Den här studiens utgångspunkt var att från det läroplansteoretiska problemområdet om pedagogers arbete med implementering analysera hur sju fritidspedagoger och lärare i fritidshem tolkade och beskrev sitt arbete med läroplansimplementering utifrån fritidshemmets läroplanskapitel, med särskilt fokus på området språk och kommunikation. Studien bygger på sju semistrukturerade intervjuer, varav många genomfördes med hjälp av distansverktyg p.g.a. Covid-19. Resultatet visade att det språkliga arbetet kunde delas in i teman som muntlig kommunikation, konfliktlösning, läsning samt flerspråkiga elever. Läroplanens formuleringar beskrevs både som tolkningsbara och öppna likväl som skolifierade, vilket riskerar att missa det fritidspedagogiska arbetssättet. Det fanns tydliga tendenser till att personalens egna intressen styrde upplägget på fritidshemmet, och förutsättningarna var i många fall det som hindrade respondenterna från att genomföra alla idéer de hade om verksamheten. Förutsättningar för läroplansimplementering som nämndes i den här studien handlade om planeringstid, elevgruppernas storlek, samarbete mellan personalen och skilda förutsättningar för samma uppdrag. Slutsatsen som framträdde var att för att fritidshemmets läroplans skrivelser om språk och kommunikation ska kunna implementeras fullt ut krävs möjligheter till kollegial reflektion och tid för pedagogiska planeringar, något som ansågs vara en bristvara på flera fritidshem i studien. Studien belyser slutligen behovet av framtida forskning, både kring fritidshemmet och läroplansimplementering samt kring fritidshemmets arbete med språk och kommunikation, då dessa områden är sparsamt beforskade. / <p>2020-06-08</p>

Denna studie undersöker framställningar av genus i barnböcker som används i förskolans undervisning. Metoden som användes var att tillfråga 37 förskolor i en medelstor svensk kommun vilka böcker de använder sig av i sin undervisning för att sedan analysera dessa ur ett genusperspektiv. Analysen genomfördes i form av en kvalitativ textanalys med en teoretisk förankring i Hirdmans (2001) teori om genussystemet och maktordningar. Studien fann att det förekommer både isärhållning av normer om manligt och kvinnligt i enlighet med Hirdmans (2001) teori men även en ihopblandning av normer om manligt och kvinnligt vilket strider mot det Hirdman (2001) uttrycker. Isärhållningen består av tillfällen där traditionella normer uttrycks medan ihopblandningen är instanser då normer överskrids eller blandas ihop med varandra. Studien fann även olika tendenser som antingen legitimerade genusmässiga maktordningar i barnböckerna eller som ifrågasatte dessa. Legitimeringen består av tillfällen där den manliga makten förstärks medan kvinnan försvagas. Ifrågasättningen handlar om när kvinnor tar mer plats eller gör mer anspråk på makt än män. Den slutgiltiga diskussionen behandlar på vilket sätt resultatet från analysen av böckerna kan påverka förskollärarens yrkesroll och arbetet med jämställdhet i förskolans utbildning.

Under hela den moderna svenska förskolans existens har meningsskiljaktigheter florerat kring förskolans uppdrag och hur omsorgsarbetet ska genomföras. Syftet är att analysera hur omsorg har förändrats över tid sedan införandet av en läroplan för förskolan. För att svara på syftet har vi genomfört en kvalitativ innehållsanalys av text i förskolans styrdokument, dess förarbeten och remissvar. Resultatet visar att omsorg fått en allt mindre framträdande roll i läroplanerna till förmån för individuellt lärande. Vår slutsats är att omsorg har fått olika betoning och synliggörande under åren där begreppet i de senaste läroplanerna har minskat men att det i läroplanen som infördes 2018 har fått en ökad betoning, ökad förekomst av ordet samt ett förtydligande.

Utifrån det läroplansteoretiska perspektivet har vi betraktat hur förskollärare uppfattar kompetenser kopplade till yrkesrollen hos förskollärare och vilka undervisningskompetenser som beskrivs som betydelsefulla inom förskolan. Syftet med studien är att analysera hur förskollärarkompetens betraktas av verksamma förskollärare och vilka undervisningskompetenser som kan krävas för yrkesutövningen. Studien är kvalitativ och det genomfördes åtta intervjuer på legitimerade och verksamma förskollärare. Intervjuerna genomfördes i norra och mellersta Sverige. Resultatet urskiljer de förskollärarkompetenser som ger förutsättningar att förstå formulerade läroplansområden är att det finns ämnes- och didaktiska kompetenser, engagemang och intresse att vidareutvecklas tillsammans i sin yrkesutövning och i verksamheten tillsammans med barn. Viktiga förutsättningar att kunna bedriva undervisning beskrivs som den sociala och relationella kompetensen att möta barn, skapa tillitsfulla relationer med barn, andra pedagoger och vårdnadshavare. Omsorg, lyhördhet och flexibilitet tillsammans med en stabil grundstruktur för hur det pedagogiska arbetet ska verkställas framkommer som förutsättning för att förskollärarna ska kunna efterfölja läroplanens mål. / <p>2019-12-20</p>

Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om hur läromedel i samhällskunskap för årskurs 1-3 ger uttryck för en genusmedvetenhet.Frågeställningarna: Hur beskrivs och uttrycks flickor/kvinnor respektive pojkar/män i texten? På vilket sätt visas normföljande- och normbrytande inslag i texten?Vi har använt oss av en kvalitativ textanalys, med analysverktyg och fördjupningsfrågor, som metod för att besvara våra frågeställningar. Vårt resultat visade att pojkar respektive flickor beskrivs ha både kvinnliga och manliga egenskaper i samtliga läromedel. Vidare visade resultatet också att det förekom normföljande- och normbrytande inslag. Resultatet visade också att en genusmedvetenhet angående egenskaper, aktiviteter, intressen, vardags- och arbetsliv finns i dessa läromedel då flickor och pojkar har beskrivits och uttryckts på olika sätt i olika sammanhang. Generellt har vi inte upptäckt någon skillnad mellan läromedelstexterna i framställningen av personerna utifrån våra analysverktyg.

Uppskattningsvis så skadas ca 280 000 personer varje år vid fysisk aktivitet. I läroplanen för Idrott och hälsa årskurs 7-9 så står det att vid slutet av år 9 så ska eleven på ett i huvudsak fungerande sätt kunna förebygga skador. Studiens empiri består av 20 svar från idrottslärare runt om i landet för att se hur de arbetar med just dessa frågor. Frågorna som bland annat behandlades i studien var hur idrottslärare arbetar med idrottsskador samt det skadeförebyggande arbetet av dessa med eleverna, vilka rutiner som finns på skolorna ifall olyckan är framme, vilka verktyg som används vid undervisningen kring idrottsskador och det skadeförebyggande arbetet kring dessa. Resultatet visade att många lärare arbetar på liknande sätt i grunden men att kunskapen kring ämnet skiljer beroende på hur länge man har jobbat inom yrket.Nyckelord: Idrottslärare, idrottsskador, läroplan, skadehantering

Syftet med studien är att undersöka och åskådliggöra förskollärares uppfattningar om fantasi och föreställningsförmåga som fenomen, samt hur de anser att fenomenen kan stimuleras och utvecklas i förskolans verksamhet. Studien ämnar även att undersöka hur barns fantasi och föreställningsförmåga framkommer för förskollärarna. Genom fenomenologisk teori och metod utformades semistrukturerade intervjuer med sex förskollärare. En fenomenologisk femstegsanalys har genomförts och analyserat den insamlade empirin. Resultatet från analysen visade att fenomenet fantasi uppfattades genom tre enskilda teman, redskap, kreativitet och lek och ett fjärde tillsammans med föreställningsförmågan, nämligen verklighet. Föreställningsförmågan uppfattades genom tre teman, verklighet, förståelse och att föreställa sig. Från informanternas uppfattningar om fantasi framkom att fantasi kan ses som ett redskap att använda i varierande aktiviteter, med varierande förmågor tillsammans med kreativitet och att fantasi ses som grund till leken. I uppfattningar om föreställningsförmåga framkom att förmågan innebär att ha förståelse för andra människor, att kunna föreställa sig saker som inte finns samt att verkligheten inte kan frånkopplas från varken fantasi eller föreställningsförmågan.

