Läroplanen för förskolan nämner att föräldrarnas möjlighet till inflytande och delaktighet beror på hur verksamheten i förskolan presenteras. Genom att förskolans mål och innehåll presenteras tydligt ökar föräldrarnas kunskaper och möjligheten till inflytande. Kunskaper om förskolan och dess verksamhet är även en förutsättning till föräldrars möjlighet till utvärdering. Pedagogerna i dagens förskola möter familjer med olika etniska, sociala, religiösa och kulturella bakgrunder. Detta examensarbete undersöker pedagogernas syn på användningen av läroplanen för förskolan, i arbetet med föräldrar. I arbetet analyseras även förskolans uppgift som kulturell mötesplats och en arena för integration. I litteraturavsnittet framgår att föräldrarnas kunskap om och engagemang i förskolan/skolan är en viktig del i barnets lärande. Att föräldrar har kunskap om skolsystemet bidrar till att föräldrarollen stärks både i hemmet och i det övriga samhället. För att som förälder känna till vilka krav och förväntningar som de kan ställa på förskolan finns ett behov av att ha kunskap om läroplanen för förskolan. Pedagogerna i förskolan har en viktig roll som samhällsrepresentanter till nyanlända familjer. Samtidigt menar forskare att dagens skola inte är väl anpassad för Sveriges flerspråkiga samhälle. Ingen pedagogisk verksamhet kan anses ha en god pedagogisk kvalitet om den inte bedrivs i samarbete med barnens föräldrar. Undersökningen genomfördes med hjälp av en enkätstudie, som omfattade åtta förskolor. Enkäter skickades ut till sammanlagt 100 pedagoger på förskolorna, svarsfrekvensen i studien uppnådde 60 %. Fokus i enkäterna har lagts på läroplanens användning i förskolans verksamhet i kontakten med föräldrar. Enkäterna har även till viss del behandlat mångfalden i förskolan. Resultatet av studien visar att majoriteten av pedagogerna på förskolan har erfarenheter av att möta familjer med annat modersmål än svenska. Samtidigt visar resultatet att tillgängligheten av dokument på olika språk är begränsad på förskolan.

Det som undersökts i denna studie är lärares sätt att se på miljöetiska frågor. Studien syftar till att utreda om detta är bundet till någon ämnesgrupp, någon bakgrund eller deras personliga ställningstaganden. Undersökningen har utförts bland lärare som undervisar på grundskolans senare år. Metoden som använts är en kvantitativ metod. Det empiriska materialet utgörs av 76 enkäter som har insamlats från fem skolor i en mellansvensk kommun. Studien visade att lärare tycker att miljöetiska frågor är viktiga men att de i praktiken har ett begränsat utrymme. Sociala faktorer, värderingar och intressen tycks vara viktiga för förekomsten av miljöinslag i undervisningen. Det som också framkom i resultatet av studien är att ma/no-lärares åsikter skiljer sig från de andra lärarnas, detta inte nödvändigtvis för att de är ma/no-lärare utan möjligen för att det finns ett intresse i grunden.

