Vad arbetet handlar om och studiens syfte Syftet med denna kunskapsöversikt är att ta reda på vad läsförståelse har för inverkan på problemlösning i ämnet matematik. Det gör vi genom att sammanställa tio vetenskapliga artiklar som vi valt utifrån ett sökresultat på ett forskningsfält. Vi undersöker artiklarna grundligt för att ta reda på syftet med studien, vilka metoder som använts, vilket urval som gjorts i undersökningen och vilket resultat som framkommit. Kartläggningen sammanställs i en matris för att analysera och jämföra artiklarna med varandra. Matrisen ligger med som bilaga i arbetet. Kartläggningen sammanställs sedan i resultatdelen som har delats in i tre delar. Delarna fokuserar på vilka artiklar som valts, artiklarnas metoder och artiklarnas resultat. Slutligen diskuteras resultatet som framkom från artiklarna i resultatdelen. Vi diskuterar även trovärdighet på denna kunskapsöversikt samt vad vi önskar se vidare forskning på inom området. Vilken metod som använts Urvalssökningen gjordes via en systematisk litteratursökning via databaserna ERIC (ProQuest) och PRIMO som resulterade i våra tio artiklar. En kartläggning gjordes genom att analysera tio utvalda forskningsartiklar utifrån ett forskningsfält på området. Analysen genomfördes utifrån kartläggningen som sammanställts i en matris där specifika delar av artiklarna ligger i fokus. Delarna var syfte, metod, urval och resultat. Vilket resultat som studien fick Utifrån kartläggningen analyserades artiklarna utifrån deras syfte, metod, urval och resultat. I syftet hittades olika kategorier som lyfter upp läsförståelse i förhållande till problemlösningsförmågor, applicering av litteratur i matematikundervisningen och användning av strategier. Under metoderna fanns kvalitativa, kvantitativa och kombinerade studier. I urvalet fanns det åldrar från lågstadiet upp till universitetsstudenter och professorer. I resultatet framkommer det att problem som nämns inom läsförståelse är att eleverna behöver hjälp att organisera texten för att förstå vad som är relevant i texten. Det visar sig också att förståelsen mellan den lästa texten och matematiska operationer är viktig. Det vill säga vad som binder samman texten med den matematiska uträkningen.

Syftet med studien är att undersöka vilka strategier de undersökta eleverna använder när de löser matematiska problem och om språkförmågan påverkar problemlösningsförmågan. För att genomföra undersökningen har vi använt oss av följande två frågeställningar: - Vilka strategier använder de undersökta eleverna för att lösa matematiska problem? - Finns det någon skillnad i strategianvändning mellan de undersökta eleverna medsvenska som förstaspråk och eleverna med svenska som andraspråk? Utifrån tidigare forskning har vi skapat ett teoretiskt ramverk som beskriver strategianvändning hos elever i problemlösning. Vi intervjuade elever i mindre grupper från två olika skolor för att kunna svara på de båda frågeställningarna. Genom analys av resultatet från intervjuerna mot ramverket kunde strategier hos elevgrupperna synliggöras. Elevgrupperna placerades in i grupper utifrån vilka strategier de använde sig av under problemlösningen för att synliggöra ett samband i strategianvändning. Slutligen diskuterar vi vilken metod som har använts för att svara på syftet med undersökningen samt vilka för och nackdelar det kan ha inneburit för resultatet. För att uppnå vårt syfte, som är att undersöka vilka strategier elever använder när de löser matematiska problem och om språkförmågan påverkar problemlösningsförmågan, har vi använt oss av en kvalitativ metod. Genom att intervjua eleverna i mindre grupper om två till tre elever i varje grupp fick vi möjlighet att lyssna på hur de diskuterade sig fram till en lösning på problemen som presenterades. Analysen genomfördes utifrån det teoretiska ramverket. Genom att jämföra resultatet av intervjuerna med det teoretiska ramverket kunde elevgrupperna placeras i kategorier utifrån vilka strategier de använt under problemlösning. Resultatet av studien visar att elever använder sig av olika strategier när de löser matematiska problem. Varför de använder sig av olika strategier är svårt att säga men vår tolkning visar på att språkförmågan är en betydelsefull faktor på huruvida de undersökta eleverna klarade av att lösa matematiska problem.