Studiens syfte är att undersöka huruvida elever som läser svenska som andraspråk förbereds likvärdigt jämfört med elever som läser svenska inför eftergymnasiala studier. För att komma fram till om eleverna förbereds undersöker studien hur svenska som andraspråk 3 och svenska 3 skiljer sig åt i kursinnehållet samt om texterna som ingår i nationella provet för årskurs 3 har ett läsbarhetsindex som motsvarar läsbarheten i texter som elever möter i eftergymnasiala studier. Styrdokumenten för svenska som andraspråk 3 och svenska 3 jämfördes även med fokus på likheter och skillnader. Resultatet visade att texterna som används i nationella provet ligger på ungefär samma läsbarhetsindex som högskoletexter. Vad gäller kursinnehållet för svenska som andraspråk 3 ligger kursens fokus på samtal snarare än textproduktion som svenska 3 lägger fokus på. Eventuella effekter av styrdokumentens olikheter diskuteras även med hjälp av Bourdieus teori om kunskap som kulturellt kapital. Slutsatserna som dras i studien är att texterna som behandlas i nationella provet motsvarar svårigheten hos de texter som elever möter i eftergymnasiala studier. Styrdokumenten för svenska som andraspråk 3 och svenska 3 skiljer sig däremot åt till den grad att elever som läser svenska som andraspråk inte får med sig samma kunskaper som elever som läser svenska.

Den 1 juli 2019 fick digitalisering en ny innebörd med förtydligade mål i den reviderade utgåvan av Läroplan för förskolan. I och med denna implementering är syftet med studien att undersöka hur verksam personal gördigitaliseringspolicy i verksamheten och vilka svårigheter de kan finna med arbetet inom ämnet. Policy enactment-teorin har varit utgångspunkten i studien, som på svenska översatts till “att göra policy”.  Studien utgår från en kvantitativ undersökning i form av enkäter som har skickats ut till verksam personal på förskolor runt om i Sverige där 239 personer deltagit. Enkätsvaren har kategoriserats och analyserats efter tre olika idealtyper som benämns som troende, ambivalenta, och icke troende. Majoriteten av respondenterna ställer sig positiva till digitalisering i förskolan, men trots detta kan de flesta sätta ord på någon eller några nackdelar med ämnet. Resultaten visar på en mångfald i görandet av digitaliseringspolicy i förskolan, bland annat på grund av personalens eget intresse och personliga värderingar kring ämnet. Resultatet visar även på att kompetensbrist hos personal kan stå som hinder för görandet av digitaliseringspolicy i förskolan, vilket kan skapa en stor variation i hur digitala medel används i förskolor runt om i Sverige. Detta kan leda till ett glapp i undervisningen, och gör att barn kan bli påverkade av personalens egna personliga värderingar och åsikter, vilket är någonting som Läroplan för förskolan inte förespråkar.

The purpose of our study is to gain an increased understanding of how the preschool teacher's clarified responsibility has affected the work team in general and in terms of the division of responsibilities of tasks. The questions that are central to this study are; is there any difference in work tasks within the work team? How does the division of responsibilities of the work team differ in practice from what is formulated in the preschool curriculum? How does the work team respond to the clarified responsibility in the curriculum? As a method, we have used a questionnaire study with a qualitative nature. The reason for this is to bring in the quantitative aspect, ie. to be able to see how several departments view the phenomenon and partly from a qualitative point of view so that we have the opportunity to take part in the personal experience. As a theoretical framework, we have used curriculum theory where we explore the different arenas, but also the framework factor theory is a central part of our analysis. During the work process, several interesting thoughts have emerged regarding the flat versus the hierarchical internal organization of the work team, the importance of a functioning collaboration but also thoughts about a complex and difficult-to-define leadership and the childminder's role in terms of inclusion and influence in daily activities. / Syftet med vår studie handlar om att få en ökad förståelse för hur förskollärarens förtydligade ansvar har påverkat arbetslaget i stort samt vad gäller ansvarsfördelning av arbetsuppgifter. De frågor som vi har ställt samt utgått från är; finns det någon skillnad i arbetsuppgifter inom arbetslaget? Hur skiljer sig arbetslagets ansvarsfördelning i praktiken mot vad som formulerats i förskolans läroplan? Hur ställer sig arbetslaget till det förtydligade ansvaret i läroplanen? Som metod har vi använt oss av en enkätstudie med kvalitativ karaktär. Anledningen till detta är för att dels få in den kvantitativa aspekten dvs. att kunna se hur flera avdelningar ser på fenomenet och dels ur ett kvalitativt hänseende för att vi ska ha möjlighet att ta del av den personliga upplevelsen. Som teoretiskt ramverk har vi använt oss av läroplansteori där vi utforskar de olika arenorna men även ramfaktorteorin utgör en central del i vår analys. Under arbetsprocessen har flera intressanta tankar framkommit vad gäller den platta kontra den hierarkiska inre organisationen hos arbetslagen, vikten av ett fungerande samarbete men även tankar kring ett komplext och svårdefinierat ledarskap samt barnskötarens roll vad gäller dess inkludering och inflytande i den dagliga verksamheten.