Syftet med denna studie var att ge exempel på hur lärare arbetar med läs- och skrivinlärning i sin undervisning i årskurs 1. Syftet var även att ge exempel på hur lärarna motiverar sina val av metoder och hur de arbetar med elever som har läs- och skrivsvårigheter. För att uppfylla syftet och få svar på våra frågeställningar har vi intervjuat 9 lärare. Vi gjorde en kvalitativ studie och använde oss av den semistrukturerade intervjumodellen. I vårt resultat framkom det att lärarna blandade metoder och plockade delar från fem olika metoder för att nå det bästa resultatet. Lärarnas kunskapssyn låg till grund för hur de blandade. Deras motiveringar till val av metoder handlade bland annat om trygghet. Ett par lärare hänvisade dock till vetenskap och Lpo 94. När det gällde åtgärderna för elever med läs- och skrivsvårigheter framkom det att specialläraren tillkallades i första hand i de flesta fallen.

Vi har studerat ett material som syftar till ett tidigt samarbete mellan hem och skola för att upptäcka barn med läs- och skrivsvårigheter. Studien har genomförts som en komparativ fallstudie, där två vitt skilda kommuner utgjort grunden. Fallbeskrivningarna består av intervjuer, fältanteckningar och delresultat från en större enkätundersökning som genomförts av materialets upphovsmän. Genom att jämföra två olika fall hoppades vi kunna se och beskriva likheter och skillnader och därmed kunna dra slutsatser kring materialets effekter på ett djupare plan. Undersökningen visar på två scenarion gällande effekterna av materialet, ett positivt och ett negativt. Lärarnas inställning till materialet och hur de väljer att presentera det för föräldrarna är styrande i vilka effekter det får. The study involves a collection of material compiled by “Kod-Knäckarna”. The purpose of the material is to provide early support and to detect pupils with reading and writing difficulties at an early stage by parents-teachers cooperation. The study designed as a comparative case study and consists of two different cases. Which are edified by interviews, observations and a intermediary report from a more extensive questionnaire survey initiated by “Kod-Knäckarna”. By comparing two different cases we hope that we will be able to relate and describe similarities and differences between the both cases and to make conclusions according the effects of the material. The study finds two current scenarios, one positive and one negative. The teachers attitude towards the material and the course of action they have while introducing it to the parents is directly connected to what result and effects the material benefit.

Abstract The purpose of this study is to deepen my knowledge in how teachers can teach pupils with reading and writing disabilities, and also find out how a co-operation with remedial teachers can look like. The study is based on qualitative interviews with two teachers and two remedialteachers.The study shows that the two teachers´ co-operation with the remedial teacher appeared to bedifferent. The teacher who had the longest work experience was the one of the two that had a co-operation with the remedial teacher, the other teacher who graduated in 2007 did not have any co operation at all with the remedial teacher.The study also showed that the teachers and the remedial teachers in the study had different opinions about what method to use for pupils with reading and writing disabilities, and that the LTG method was the one most frequently used .All the participants in the study agreed that reading and writing disabilities is a large area, andthat there is a large variety in difficulties among the students . Some of the difficulties the participants had experienced were problems with decoding, pupils that had problems with learning the letters.

Syftet med detta arbete är att få veta mer om dyskalkyli. Jag vill veta vad dyskalkyli är, hur det visar sig, hur lärare kan arbeta med dessa elever och om det finns någon koppling mellan dyslexi och dyskalkyli. För att få svar på dessa frågor har jag gjort en litteraturstudie. Dyskalkyli betyder specifika matematiksvårigheter. Det är inte ovanligt att dyskalkyliker får svårt med exempelvis planering och tidsuppfattning. Det är viktigt med en noggrann utvärdering av eleven för att den ska få rätt hjälp. Dessa elever behöver en bra struktur på undervisningen som ska ligga på en nivå som passar eleven. Det är viktigt med tillgång till laborativt material. När det gäller kopplingen mellan diagnoserna, har elever med dyslexi en sämre fonologisk förmåga än andra. Om barnet har ett svagt arbetsminne kommer den inte ihåg texten som den nyss läst. I matematiken märks detta genom att eleven har problem med huvudräkning.

This paper is concerning students' with reading and writing difficulties and dyslexia. This paper clarifies the difference between reading and writing difficulties and dyslexia. The essay also gives an insight into dyslexia in an historical perspective. The purpose of the paper is to find out if teachers believe that students with a diagnosis of dyslexia may be more or different help than students with other reading and writing difficulties. By answering this question, I conducted a survey study in two schools in two municipalities. The survey aims to find out if teachers out of schools think that students with a diagnosis may be the right kind of help in their teaching. Teachers at each school feel different. One school believes that students with a diagnosis may be more help than other students with other difficulties. While teachers at the other schools felt that pupils with a diagnosis must not be more help than students in other writing difficulties.