BAKGRUND: Som lärarstudent har jag på mina vfu-placeringar uppmärksammat hur en del elever har svårt att förstå det lästa, samt att jag under en vfu-period i USA, fascinerades över hur pedagogerna arbetade med litteraturläsning. När jag senare i min utbildning kom i kontakt med undervisning i läsförståelsestrategier, väckte det mitt intresse, att undersöka detta närmare. Med hjälp av litteratur och aktuell forskning på området, försöker jag klargöra hur läsförmåga och läsförståelse definieras enligt litteraturen. Utifrån litteratur, studier och rapporter beskriver jag hur läsförståelsen ser ut bland svenska elever, samt vilka metoder som dominerar undervisningen i svensk skola. Jag belyser vidare vad aktuell läsforskning förespråkar på området. Min teoretiska ram utgörs av Vygotskijs sociokulturella perspektiv, där elevens lärande utvecklas i sociala sammanhang, och i ett nära samspel med en vuxen/andra elever. Med stöd från den vuxne kan eleven lösa en uppgift som ligger något utanför elevens befintliga förmåga, den så kallade närmaste utvecklingszonen. SYFTE: Mitt syfte med det här arbetet, är att undersöka hur pedagoger arbetar med att främja elevers läsförståelse. METOD: Jag har använt mig av kvalitativa intervjuer som undersökningsredskap. Jag har intervjuat nio pedagoger på fem olika skolor, i tre olika kommuner. Intervjuerna har jag spelat in på band, därefter har jag transkriberat, bearbetat och analyserat dem. RESULTAT: Undersökningens resultat visade att elevernas egna tysta läsning är ett viktigt inslag i de intervjuade pedagogernas läsundervisning. Högläsning är ett återkommande inslag hos samtliga pedagoger, dock i olika form och omfattning. Läsförståelseträning, där eleven läser en text och därefter svarar på frågor till texten, är också ett inslag i undervisningen. Samtliga pedagoger i undersökningen arbetar i olika former och omfattning med samtal kring det lästa. Dock undervisar ingen av de intervjuade pedagogerna sina elever explicit i läsförståelsestrategier, vilket läsforskningen förespråkar. En av de nio intervjuade pedagogerna har gått en utbildning i läsförståelse.

BAKGRUND:Läsning är viktigt, inte bara i skolan utan också i övriga samhället och det är något vi använder oss av varje dag. Men det är skillnad på att koda av orden och förstå vad man läser. Läsförståelse är något av det viktigaste skolan lär ut (Herrlin & Lundberg, 2005). Jag har valt ämnet för att få kunskaper och insikter om läsförståelse.SYFTE:Syftet med studien är att undersöka hur åtta lärare i år 1-6 beskriver sin undervisning med läsförståelse.METOD:Den valda metoden är en kvalitativ intervjustudie.RESULTAT:Lärarna i studien är eniga om att läsförståelse definieras genom att den som läser förstår texten, på olika nivåer. Läsförståelse är viktigt för livet och för elevernas framtida skolgång. Arbetet sker främst genom att eleverna får svara på frågor om en text, muntligt eller skriftligt. Läsförståelse ses som en del av alla ämnen. / Program: Lärarutbildningen

BAKGRUND:Skolverket visar att barns läsförståelse under senare år har minskat. I litteraturen har vi lästom hur pedagoger kan använda sig av olika stödstrukturer för att hjälpa barnen till bättreförståelse. Hur barn uppfattar eller erfar sin omvärld är beroende av vilka erfarenheter de harsedan tidigare. Tillsammans med barnen kan samtal kring bilderböcker vara ett sätt att få tadel av deras föreställningsvärldar.SYFTE:Vårt syfte är att undersöka hur barn relaterar sina erfarenheter av fenomenen rädsla ochensamhet ur innehållet i en bok.METOD:För att samla in det empiriska materialet användes kvalitativa barnintervjuer. Vi genomfördeåtta intervjuer på barn i förskoleklass i två kommuner. Vår teoretiska utgångspunkt finns iutvecklingspedagogiken där pedagogens roll i barns lärande lyfts fram.RESULTAT:Vi kom fram till i vår undersökning att barnen relaterade till de fenomen som vi villeundersöka och det visade sig även att barnen hade flera erfarenheter som de kunde koppla tilli boken. Bilderna är ett stöd för barnen när de ska sätta ord på sina erfarenheter. Barnen gerofta exempel på egna upplevelser när de ska redogöra för innehållet i boken.

<p>Studien har som syfte att undersöka hur pedagoger kan möjliggöra god läsförståelse för att skapa lust till läsning på gymnasiet. Genom att ta del av nio pedagogers tankar kring hur de främjar god läsförståelse, har jag fått underlag till denna studie. Undersökninginstrumentet består av tre telefonintervjuer samt sex brevintervjuer via mail. Undersökningsmetoden vilar på en kvalitativ ansats med en fenomenografisk inriktning. Resultatet visar att en majoritet av de intervjuade pedagogerna anser att god läsförståelse är en färdighet som bör utvecklas hela tiden och som är nödvändig i alla ämnen. Ändå visar resultatet att det inte arbetas tillräckligt med läsförståelsen när eleverna kommer upp på gymnasiet, eftersom det förutsätts att en god läsförståelse redan finns. Dessutom tyder studien på att de pedagoger som tidigare har arbetat på grundskola med barn i årskurs ett till sex ser på läsförståelse som en del i läsutvecklingen som ett naturligt inslag i all undervisning. Här finns en skillnad i synsätt hos de pedagoger som endast undervisat och har erfarenhet från gymnasiet, vilka anser att god läsförståelse förväntas finnas när eleverna börjar gymnasiet. Pedagogerna upplever även att de saknar kunskap om detta och känner en svårighet inför att arbeta kontinuerligt med läsförståelse. Främjandet av en god läsförståelse underlättas av en del faktorer som att kunna arbeta med små grupper, utgå från elevernas enskilda behov och elevernas tidigare erfarenheter. Likaså är en av de viktigaste faktorerna för främjande av god läsförståelse samtal kring det lästa som skapar en god gemensam förståelse. Ytterligare viktig är pedagogens roll som innefattar kompetens och kunskap. Resultatet visar även att kartläggning är ett betydelsefullt verktyg för att kontrollera elevernas kunskaper kring läsning och läsförståelse. Ändå visar studiens resultat att en del av pedagogerna i undersökningen har liten eller ingen insyn i detta på skolan.</p><p> </p>

