Denna empiriska studie fokuserar på sambandet mellan matematik och läsförståelse med inriktning på textuppgifter. Syftet med den empiriska studien är att få en djupare förståelse om läsförståelsens roll i elevers arbete med textuppgifter i matematik. Vidare är syftet att upptäcka och förklara eventuella hinder elever i lässvårigheter kan stöta på i arbetet med textuppgifter i matematik. Tidigare forskning beskriver att det finns ett synligt samband i Sverige mellan läsförståelse och matematiska färdigheter hos elever på mellanstadiet. Teorin i studien lutar sig mot forskaren Jim Cummins och hans fyrfältsmodell. I arbetet har metoden varit en kvalitativ analys där materialet systematiskt analyserats i form av två diagnoser och intervjuer med elever i årskurs 5. Resultatet visar att elever i lässvårigheter upplever matematikuppgifter med text som utmanande för deras förståelse av det matematiska innehållet. De hinder som elever i lässvårigheter fastnar vid är främst långa texter med flera steg vid beräkningar.

Författarna till denna studie är Sabrin Hassan och Meliha Imamovic, och vi läser grundlärarprogrammet, F-3.Studien fokuserar på hur lärare i de tidiga skolåren (F-3) arbetar med lässtrategier samt deras erfarenheter inom detta forskningsområde. Genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med lärare från olika årskurser (F-3) och skolor har vi samlat in en skiftande användning av hur lärare använder lässtrategier i sin undervisning för att främja elevernas läsutveckling. Vårt tillvägagångssätt har delvis varit med hjälp av semistrukturerade intervjuer men det har även grundats på teoretiska utgångspunkter och tidigare forskning inom ämnet. Resultaten från studien belyser vilka lässtrategier våra respondenter främst använder sig av, skillnaderna i lärarnas tillvägagångsätt samt om deras erfarenheter skiljer sig åt. Vår arbetsprocess har omfattat givande diskussioner och gemensamma beslut.Denna studie riktar sig till både befintliga och blivande lärare som önskar att fördjupa sin förståelse kring hur man på bästa sätt främjar elevernas läsutveckling under de tidiga skolåren.

Att undervisa i läsförståelse är en central del av uppdraget för alla lärare som arbetar med ämnet svenska i låg- och mellanstadiet. Denna studie undersöker hur lärare verksamma inom låg- och mellanstadiet beskriver sitt arbete med läsförståelseundervisning. Hur ser de på lärarens roll i undervisningen? Hur arbetar de med lässtrategier? Vilka utmaningar möter de i sin undervisning? Studien är en kvalitativ intervjustudie där det insamlade materialet analyserats utifrån tematisk analys.  I det insamlade materialet identifierades två övergripande teman: ”Läsförståelseundervisning i praktiken” samt ”lärarens utmaningar i läsförståelseundervisningen”. Studien ger insikt i hur lärare anser att god läsförståelseundervisning ser ut och hur de ser på de utmaningar som de ställs inför i sin undervisning.   Min studie visar lärarna själva ser den gemensamma arbetsprocessen, där läraren visar och modellerar lässtrategier tillsammans med eleverna, som en framgångsfaktor inom läsförståelseundervisning. Studien identifierar också två stora utmaningar som lärare ställs inför när de arbetar med läsförståelseundervisning. Dessa utmaningar som lärarns upplever är att elever har svårt att hitta motivationen till läsning och arbete med läsförståelse samt att de ofta är ovana läsare, vilket försvårar lärarnas arbete med att lära ut lässtrategier. Lärare måste aktivt arbeta för att skapa goda förutsättningar för läsförståelseinlärning och hitta vägar att motivera sina elever till vidare läsning.

Läsförståelse är en förmåga som är nödvändig för att kunna ta del av information och verka i samhället. På grund av den snabba tekniska utvecklingen förmedlas allt mer information via digitala medier vilket medför att kraven på läsförmågan numera även omfattar digitalt läsande. En konsekvens av denna utveckling är att undervisningen i skolan behöver anpassas för att ge elever deförutsättningar som krävs för att kunna ta del av och förstå den information som finns tillgänglig såväl analogt som digitalt. Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka vad forskning visar om hur elever utvecklar digital läsförståelse i modersmålsundervisning. Studiens resultat visar att de likheter som finns medför att eleven behöver behärska samma förmågor för digital läsförståelse som för traditionell läsförståelse. De skillnader som finns medför att lärare behöver inkludera träning av unika förmågor som krävs för digital läsförståelse för att möjliggöra elevers utveckling av digital läsförståelse. Studiens resultat visar att om lärare inkluderar lässtrategier och elevsamarbete i undervisningen kan det påverka elevers utveckling av digital läsförståelse positivt. På grund av att det finns lite svensk forskning på området finns behov av studier kring hur modersmålsundervisning i en svensk skola påverkar elevers utveckling av digital läsförståelse.

