Syfte och frågeställningar Syftet med denna uppsats var att undersöka vilken betydelse den nationella kursplanen i ämnet idrott och hälsa har för lärarna. För att uppnå vårt syfte valde vi att utgå från följande frågeställningar: På vilket sätt följer lärarna i idrott och hälsa kursplanen i undervisningen? På vilket sätt använder sig lärarna av kursplanen i sin planering? Vilka är för- och nackdelarna med kursplanen enligt lärarna? Metod Vi valde att arbeta med en kvalitativ metod och vi genomförde fyra stycken fenomenologiska intervjuer med grundskolelärare i idrott och hälsa. Skolorna valdes utifrån ett specifikt område i närheten av Stockholm. Urvalet av lärare, två kvinnliga och två manliga, skedde slumpvis och vi bokade intervjuer med de fyra först tillgängliga. Intervjuutsagorna analyserades sedan med läroplansteori som teoretisk utgångspunkt. Resultat Tre av fyra av de intervjuade idrottslärarna ansåg att den nationella kursplanen i princip inte hade något inflytande på ämnet idrott och hälsa överhuvudtaget. De flesta av dem trodde inte heller att lärare i allmänhet följde den nationella kursplanen. Idrottslärarna såg både för- och nackdelar med kursplanen och de fördelar som framhölls var att lärarna kunde formulera sina egna lokala mål utifrån målen i den nationella kursplanen, att den nationella kursplanen gav lärarna utrymme för egna uppslag för att nå samma mål, utan att behöva göra saker likadant. De nackdelar som lärarna poängterade var att de fick styra en hel del av verksamheten själva, utan några konkreta direktiv och att den nationella kursplanen var diffus och otydlig. Detta hade till följd att det var komplicerat både för lärare och för elever att förstå den nationella kursplanens ändamål. Flera av respondenterna ansåg att i och med införandet av Lpo 94 så fanns det inte någon styrning över verksamheten, utan det var fritt fram att göra som man ville. Utifrån ett läroplansteoretiskt perspektiv framstår det som att nuvarande läro- och kursplan i ämnet idrott och hälsa, inte fungerar i form av styrning och kontroll. Styrning och kontroll, alltså de två processer som är de styrande grundbegreppen i varje läroplansteori. Slutsats Slutsatsen med denna uppsats är att idrottslärarna tyckte att den nationella kursplanen var diffus och att det fanns både för- och nackdelar med kursplanen. Samtliga respondenter uppgav att de ville ha en mer konkret kursplan. Tre av fyra av de intervjuade idrottslärarna ansåg att den nationella kursplanen i princip inte hade något inflytande på ämnet idrott och hälsa överhuvudtaget, det var snarare deras personliga bakgrund som påverkade dem när de skulle realisera sina undervisningsplaner. / Aim and questions at issue The aim of this essay was to examine which significance the national syllabus for physical education has for the teachers. To achieve our aim we chose to start from the following questions at issue: In what way do the teachers follow the syllabus in the tuition? In what way do the teachers utilize the syllabus in their planning? Which are the advantages- and the disadvantages with the syllabus according to the teachers? Method We chose to work with a qualitative method and we implemented four phenomenological interviews with compulsory school teachers in physical education. The schools were chosen on the basis of one specific area in the nearness to Stockholm. The selection of teachers, two female and two male, come about at random and we booked interviews with the four first available. The interview statements were then analysed with curriculum theory as theoretical starting point. Result Three out of four interviewed physical education teachers thought that the national syllabus in principle did not have any influence on the physical education subject on the whole. Most of them did nor think that teachers in general were following the national syllabus. The physical education teachers saw both advantages- and disadvantages with the syllabus and the advantages which were pointed out were that the teachers could formulate their own local objective on the basis of the objective in the national syllabus, that the national syllabus gave the teachers space for own ideas to reach the same objective, without to do things in a similar way. The disadvantages that the teachers emphasized were that they got to govern quite a lot of the activity by them self, without any concrete directives and that the national syllabus was diffuse and indistinct. As a result of this it was complicated both for teachers and for students to understand the purpose of the national syllabus. Several of the respondents thought that with the introduction of curriculum Lpo 94 there was no ruling of the activity, owing to this it was in the open to do as one wanted. On the basis of a curriculum theoretical perspective it appears that the present curriculum and syllabus for physical education, does not work in the form of government and control. Government and control, consequently the two processes who are the basic ruling conceptions in every curriculum theory. Conclusion The conclusion of this essay is that the physical education teachers thought that the national syllabus was diffuse and that there were both advantages- and disadvantages with the syllabus. All respondents stated that they wanted a more concrete syllabus. Three out of four interviewed physical education teachers thought that the national syllabus in principle did not have any influence on the physical education subject on the whole, it was rather their personal background that influenced them when they where putting their tuition plans into effect.

