksammar även vad det dubbla läraruppdraget innebär och hur medverkande lärare upplever förändringen mellan Lpf94 och Lgy11. För att undersöka detta har vi utgått ifrån följande frågeställningar; Hur arbetar lärare med att omsätta läroplanen för att ge eleverna möjlighet att ta till sig kunskap och samtidigt främja elevernas människoblivande i sin undervisning? Vad innebär lärarrollen för idrottslärare utifrån det dubbla läraruppdraget? Hur upplever lärare med erfarenhet från Lpf94 och Lgy11 förändringen av läraruppdraget i ämnet idrott och hälsa? Vi analyserar undersökningen utifrån det dramaturgiska perspektivet som Goffman (2009) formulerat. I vår tidigare forskning lyfter vi fram relevant forskning som vi även relaterar vårt resultat till. Uppsatsen är utförd utifrån en kvalitativ induktiv forskningsmetod där resultatet från semistrukturerade intervjuer tolkats och jämförts med tidigare forskning samt styrdokument. I resultatet framkommer det hur komplex lärarrollen är och hur personlighet, intressen och erfarenheter kan påverka lärarrollen. Det belyser även att lärarnas arbetsuppgift innefattar betydligt mycket mer än att vara en kunskapsförmedlare. Slutligen visar vårt resultat att lärarrollen har en avgörande roll för hur det dubbla läraruppdraget uppfattas och genomförs.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur idrottslärare på högstadiet förstår läroplanen avseende friluftsliv samt hur dessa arbetar för att bedöma friluftsliv beroende på de förutsättningar som finns på skolan. Undersökningen är baserad på semistrukturerade intervjuer vilket är en typ av kvalitativ metod. Uppsatsens teoretiska utgångspunkt tar avstamp i ett socialkonstruktivistiskt perspektiv samt Göran Lindes teori kring de tre arenorna, formulerings-, transformerings- och realiseringsarenan. Empirin bygger på sex idrottslärares upplevelser och tankar. Två av dem arbetar på skolor i en mindre ort och fyra på skolor i stadsmiljö. Syftet med detta urval var att visa på eventuella skillnader och likheter och huruvida skolans geografiska plats kan påverka undervisningen i friluftsliv. Resultatet pekar på att idrottslärarna generellt anser läroplanens del gällande friluftsliv vara svårtolkad samt att det spontana friluftslivet är en större utmaning för stadsskolor. Det visar sig också att samtliga idrottslärare använder någon form av friluftsdag vid undervisningen och att detta ofta kombineras med orientering.

Teknikämnet i grundskolan har granskats av skolinspektionen och att undervisningen sällan utgår från kursplanen. Dessutom utgår inte undervisningen från elevernas intressen och erfarenheter. Det saknas samsyn mellan lärarna kring hur läroplanen skall tolkas och hur undervisningen skall genomföras. Oklarheter gör det svårt för lärare att överblicka teknikämnets avseende mål och undervisning. Samtidigt är teknik helt klart ett framtidsämne med stor betydelse för samhälle, skola och elever. Detta examensarbete har som syfte att undersöka hur lärare i årskurserna 7-9 kan utveckla sin teknikundervisning i relation till kursplanen. I denna undersökning framgår att lärarna i alltför hög grad utgår från elevernas förkunskaper, erfarenheter och intressen när de planerar teknikundervisningen. Granskningen visar att mina informanter känner sig osäkra på kursplanen samt det förhållningssätt och metoder som är utmär¬kande för teknikämnet och som medför ett effektivt lärande i teknik. Det gäller både för lärare med behörighet att undervisa i ämnet och de som saknar en sådan. Lärarna anser att det saknar ändamålsenliga lokaler, utrustning och materiel för att lärarna ska kunna undervisa eleverna utifrån det centrala innehållet. För att eleverna skall få en möjlighet att utveckla teknikvetenskapliga kunskaper genom att prova och ompröva sina idéer. / The technical subject in the elementary school has been reviewed by the school inspector and that the teaching is rarely based on the syllabus. In addition, the teaching is not based on the students' interests and experiences. There is no consensus among the teachers about how the curriculum should be interpreted and how the teaching should be implemented. Clouds make it difficult for teachers to overlook the technology subject's goals and teaching. At the same time, technology is clearly a topic of the future with great significance for society, school and students. The purpose of this thesis is to investigate how teachers in grades 7-9 can develop their technology teaching in relation to the syllabus. In this survey, it is clear that the teachers are too much based on the students' prior knowledge, experience and interests when planning the technology teaching. The review shows that my informants feel insecure about the syllabus as well as the approaches and methods that are excellent for the technology subject and which entails effective learning in technology. This applies both to teachers with the right to teach the subject and those who do not have one. The teachers believe that there is no suitable premises, equipment and equipment for the teachers to be able to teach the students based on the central content. To give students an opportunity to develop technical science knowledge by trying and retesting their ideas.

