<p>I denna uppsats redovisas resultatet av vår studie som har syftet att ta reda på vilka upplevelser lärare som undervisar i de första tre åren i skolan har om ämnena kemi, fysik och biologi. Vi är nyfikna på detta då vi under vår verksamhetsförlagda utbildning har fått uppfattningen att naturvetenskapen ibland har en negativ klang i skolan. Studien har genomförts med hjälp av kvalitativa intervjuer med nio klasslärare i Halmstad kommun. Detta för att på bästa sätt undersöka vår forskningsfråga. En genomgång av litteraturen har gett oss en inblick i hur forskare ser på den naturvetenskapliga undervisningen, både ur ett nationellt och internationellt perspektiv.</p><p>Resultatet visar att lärarna i vår studie arbetar med naturvetenskap i skolan, till största del med tema. Den naturvetenskapliga verksamheten de tre första åren i grundskolan är enligt våra intervjupersoner mestadel inriktad på biologi. Alla lärarna i vår studie påpekar att lärarna har en viktig roll när det kommer till att påverka elevers intresse för naturvetenskapen. Lärarnas fritidsintressen visade sig i största drag inte vara av naturvetenskaplig karaktär och majoriteten har endast positiva erfarenheter av ämnet biologi från sin egen skolgång och inte lika bra erfarenheter av ämnena kemi och fysik. Resultatet visar även att självförtroendet brister hos lärarna när de undervisar i naturvetenskap.</p>

<p>Uppsatsen behandlar läroplansförändring i grundskolan kontra samhällsförändring i Sverige mellan åren 1969 och 1994, då tre läroplaner ges ut. Syftet är bland annat att undersöka hur olika aspekter ur samhällsförändringen kommer till uttryck i läroplanerna och om det finns förändringar i samhället som man skulle förväntat sig speglas i läroplanerna, men som inte kommer till uttryck. På ett tematiskt vis beskrivs de olika aspekterna och därefter läroplanernas innehåll. Metoden som används är hypotetiskt - deduktiv, där undersökningen utgår från en hypotes. För att begränsa arbetet har jag koncentrerat mig framförallt på det pedagogiska, sociala och globala perspektivet. Undersökning bygger på Kennert Orlenius analys gällande värdegrundsproblematiken. Källor är bland annat tidigare avhandlingar, statens offentliga utredningar samt diverse böcker. Resultatet visar att att läroplanerna förändras till följd av samhällsutvecklingen, men däremot drar Lgr 69 upp riktlinjer för en skola med det <em>framtida </em>samhället i fokus medan Lgr 80 och Lpo 94 drar upp riktlinjer för det <em>samtida</em> samhället.</p>

<p>Undersökningens syfte har varit att studera förskollärares arbete med och uppfattningar kring rörelse för att få en insikt i vilken roll rörelse har i förskola respektive förskoleklass. Ett vidare syfte var att undersöka om<em> </em>det fanns några skillnader i arbetet med rörelse i den dagliga verksamheten mellan förskollärare i förskola och i förskoleklass. Förskolan och förskoleklassen har olika läroplaner och vikten av rörelse framkommer mycket olika i dessa. Förskolans läroplan lägger en större vikt vid rörelse och fysisk aktivitet än vad skolans läroplan gör. Betyder det att förskollärares arbete förekommer mindre i förskoleklassen än i förskolan? Forskning har visat att barn blivit mer stillasittande. En bidragande orsak är en ökad användning av dator, bil och mer tv-tittande. På grund av detta ville vi undersöka hur mycket rörelse som förekommer i förskolan respektive i förskoleklassen.</p><p>Som metod användes semi-strukturerade intervjuer samt observationer med hjälp av ett löpande protokoll som är en del i en kvalitativ metodansats. Intervjuerna genomfördes med sex förskollärare på tre förskolor och i tre förskoleklasser. Observationerna genomfördes under en dag i respektive verksamhet. I den teoretiska delen behandlas tidigare forskning kring ämnet samt rörelse ett utvecklingspsykologiskt-, didaktiskt- och pedagogiskt perspektiv i olika sammanhang.</p><p>Resultatet visade att några egentliga skillnader inte fanns mellan förskola och förskoleklass, varken vad gäller förskollärares uppfattningar eller arbete med rörelse. Arbetet med rörelse och dess roll i verksamheten beror till stor del på förskollärares intresse och kunskap kring rörelse. Skillnaden ligger främst i förskoleklassens mer styrda schema som medför att barnen i förskoleklassen får mindre tid utomhus till skillnad mot barnen i förskolan. Rörelsen hänvisas ofta till utomhusvistelsen och i och med detta får barnen i förskoleklassen mindre tid till fri rörelse utomhus. Vad gäller förskollärares uppfattningar kring rörelse ansåg både förskollärare i förskola och förskoleklass att det är något mycket viktigt som påverkar barnens utveckling på många olika sätt. Resultatet visade även att de två olika läroplanerna inte hade någon större påverkan i arbetet med rörelse i förskoleklassen då förskollärarna arbetade mer utifrån förskolans läroplan gällande rörelse och fysisk aktivitet.</p><p> </p>