No description available.

Syftet med vår studie är att genom intervjuer och enkät undersöka, kartlägga och belysa hur lärare i Jönköpings kommuns grundskolor årskurs 4-6, utifrån Lpo 94 och andra styrdokument, arbetar och tänker runt sin undervisning och skapar intresse för de naturorienterande (No) ämnena. Undersökningen har skett i tre av kommunens skolområden där 33 lärare, 20 kvinnor och 13 män, har besvarat en enkät varefter fem av informanterna även har intervjuats. Detta i syfte att få en fördjupad förklaring av undervisningstankar och val av arbetssätt. Urvalet av skolor har skett slumpmässigt som i sin tur har påverkat vilka lärare som besvarat utlämnad enkät. När det gäller vilka lärare som intervjuats har detta skett genom att lärare visat sitt intresse. Resultatet av undersökningen blev att de flesta lärare anser att Lpo 94 och deras egna kunskaper styr och påverkar innehållet i No-undervisningen. Faktorer som lokal arbetsplan i No, läromedel och kollegor spelar en mer underordnad roll. Lärarna väljer ofta arbetssätt där experiment, läsa och berätta och utomhuspedagogik ingår, men under senaste åren har även läromedel som Natur och Teknik för Alla (NTA-lådor) m.m. bidragit till att undervisningen underlättas. Genomgående i alla No-ämnena arbetar lärarna temainriktat, men arbetsformer som problembaserat lärande, film och efterföljande diskussion m.m. används allt mer. Av resultatet framgår även att de flesta No-lärare anser att eleverna inte fullt ut uppnår läroplanens uppnåelse-och strävansmål. På en direkt fråga rangordnar lärarna åtgärder som ökad lärarkompetens, högre prioritet från arbetslaget och mer tid till No-ämnena som de viktigaste för att i framtiden få fler eleverna att uppnå läroplanens mål.

Studien utgör en analys av två versioner av läseboken "Första boken" utifrån de olika läroplaner som gällde vid respektive publicering, respektive samtida omvärldsperspektiv samt rådande pedagogiska principer och lästeoretiska ställningstaganden. Uppsatsen presenterar kortfattat tidigare läromedelsforskning, de båda läseboksversionerna, undervisningsplan U 55, läroplan Lgr 62, samt läsebokens författare och illustratör. Analysen av de två läseboksversionerna visar att innehållet följer läroplaner, pedagogisk forskning, samt rådande svensk livsstil och svenska samhällsnormer, när dessa inte krockar med befästa traditioner inom skolvärlden såsom lärarkulturen och läsebokens utformning och roll i undervisningen. Exempelvis är de mest uttryckligt rasistiska och könskonserverande bilderna och formuleringarna i den första versionen ändrade eller borttagna i den omarbetade versionen. Dock kvarstår de flesta texter och bilder som skildrar pojkar och flickor på ett könstypiskt vis, samt texter som går att relatera till skolans traditionella roll som fostrare. Läsebokens dominerande roll i undervisningen stärks i och med att innehållet utökas i den nya versionen, samtidigt som hela läromedelspaketet kompletteras ytterligare. "Första boken", som skrivs av läsforskare, använder sig i vissa fall av aktuell pedagogik, som inte verkar vara befäst bland lärare ute på fältet, vilket gör att några moment omarbetas i den nya versionen eller försvaras och förklaras i anvisningarna i "Lärarens bok". Studiens resultat och analys bekräftas och förtydligas i flera fall utifrån de intervjuer som uppsatsförfattaren har gjort med författaren Åke W Edfeldt, författaren Jon Naeslund genom sonen Lars Naeslund och illustratören Kerstin Romare.

Tidigare gjord forskning visar att lärare i dagens skola är läroboksstyrda. Lärare anger i flera rapporter att de anser att det är läroboken som styr deras undervisning snarare än läroplanen (Johansson, 2006) . Boel Englund (1999) har gjort en sammanställning av forskningen kring läroboksstyrningen och hon visar att ju större kravet på bedömning av eleverna blir på lärarna, desto mer lärobokstyrda blir lärare. Då de politiska tankarna går åt att bedöma eleverna tidigare väcktes mitt intresse för detta område. Detta examensarbete är en jämförande studie av läromedel i matematik i förhållande till läroplanen. Jag har analyserat tre matematikläromedel i år 3 utifrån problemlösning och sedan jämfört detta resultat med läroplanens och kursplanens syn på problemlösning. Studerar man hela läromedlet, det vill säga både lärarhandledningen och elevens lärobok, stämmer läromedlet relativt bra överens med läroplanen vad gäller problemlösning. Emellertid om man begränsar sin analys till elevens lärobok är det mycket som fattas för att läromedlet och läroplanen ska stämma överens. Inga av de undersökta elevböcker kan exempelvis sägas ha fokus på att eleven ska arbeta med problemlösning tillsammans med andra i sociala sammanhang som läroplan och kursplan förespråkar. Undersökningen visar hur viktigt det är att lärare inte fastnar i en läroboksstyrning utan kritiskt granskar sitt läromedel. Framförallt är det viktigt att lärare inte lockas av att bara följa elevbokens upplägg utan att lärare parallellt plockar in annat material, eller lärarhandledningens extramaterial.