Syftet med denna studie är att undersöka högläsningsarbetet i förskolan, med koppling till den kommande läroplanen som kommer ut i reviderad utgåva första juli 2019. Arbete med högläsning i den planerade verksamheten står framskrivet i den nya läroplanen som ett obligatoriskt moment, och vi vill synliggöra både det arbete som sker såväl i den nuvarande verksamheten som i den kommande med hänsyn till läroplansändringar. Anledningen till att vi valde att skriva om högläsning är att vi har uppmärksammat ute i verksamheten att högläsning inte alltid finns med. Genom semistrukturerade intervjuer och informella samtal med personal i förskolan och skolan har vi undersökt vårt syfte med kvalitativa metoder för att kunna skapa meningsfullhet, se samband och kunna jämföra personalens svar och berättelser. Två förskolor medverkar i denna studie för att kunna påvisa likheter och skillnader i arbetssätt. Vi kommer presentera denna studie med koppling till ett sociokulturellt perspektiv med Vygotskijs arbete som grund. I analysen presenteras empirin, det vill säga de svar som vi har fått utifrån de intervjuer och samtal som utförts. Dessa kommer sedan jämföras och diskuteras i studiens diskussion. Utifrån gjorda intervjuer och samtal kunde vi se ett tydligt mönster i högläsningens funktion med koppling till hur mycket det faktiskt arbetas med det ute i verksamheten. I samtliga intervjuer och samtal som utförts var synen på högläsning god, men majoriteten berättade att de gärna arbetade mer med högläsning, oavsett hur mycket de arbetade med det just nu. Vi kan dra slutsatsen att högläsningen har stor påverkan på barns utveckling, och att den behöver synliggöras i verksamheten. I samband med den nya läroplanen kanske högläsningsarbetet kan omstruktureras och planeras in i verksamheten för att skapa meningsfullhet för barnen.

Vårt syfte med denna studie är att synliggöra föreställningar kring huruvida förskolans uppdrag kan komma att förändras med fokus på begreppet undervisning som införs i förslaget till den senaste reviderade läroplanen för förskolan.Vi har i det här arbetet valt att fokusera på att synliggöra föreställningar hos aktörer som innehar befattningar på styrnings- och ledningsnivåer inom förskolans organisation. För att inhämta empiri till vår studie valde vi att genomföra semistrukturerade intervjuer vilka gav utrymme för följdfrågor och intressanta resonemang. Resultatet av intervjuerna baseras på sex respondenters deltagande, verksamma i två olika kommuner och med olika yrkesroller inom förskolan.Studiens teoretiska utgångspunkt är socialkonstruktionism vilken betonar att genom ett pågående thesocialt samspel mellan människor skapas en social verklighet som ständigt förändras utifrån människornas olika erfarenheter.Studiens resultat visar på att ett införande av begreppet undervisning i läroplanen skulle kunna innebära en förhöjd kvalitet i verksamheten tillsammans med större kompetens och en ökad status för yrkesrollen som förskollärare. I empirin framkommer även en variation som visar på att det finns tveksamheter till innebörden av undervisning i förskolan eftersom det kan tolkas som att undervisning redan förekommer i den nuvarande förskoleverksamheten.