Undersökningens syfte har varit att studera förskollärares arbete med och uppfattningar kring rörelse för att få en insikt i vilken roll rörelse har i förskola respektive förskoleklass. Ett vidare syfte var att undersöka om det fanns några skillnader i arbetet med rörelse i den dagliga verksamheten mellan förskollärare i förskola och i förskoleklass. Förskolan och förskoleklassen har olika läroplaner och vikten av rörelse framkommer mycket olika i dessa. Förskolans läroplan lägger en större vikt vid rörelse och fysisk aktivitet än vad skolans läroplan gör. Betyder det att förskollärares arbete förekommer mindre i förskoleklassen än i förskolan? Forskning har visat att barn blivit mer stillasittande. En bidragande orsak är en ökad användning av dator, bil och mer tv-tittande. På grund av detta ville vi undersöka hur mycket rörelse som förekommer i förskolan respektive i förskoleklassen. Som metod användes semi-strukturerade intervjuer samt observationer med hjälp av ett löpande protokoll som är en del i en kvalitativ metodansats. Intervjuerna genomfördes med sex förskollärare på tre förskolor och i tre förskoleklasser. Observationerna genomfördes under en dag i respektive verksamhet. I den teoretiska delen behandlas tidigare forskning kring ämnet samt rörelse ett utvecklingspsykologiskt-, didaktiskt- och pedagogiskt perspektiv i olika sammanhang. Resultatet visade att några egentliga skillnader inte fanns mellan förskola och förskoleklass, varken vad gäller förskollärares uppfattningar eller arbete med rörelse. Arbetet med rörelse och dess roll i verksamheten beror till stor del på förskollärares intresse och kunskap kring rörelse. Skillnaden ligger främst i förskoleklassens mer styrda schema som medför att barnen i förskoleklassen får mindre tid utomhus till skillnad mot barnen i förskolan. Rörelsen hänvisas ofta till utomhusvistelsen och i och med detta får barnen i förskoleklassen mindre tid till fri rörelse utomhus. Vad gäller förskollärares uppfattningar kring rörelse ansåg både förskollärare i förskola och förskoleklass att det är något mycket viktigt som påverkar barnens utveckling på många olika sätt. Resultatet visade även att de två olika läroplanerna inte hade någon större påverkan i arbetet med rörelse i förskoleklassen då förskollärarna arbetade mer utifrån förskolans läroplan gällande rörelse och fysisk aktivitet.

Teachers in social sciences have a broad subject field to base their education on. This term paper examines, thru interviews, which factors that have an influence on the subjects contents in the A course of Social Sciences at Swedish high schools. Having interviewed four active teachers at three different schools, it shows that control documents like subject- and national curricula have little to say about what kind of subject that should been taught. Teachers seem rather to rely on local collegiate consensus, the textbook, locally prepared control documents, and adjusting to program directions while choosing material. In the final discussion the risk of structuring the subject around the text book is being investigated, along the fact that new locally control documents need to be written even for basic planning structures. Given the fact that the control documents are couched in general terms, the paper finally claims on account on this matter that pupils rights’ for equal education are being jeopardized.   Key words: Didactics, Social Sciences, Education, National Curriculum, Social Sciences Curriculum, Selection Matters

The essay explores nationalism in the curriculum of the swedish school from 1878 to 1994. The text has been undertaken an analysis in three levels of discourse based on Norman Faircloughs critical language analysis. The first level is the text, the second is types of discourses and the third is order of discourse. The nationalism in the curriculum has been related to three nationalistic types of discourses, derived from earlier studies on Swedish nationalism. They are conservative nationalism, “folkhemsnationalism” and contemporary nationalism. These discourses are related to Antonio Gramscis theory on hegemony and power in the capitalist society witch covers the order of discourse level of the analysis. Nationalism is then viewed as an ideology to maintain status quo and that the discursive changes are the result of an hegemonic negotiation between dominant and subaltern.  The study shows how an conservative nationalism dominates in the curriculum from 1878 and 1919. There is some signs of the “folkhemsnationalism” in 1919 but it is not until 1955 that it becomes dominant. The contemporary nationalism is a less clear category than the earlier kinds. It is existing in 1969, then there is a movement backwards in the 1980 before the contemporary nationalism becomes dominant in 1994.

No description available.