No description available.

Arbetet syftar till att studera hur den svenska gymnasiekolans läroplaner förändrats över tid i sin syn på eleven, dess lärande och vad målet för dess lärande är. Till de senaste tre läroplanerna för gymnasiet adderas de två statliga utredningar. Beställda av den borgerliga alliansregeringen 2006 och den socialdemokratiska föregående regeringen. Vilket ger dels en mer aktuell bild av synen på en ny läroplan, men även ger en bild av den kommande nya läroplanen för gymnasieskolan. För att sätta denna förändring i en kontext matchas materialet till teorier om det moderna samhällets övergång till det postmoderna, samt förändringen av synen på kunskap och lärande denna övergång medför. Arbetet visar på en stor överensstämmelse mellan de studerade dokumenten och teoretikernas beskrivning av förändringen. Tydliga utvecklingslinjer kan följas angående den omvärldsbeskrivning samt syn på individ, lärande och kunskap som dokumenten ger uttryck för. Dock utgör den av ga alliansen beställda utredningen ett undantag. Då den i fokus och utformning avsevärt skiljer sig från de övriga dokumenten, vilket försvårat analys och jämförelse. Gymnasieskolans läroplaner kan sammanfattningsvis sägas i hög grad ha följt med i förändringen, om än med viss tidsförskjutning.

Syftet med den här rapporten var att undersöka hur och på vilket sätt fyra förskolor arbetar med matematik, samt om och hur de arbetar för att uppfylla läroplanens mål (Lpfö98). Undersökningen gjordes mot en Montessoriförskola samt en traditionell förskola. Dessutom används resultatet ur en annan undersökning av två Reggio Emiliainspirerade förskolor för att få en bredare grund i rapporten.För att få reda på frågeställningarna delades enkäter ut till personalen på förskolorna. Därefter gjordes intervjuer med en av föreståndarna på vardera förskola. Och för att få reda på hur pedagogerna arbetar med matematik i barngruppen gjordes löpande observationer. Slutsats: Den traditionella förskolan arbetar aktivt med matematik i vardagen, de två Reggio Emiliainspirerade förskolorna arbetar med matematik i vardagen men inte aktivt. Montessoriförskolan arbetar aktivt med matematik med sitt specifika material och till viss del i vardagssituationerna.

This report describes a comparative study of the current pre-school curricula in Sweden and Poland and their practical application on a pre-school situated in each of the respective countries. The objective is to analyze and compare the curricular content in terms of knowledge development and to investigate how each curriculum is made visible in a practical context with the intention of uncovering differences between the pre-schools. The theoretical base of this study is rooted in the framework factor theory and the epistemological foundations of Vygotskij and Piaget. The investigation is qualitative and the main research methods are participant observations and conversation interviews. The frame factors that were considered in the investigation of the scopes of practice are planning, division of work, density of personnel, group structures, preferred way to work and judgment. The conclusion is that these factors also proved to be very diverse in the two pre-schools.   The curriculums and pre-scholar scopes of practice were clearly based on different epistemological traditions. Although the conclusion is not entirely univocal, the investigation indicates that the Polish pre-school is strongly influenced by Piaget, while its Swedish counterpart is influenced by Vygotskij.

Syftet med denna studie är att undersöka om förskolepedagogerna själva anser sig ha tid och resurser att uppfylla de mål som läroplanen avser. Vi vill undersöka om våra föraningar stämmer, är personalen i förskolorna är nöjda med tillvaron som den är idag? Vi har valt att arbeta utifrån enkätundersökningar. Vi lät personal på två förskolor och en förskoleklass svara på enkätfrågorna som handlade om just deras syn på hur arbetet utifrån Lpfö 98 fungerar i deras verksamhet. Resultatet av dessa enkäter blev dock inte som vi hade förutsett. Det visade sig snarare att informanterna verkade till största del nöjda med hur deras situation såg ut idag. Samtidigt som en del av informanterna uttryckte vissa önskemål om mer tid och mindre barngrupper.