Syftet med studien är att undersöka hur lärare i ämnet idrott och hälsa bedriver simundervisning och livräddningsundervisning. Vidare är syftet att undersöka hur lärare ställer sig till en tydligare progression och nivåanpassning inom simning och livräddning för grundskolans årskurs 7-9. Teorin baserades på Göran Lindes (2012) läroplansteori med de tre arenorna, formuleringsarenan, transformeringsarenan och realiseringsarenan. Jag använder även Bernstein (2000) begrepp om svag och stark klassificering som också tillhör läroplansteorin. Studien baseras på en kvalitativ undersökning där jag intervjuade sex stycken idrottslärare verksamma på högstadiet, tre stycken manliga och tre stycken kvinnliga. Det var ett geografiskt och socioekonomiskt spann mellan skolorna där dessa lärare arbetade. Resultatet från studien visar att lärarna bedriver sim-och livräddningsundervisning på olika sätt. Fyra stycken av lärarna tar hjälp av simklubbar eller andra aktörer för att bedriva simundervisningen. Två av lärarna bedrev sin simundervisning själva. Alla lärare hanterade livräddningsundervisningen själva. Resultatet visar även att lärarna lägger in en ytterligare bedömning för simningen i ett annat kunskapskrav som har med rörelse att göra. De flesta lärarna skulle vilja se ett tydligare innehåll i livräddningen. Några lärare skulle även vilja se en längre simsträcka, samt att några skulle vilja att simningen hade samma betygsystem som de andra kunskapskraven inom idrott-och hälsa.

Denna studie har som syfte att undersöka och belysa både möjligheter och svårigheter i förskollärares arbete med undervisning i förskolan. Problemformuleringen ligger i att ta reda på hur sex förskollärares tankar och erfarenenheter kring begreppet undervisning ser ut i förhållande till revideringen av läroplanen 2018. Hur ser förskollärarna på sitt uppdrag när undervisning blir ett centralt begrepp, samt hur tror de att de kommer använda undervisningen i omsorgen, leken och lärandet?De teoretiska perspektiven vi har valt i denna studie är den sociokulturella och utvecklingspedagogiska teorin. Teorierna berör begrepp som kan kopplas till undervisning i förskolan, begreppen är interaktion, kommunikation och samspel. Teorierna beskriver hur barn lär av varandra och förskollärarens roll för att skapa förutsättningar för barns lärande och utveckling.Vi har använt oss av en kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer, detta för att se hur införandet av det kommande begreppet undervisning i förskolan tolkas av de intervjuade förskollärarna. Resultatet visar att förhållningssättet varierar mellan förskolelärarnas syn och erfarenhet av begreppet undervisning. Detta beror till stor del på hur många yrkesverksamma år de haft som förskollärare. De förskollärare som arbetat kortare tid som förskollärare hade mer positiv inställning till begreppet undervisning än de som arbetat längre.

Arbetet grundar sig från regeringens beslut att införa programmering i matematikundervisningen. Syftet med studien är att ta reda på om matematiklärare kan se samma fördelar som Skolverket med införandet av programmering i matematikundervisningen samt om matematiklärarnas kunskaper om programmering påverkar deras föreställningar. Empirin samlades in genom enkäter och intervjuer från lärare på samma högstadieskola. Resultatet visar att kunskapen om programmering varierar stort. Matematiklärarna med mer kunskap om programmering ser fler fördelar medan matematiklärarna med mindre kunskap ser färre fördelar. Gemensamt ser dock alla matematiklärarna att införandet av programmering i matematikundervisningen kommer bidra till att förbereda eleverna för den digitaliserade världen vi lever i idag. En del har dock svårt för att se hur programmering kommer stärka elevernas problemlösningsförmåga.