<p> </p><p><p>Det huvudsakliga syftet med vår undersökning var att ta reda på hur läraren går tillväga för att ge eleven insikt i läsförståelse och hur väl lärarens arbete stämmer överens med kursplanemålen i svenska i år 3. Vår undersökning lyfter fram hur lärare stimulerar eleverna för att öka deras läsförståelse, vilka vägar som används, deras innebörd och betydelse för eleverna. Genom samtal med fem lärare i år 3 på tre olika skolor i två kommuner försökte vi synliggöra de intervjuade lärarnas syn på ämnet samt få en inblick i deras arbete med att ge eleverna en god läsförståelse.</p><p>Undersökningens resultat visar att de viktigaste förutsättningarna för att lägga grunden till en god läsförståelse var enligt de intervjuade lärarna ordförråd, ordavkodning, flyt i läsningen och förkunskaper. Lärarna använde svenska, det vill säga tala, läsa, skriva och lyssna i stort sätt all undervisning och de arbetade på olika sätt för att täcka in alla moment och delar från kursplanemålen i svenska i år 3.</p><p>Undersökningen visade att elevernas läsförståelse kan stödjas genom att lärarna ställer frågor till texter på olika sätt. Det framgick i vår undersökning vikten av att eleverna tillhandahålls olika textmaterial, anpassade texter som upplevdes meningsfulla för varje individ. Vad som även framkom i resultaten var hur viktigt lärarna ansåg att dokumentation var för att följa elevernas läsutveckling. Vidare framkom att läsutvecklingsschemat God läsutveckling användes som grundläggande kartläggningsmaterial av samtliga intervjuade lärare.</p></p>

<p>Att arbeta med skönlitteratur inom svenskämnet är en självklarhet för alla svensklärare och ingår i styrdokumenten. Den litterära kanon ska ingå i de kunskaper eleven har med sig när den går ut till arbetslivet eller vidare studier. Elevers läsförståelse och kognitiva utveckling har under de senaste decennierna varit föremål för forskning. Många forskare studerar hur elever upplever och tar till sig litteratur. Jack Thomson har i sin studie undersökt elevers förståelse och attityder till litteratur och utvecklat en abstraktionsmodell där en individ genomgår flertalet stadier i sin utveckling mot abstrakt förståelse. Som svensklärare är det viktigt att känna till hur elever förstår och tolkar litteratur för att kunna ge eleverna meningsfull undervisning inom deras proximala utvecklingszon. Syftet med vår studie är att undersöka elevers abstrakta tolkningsförmåga och hur medvetna lärarna är om sina elevers läsförståelse. Syftet är vidare att jämföra skillnaden mellan elevers tolkningsförmåga på högstadiet och gymnasiet, detta ställs i relation till huruvida de läser på fritiden eller ej. I undersökningen används enkäter med öppna svarsalternativ nerskrivna på lösa blad. 49 elever har deltagit i undersökningen, 27 elever i högstadiet och 22 elever i gymnasiet. De två lärare som undervisade de berörda eleverna i svenskämnet har intervjuats. Undersökningen visar att lärarna hade god kunskap om elevernas kapacitet i läsförståelse och vad eleverna skulle prestera i svaren. Eleverna i årskurs åtta hade ett varierande resultat på abstraktionsmodellen. I årskurs nio var bortfallet stort och de elever som deltog gjorde betydligt sämre ifrån sig än i årskurs åtta. På gymnasiet var spridningen större på utvecklingsmodellen och det syntes en tydlig skillnad i fråga om elevers tolkningsförmåga.</p>

No description available.

<p>Denna studie har till syfte att undersöka hur man som lärare kan arbeta aktivt med elevers läsförståelse. I arbetet presenteras tre olika multistrategier för hur pedagoger  kan arbeta med elevers lärandeprocess.</p><p> </p><p>Analysen bygger på intervjuer med lärare i skolans år 4 och 5 och berör huvudsakligen frågeställningar kring läsförståelse idag och hur pedagogerna ser på elevers läsförståelse under en 10-års period.</p><p> </p><p>Slutsatsen är att trots intensivt arbete med läsförståelse använder ingen av informanterna de multistrategiprogram som presenteras i arbetets inledning.</p>