<p>Syftet med den här rapporten var att undersöka hur och på vilket sätt fyra förskolor arbetar med matematik, samt om och hur de arbetar för att uppfylla läroplanens mål (Lpfö98). Undersökningen gjordes mot en Montessoriförskola samt en traditionell förskola. Dessutom används resultatet ur en annan undersökning av två Reggio Emiliainspirerade förskolor för att få en bredare grund i rapporten.För att få reda på frågeställningarna delades enkäter ut till personalen på förskolorna. Därefter gjordes intervjuer med en av föreståndarna på vardera förskola. Och för att få reda på hur pedagogerna arbetar med matematik i barngruppen gjordes löpande observationer.</p><p><strong>Slutsats:</strong> Den traditionella förskolan arbetar aktivt med matematik i vardagen, de två Reggio Emiliainspirerade förskolorna arbetar med matematik i vardagen men inte aktivt. Montessoriförskolan arbetar aktivt med matematik med sitt specifika material och till viss del i vardagssituationerna.</p>

<p>Syftet med denna studie är att undersöka om förskolepedagogerna själva anser sig ha tid och resurser att uppfylla de mål som läroplanen avser. Vi vill undersöka om våra föraningar stämmer, är personalen i förskolorna är nöjda med tillvaron som den är idag?</p><p>Vi har valt att arbeta utifrån enkätundersökningar. Vi lät personal på två förskolor och en förskoleklass svara på enkätfrågorna som handlade om just deras syn på hur arbetet utifrån Lpfö 98 fungerar i deras verksamhet. Resultatet av dessa enkäter blev dock inte som vi hade förutsett. Det visade sig snarare att informanterna verkade till största del nöjda med hur deras situation såg ut idag. Samtidigt som en del av informanterna uttryckte vissa önskemål om mer tid och mindre barngrupper.</p>