Syftet med den här studien var att belysa lärares arbete med läs- och skrivsvårigheter i tidigare år. Vi ville undersöka hur lärare förebygger och anpassar undervisningen för de elever som har svårigheter med läsning och skrivning. För att ta reda på detta intervjuade vi två lärare med erfarenhet inom området. Genom kvalitativa intervjuer fick vi svar på frågeställningarna. Metoden som användes i studien var kvalitativ intervju och den genomfördes med två lärare med erfarenhet inom ämnet. Genom öppna frågor besvarades de frågeställningar som innefattas i studien. Resultatet visade att våra två lärare arbetar i förebyggande syfte med olika undervisningsstrategier och anpassar material efter individnivå. De hävdar vikten av att elever med läs- och skrivsvårigheter har stöd från hemmet. Det är betydelsefullt att föräldrar och lärare har en god kommunikation då det är en avgörande faktor för elevens skolframgång. För att en elev ska känna motivation inför läsning och skrivning behövs ett positivt ledarskap.

Sammanfattning Den här studien är baserad på intervjuer av sex ungdomar i Mälardalsområdet. Ungdomarna har läs- och skrivsvårigheter och syftet med studien är att undersöka deras upplevelser av det pedagogiska stödet som de har mött i grundskolan. De centrala frågeställningarna i studien är när det pedagogiska stödet sätts in, vilka som varit drivande i processen och vilka konsekvenser som svårigheterna orsakade av dyslexi, har inneburit för fortsatta studier. Undersökningen bygger på ett bekvämlighetsurval där kontakten med respondenterna har förmedlats via Dyslexiförbundet. De sex ungdomarna är mellan 12 och 21 år, tre pojkar och tre flickor. Vissa jämförelser mellan könen har därför kunnat göras där en slutsats är att pojkarna har fått tillgång till kompensatoriska hjälpmedel medan flickorna inte har det. De tre pojkarna har alla fått sin diagnos i dyslexi på mellanstadiet medan två av flickorna inte fick någon diagnos eller stöd under större delen av grundskoletiden. Det pedagogiska stödet står i relation till att diagnosen ställs, både för de tre pojkarna och en flicka som fick sin diagnos under de första skolåren Lärarna har spelat en viktig roll för självförtroendet och studieframgång. Lärare med ett sociokulturellt synsätt har bidragit till självförtroende och studieframgång. I samband med språkval har också lärarna haft en avgörande roll för att eleverna inte skulle välja modernt språk i sexan eller sjuan. Föräldrarna har spelat en central roll och ungdomarna har upplevt deras stöd framförallt i läxläsning som nödvändigt för att klara skolan. Studien visar att det pedagogiska stödet, enligt intervjupersonerna, inte är ett resultat av en genomtänkt strategi utan snarare sker godtyckligt och ofta efter påtryckningar av föräldrarna. Åtgärdsprogram verkar inte ha varit levande under elevernas skolgång, vilket kan vara ett uttryck för avsaknad av strategier från skolorganisationen för elever med läs- och skrivsvårigheter. Nyckelord Dyslexi           läs- och skrivsvårigheter        Elevers upplevelser av pedagogiskt stöd

No description available.

Syfte Studiens syfte var att undersöka hur tre lärare arbetar med den första läs- och skrivinlärningen med tanke på barns behov av individuell anpassning. Tonvikten kom att ligga på hur lärare skapar gynnsamma förhållanden för läs- och skrivinlärning, hur de upptäcker samt förebygger läs- och skrivsvårigheter. Metod Som metod användes halvstrukturerade intervjuer där tre lärare med 15-45 års erfarenhet av läs- och skrivundervisning intervjuades. Resultat Resultatet överensstämmer väl med forskning inom området. Informanterna framhöll vikten av att tidigt stimulera barnens språkutveckling på ett lustfyllt och betydelsefullt sätt, t.ex. genom att arbeta med barnens fonologiska medvetenhet. Lärarnas arbetssätt var komplexa och varierande. De präglades av struktur och genomtänkt individuell anpassning. Resultatet visade också på att skillnader i den fonologiska medvetenheten och läs- och skrivsvårigheter bör uppmärksammas och åtgärdas så tidigt som möjligt.

Syftet med uppsatsen är att med hjälp av intervjuer få en fördjupad kunskap om unga vuxnas erfarenheter av att leva med läs- och skrivsvårigheter eller dyslexi. Studien belyser om och hur individers identitetsskapande har påverkats av diagnosen.  Detta behandlas genom olika teman i analysdelen, såsom skoltiden, livet före diagnosen, att berätta, arbetsliv, påverkan på val i livet/fritiden och krav. Den tidigare forskningen som har gjorts är mycket utförlig och sträcker sig över ett stort fält och den tidigare forskningen som har använts i denna studie handlar om individers upplevelser om att leva med diagnosen läs- och skrivsvårigheter eller dyslexi. Däremot har denna forskning angränsat sig till antagligen barn eller vuxna, det finns ingen forskning som inriktar sig på unga vuxna det vill säga individer mellan 20-35 år. De individer som har avslutat sin skolgång och ska ge sig ut i arbetslivet och det är dem som är i fokus i denna studie.Ur informanternas berättelser går det att urskilja att deras identitetsskapande har påverkats av att ha fått diagnosen och fortfarande påverkas av att ha diagnosen, genom att se på exempelvis att informanternas syn på sig själva har ändrats. De har accepterat diagnosen och funnit en styrka och trygghet att ha den. Det är till stor del informanternas erfarenheter och upplevelser av detta som har fått dem att omvärdera synen på sig själva, deras uppfattning av andras syn på dem och deras syn på människor i deras omgivning.