Denna studie undersöker vilka förändringar som har skett ute på förskolor efter revideringen av Läroplanen för förskolan år 2010. Undersökningen ger perspektiv från sex förskolor med olika förutsättningar och tre förskolechefer i en medelstor stad. Dokumentation som används på rätt sätt, är bra för att lyfta fram verksamheten. I Förskolan håller dokumentationen på att bli en naturlig del av planerings- och utvärderingsarbetet, där tanken är att man kontinuerligt ska använda dokumentation som medel för reflektion kring arbetet som görs samt att reflektionerna ska leda till ett utforskande arbetsätt. Detta har visat sig vara en stor utmaning för en del förskolor. Upplevelsen i tidigare skedet av revideringen har varit att dokumentationen tagit för stor plats i verksamheten och barnen blivit lidande på grund av tiden som gått åt dokumentationen. Detta läge har idag förändrats men än är man inte klar över hur det ska arbetas med dokumentationen. De flesta förskolor idag söker en modell för hur arbetet ska se ut. Dokumentationen har en tendens att ses som ett arbete utanför verksamheten snarare än en del av verksamheten. Tanken är att man genom tid och kompetensutveckling ska förändra arbetssättet ute i Sveriges förskolor. Vikten av reflektion är idag förskolans största verktyg till en gynnsam verksamhet för både barn och personal. Reflektion öppnar ögonen för saker som människan inte tidigare kunnat se och ger utmaningar i vardagen. Genom reflektionen är tanken att pedagogerna och barnen ska komma varandra närmre och det ska bli en bättre verksamhet för alla. Förskolorna i undersökningen ger svar på hur det idag, två år efter revideringen arbetas med dokumentation.

I det här arbetet har jag försökt att få en uppfattning om hur vi ska arbeta med demokrati i skolan. Jag har genom en litteraturstudie tagit reda på vad det står om demokrati i skolans styrdokument.Jag har också gjort en empirisk undersökning , där jag har undersökt hur elever, lärare och föräldrar ställer sig till eget ansvar och elevinflytande. Resultatet visar att elever idag har ganska litet inflytande över sin undervisning när det gäller arbetssätt och undervisningens innehåll. Lärarenkäten visade på att det ansvar eleven får ta i skolan, är i stort sett att kunna vara tyst i klassrummet och att kunna se till att material finns på rätt ställe vid rätt tillfälle. Föräldraenkäten visade att de flesta föräldrar ställde sig positiva till att deras barn arbetade med eget ansvar i skolan.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur förskollärare arbetar med matematik i förskolan utifrån Lpfö98 reviderad 2010. Detta ville vi undersöka eftersom den reviderade läroplanen fokuserar mer på matematikinnehållet än tidigare. För att kunna genomföra denna undersökning, hur förskollärare arbetar med matematik utifrån den reviderade läroplanen och vilken syn de har kring matematik i förskolan, intervjuades fem förskollärare.Resultatet i denna undersökning visar att förskollärarna utgår från den reviderade läroplanen och att de numera upplever att de synliggör och fokuserar mer på matematik. Därutöver visar resultatet att förskollärarna utvecklat större medvetenhet kring matematikens betydelse samt deras arbetsätt kring matematikområdet. De förskollärare i undersökningen som hade negativa erfarenheter och inställning till matematik är de som mest belyser och poängterar vikten av att barn får tidiga och lustfyllda erfarenheter av matematik i förskolan. Undersökningen visar vikten av att förskollärare är medvetna och har en positiv inställning till matematik för att alla gemensamt i arbetslaget ska kunna sträva mot samma mål och därigenom skapa goda förutsättningar för barnens matematiska förståelse.

Denna studie handlar om hur några svenska och en norsk förskollärare förhåller sig till och arbetar med naturvetenskap och teknik i förskolan. Frågor som undersöks är; vilket förhållningssätt har de intervjuade förskollärarna själva till naturvetenskap och teknik, hur är de intervjuade förskollärarnas inställning till naturvetenskap och teknik i förskolan och hur arbetar man med detta i det dagliga arbete samt hur uttrycker sig de intervjuade förskollärarna om de läroplansmål som finns kring naturvetenskap och teknik. Studien har genomförts genom kvalitativ metod där tre förskollärare i Sverige och en förskollärare i Norge har i berättelseform besvarat ett antal intervjufrågor. Resultatet som framkom av studien är att förskollärare kan ha mycket olika förhållningssätt till naturvetenskapens och teknikens roll i förskolan. Ämnena ses också som områden som inte faller sig lika naturligt som andra områden som inbegrips i förskolans läroplan, och problematiken kring naturvetenskapens och teknikens roll i förskolan diskuteras. Den norska och svenska förskolans läroplan har behandlats, och det finns liknande mål inom dessa kring naturvetenskap och teknik. Flera förskollärare nämner dessa som bra, men även diffusa vilket leder till olika tolkningar av målen.