<p>Läroplanen för förskolan nämner att föräldrarnas möjlighet till inflytande och delaktighet</p><p>beror på hur verksamheten i förskolan presenteras. Genom att förskolans mål och innehåll</p><p>presenteras tydligt ökar föräldrarnas kunskaper och möjligheten till inflytande. Kunskaper om</p><p>förskolan och dess verksamhet är även en förutsättning till föräldrars möjlighet till</p><p>utvärdering. Pedagogerna i dagens förskola möter familjer med olika etniska, sociala,</p><p>religiösa och kulturella bakgrunder. Detta examensarbete undersöker pedagogernas syn på</p><p>användningen av läroplanen för förskolan, i arbetet med föräldrar. I arbetet analyseras även</p><p>förskolans uppgift som kulturell mötesplats och en arena för integration.</p><p>I litteraturavsnittet framgår att föräldrarnas kunskap om och engagemang i förskolan/skolan är</p><p>en viktig del i barnets lärande. Att föräldrar har kunskap om skolsystemet bidrar till att</p><p>föräldrarollen stärks både i hemmet och i det övriga samhället. För att som förälder känna till</p><p>vilka krav och förväntningar som de kan ställa på förskolan finns ett behov av att ha kunskap</p><p>om läroplanen för förskolan. Pedagogerna i förskolan har en viktig roll som</p><p>samhällsrepresentanter till nyanlända familjer. Samtidigt menar forskare att dagens skola inte</p><p>är väl anpassad för Sveriges flerspråkiga samhälle. Ingen pedagogisk verksamhet kan anses ha</p><p>en god pedagogisk kvalitet om den inte bedrivs i samarbete med barnens föräldrar.</p><p>Undersökningen genomfördes med hjälp av en enkätstudie, som omfattade åtta förskolor.</p><p>Enkäter skickades ut till sammanlagt 100 pedagoger på förskolorna, svarsfrekvensen i studien</p><p>uppnådde 60 %. Fokus i enkäterna har lagts på läroplanens användning i förskolans</p><p>verksamhet i kontakten med föräldrar. Enkäterna har även till viss del behandlat mångfalden i</p><p>förskolan. Resultatet av studien visar att majoriteten av pedagogerna på förskolan har</p><p>erfarenheter av att möta familjer med annat modersmål än svenska. Samtidigt visar resultatet</p><p>att tillgängligheten av dokument på olika språk är begränsad på förskolan.</p><p> </p>

<p><p>Undersokningens syfte har varit att studera hur pedagoger tanker och arbetar kring amnet matematik idag. Internationella undersokningar fran TIMSS Advancerad 2008 (<em>Trends in International Mathematics and Science Study</em>) och fran PISA 2006 (<em>Program for International Student Assesment) </em>visar att elever inte har de kunskaper i matematik som kravs for att soka till de hogre tekniska utbildningarna. For att Sverige ska kunna folja med i den tekniska utvecklingen internationellt behovs en satsning pa matematik. Redan i forskolan behover barn fa de grundlaggande kunskaper i matematik som ar nodvandiga for fortsatt skolgang. I forslaget till den nya laroplanen (Skolverket, 2009), forstarks forskolans pedagogiska uppdrag vilket ska leda till att ambitionsnivan hojs i forskolan. For att kunna uppna malen i forslaget till den nya laroplanen, visar resultatet fran den foreliggande enkatundersokningen, att kompetensen borde hojas och att samtliga pedagoger bor fa utbildning i didaktisk matematik.</p></p><p>Den teoretiska utgangspunkten i detta arbete ar matematikens betydelse som alltid har haft en framstaende plats i ett fungerade samhalle. Arbetet belyser matematiken bade ur ett historiskt och ur ett samhallsperspektiv. Nuvarande laroplan (Lpfo 98) bygger pa Vygotskijs sociokulturella perspektiv, medan de styrdokument som forskolan utgick fran tidigare byggde pa Piagets stadieteorier.</p><p>Som metod har en enkatundersokning utforts. Enkaten besvarades av tjugotva arbetslag pa fem forskolor med varierande profileringar och totalt har 73 pedagoger besvarat enkaten. Resultaten visar bland annat att pedagogerna anser att de har de kunskaper i matematik som kravs for att arbeta med matematik i forskolan. Pedagogens didaktiska kompetens och hur de anvander den har stor betydelse for kvaliten i forskolan. Sheridans (2001) pekar pa i sin avhandling att hog kvalite ar relaterad till pedagogens kompetens med inriktning pa larande. Vidare visar resultatet att de flesta pedagoger har en positiv erfarenhet i matematik fran sin egen skolgang. Den slutsats som kan dras av det ar att pedagogerna som ar en del av larandemiljon kan med ratt installning ta tillvara pa de spontana tillfallena som uppstar i det vardagliga samspelet.</p><p>Resultaten visar ocksa att rutinsituationer ar de tillfallen under dagen da det matematiska larandet anvands mest frekvent. Det ar viktigt att barn far mota de matematiska begreppen i meningsfulla sammanhang. I forskolan ska alla barn ges samma forutsattningar for att ha mojlighet att utveckla kunskap i grundlaggande matematik oavsett den kulturella hemmiljon.</p>

<p>Matematik är en social och kulturell företeelse som berör oss alla. Vuxna och barn kommer dagligen i kontakt med matematik i någon form. Förskolan har enligt Skolverket (1998) i uppdrag att främja barns lärande, bland annat i matematik i en trygg och stimulerande miljö. För att uppnå strävansmål i den behöver pedagogerna kunskap i ämnet. De behöver även vetskap i hur och när barn lär. Skolverket har på uppdrag av Utbildningsdepartementet (2008) gjort ett förtydligande av läroplanen som innebär att formuleringarna blir fler och tydligare i vilka kunskaper förskolan skall förmedla till barnen. I och med detta kommer kraven på pedagogerna i förskolan att öka.</p><p>Syftet med detta arbete har varit att undersöka vad pedagoger anser vara matematik, och om de anser sig ha tillräckliga kunskaper för att uppfylla läroplanens direktiv. Som metod att undersöka detta har pedagoger i förskolan svarat på en enkät.</p><p>Alla pedagoger som svarat i undersökningen ser matematik som en naturlig del av förskolans verksamhet. Det går att urskilja två kategorier pedagoger i den här studien. Den största gruppen är de som anser att de "får in" matematik i alla aktiviteter i förskolan. Den andra gruppen menar att matematik är siffror och räknande.</p><p>Resultatet visar också att nästan hälften av pedagogerna i undersökningsgruppen saknar utbildning i matematik för förskolebarn. Med en så stor del pedagoger som saknar utbildning i matematik för förskolebarn, finns risk för att målen i läroplanen inte nås i den omfattning som vore önskvärt. Detta utifrån antagandet att utbildade pedagoger har lättare att arbeta mot målen.</p>

<p>The essay explores nationalism in the curriculum of the swedish school from 1878 to 1994. The text has been undertaken an analysis in three levels of discourse based on Norman Faircloughs critical language analysis. The first level is the text, the second is types of discourses and the third is order of discourse.</p><p>The nationalism in the curriculum has been related to three nationalistic types of discourses, derived from earlier studies on Swedish nationalism. They are conservative nationalism, “folkhemsnationalism” and contemporary nationalism. These discourses are related to Antonio Gramscis theory on hegemony and power in the capitalist society witch covers the order of discourse level of the analysis. Nationalism is then viewed as an ideology to maintain status quo and that the discursive changes are the result of an hegemonic negotiation between dominant and subaltern.</p><p> The study shows how an conservative nationalism dominates in the curriculum from 1878 and 1919. There is some signs of the “folkhemsnationalism” in 1919 but it is not until 1955 that it becomes dominant. The contemporary nationalism is a less clear category than the earlier kinds. It is existing in 1969, then there is a movement backwards in the 1980 before the contemporary nationalism becomes dominant in 1994.      </p>

<p>This report describes a comparative study of the current pre-school curricula in Sweden and Poland and their practical application on a pre-school situated in each of the respective countries. The objective is to analyze and compare the curricular content in terms of knowledge development and to investigate how each curriculum is made visible in a practical context with the intention of uncovering differences between the pre-schools. The theoretical base of this study is rooted in the framework factor theory and the epistemological foundations of Vygotskij and Piaget.</p><p>The investigation is qualitative and the main research methods are participant observations and conversation interviews.</p><p>The frame factors that were considered in the investigation of the scopes of practice are planning, division of work, density of personnel, group structures, preferred way to work and judgment.</p><p>The conclusion is that these factors also proved to be very diverse in the two pre-schools.   The curriculums and pre-scholar scopes of practice were clearly based on different epistemological traditions. Although the conclusion is not entirely univocal, the investigation indicates that the Polish pre-school is strongly influenced by Piaget, while its Swedish counterpart is influenced by Vygotskij. </p>