Studien handlar om hur pedagoger arbetar med läsinlärning samt läsförståelse medelever som har ett annat förstaspråk än svenska. I studien lyfts faktorer som harbetydelse för elevers läsutveckling och även vad pedagoger kan tänka på vidundervisning av elever med ett annat förstaspråk än svenska. Vidare beskrivs metoderoch modeller för läsinlärning samt läsförståelse för att åskådliggöra fungerande sättatt genomföra undervisningen på. I studien lyfts även två perspektiv på lärande, detsociokulturella perspektivet samt pragmatismen.Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger ser på läsinlärning ochläsförståelse hos elever med ett annat förstaspråk än svenska.Studien är utförd i en kvalitativ form där vi har genomfört intervjuer med pedagogerpå utvalda skolor.Resultatet visar att pedagogerna anser att både ordbilds- och ljudningsmetoden hjälpereleverna med sin läsinlärning. Visuella metoder används av pedagogerna för attundervisningen ska underlätta elevernas förståelse. Pedagogerna påtalar även viktenav att alltid utgå från elevernas förförståelse när det handlar om att välja läromedeleller skönlitterära böcker. Pedagogerna anser att det är viktigt att anpassa sinundervisning individuellt för eleverna och att tänka på att visa dem olika sorterstexttyper. Elevens vardagsliv blir en central referenspunkt för pedagogerna när de skavälja litteratur i sin undervisning. Pedagogerna lyfter att språket blir mer förståeligtför eleverna när de utgår från elevernas vardagserfarenheter. I vårt resultat framkomdet att pedagogerna anser att elever som läser svenska som andraspråk borde ingå idenna undervisningskontext hela sin skoltid utan att byta till den vanligasvenskundervisningen. Vidare uppfattar pedagogerna att det är svårt att få tag påundervisningsmaterial till elever med ett annat förstaspråk än svenska. Vissapedagoger använder sig av färdigtryckt material medan andra pedagoger skapar sitteget undervisningsmaterial.

The aim of this study was to investigate how and why three elementary school teachers use read-alouds as part of their everyday instruction. The questions at issue discuss the teachers’ intention with the read-aloud activities, their choice of appropriate books and texts, how their read-aloud carry trough and what possible correlation is visible between the read-aloud activity and pupils’ interest in reading and reading comprehension. The method to collect the data was a combination of observation and interviews. During the observations the purpose was to observe how the teachers’ read-aloud practice occurs and which activities that follows. The interview followed the observations with questions about the teachers’ thoughts and opinions of the subject. The findings shows that the teachers’ intention with their read-aloud practice is to elaborate the pupils craze for reading, their reading comprehension and their reading strategies. They all agree that reading aloud to children is significant.

I den här uppsatsen har vi undersökt hur tre lärare i årskurs 4-6 definierar begreppet läsförståelse och hur de tolkar och konkretiserar styrdokumenten i sitt arbete. Utifrån en sociokulturell syn på lärande har vi genomfört en fokusgruppsintervju med tre stycken lärare verksamma på en skola i södra Sverige. Resultatet visade att lärarna till en början gav en begränsad definition av begreppet läsförståelse men under samtalets gång breddade de sin definition. Den begränsade definitionen tolkar vi som att lärarna saknar ett utvecklat metaspråk gällande läsning. Vi kunde också konstatera att deras syn på läsförståelse stämde överens med styrdokumenten. Lärarna ansåg att läroplanen är tydlig och gav dem stöd i sin undervisning, trots att det lämnas stort tolkningsutrymme för lärarna. Slutligen konstaterar vi att Sverige kan vara i behov av att utveckla ett metaspråk och själva sätta upp kriterier för vad som ska anses vara god kunskap istället för stora aktörer som PIRLS och PISA.

The purpose of this study is to investigate what scholars in Sweden think about reciprocal teaching as a method for increased reading comprehension. This area is not an area that is researched a lot in Sweden so the knowledge is limited but the studies that has been conducted shows that especially students with a low reading comprehension answers well to RT. This study did also investigate work materials in Sweden that are based upon RT. One of these materials is quite popular and it turns out that it has no scientific base and there has only been students that has investigated the materials rehabilitee to increase reading comprehension. This literature study has generated in more areas that need research. / <p>svenska</p>

Enligt PISA-undersökningen 2012 fortsätter de svenska eleverna att sjunka i resultaten i läsförståelse. Utav de länder som deltar placerar sig Sverige i toppen av de länders som visar på störst skillnader mellan de elever som har svenska som modersmål och svenska som andraspråk. Syftet med denna studie är att fördjupa  förståelsen för hur grundlärare i årskurs 1-3 arbetar med lässtrategier för att utveckla andraspråkselevers läsförståelse. För att uppnå syftet utgår studien från två frågeställningar: -          Vilka arbetssätt använder lärare för att utveckla andraspråkselevernas läsförståelse? -          Hur används det material som läraren utgår från? För att finna relevant material har kvalitativa semistrukturerade intervjuer utförts med sex grundlärare. Intervjuerna har sedan transkriberats och analyserats utifrån en innehållsanalys. Studien har sin utgångspunkt i den sociokulturella teorin. Resultatet visar på att lärarna utgår från materialen En läsande klass och Läsfixarna. Lärarna använder även arbetssätten tillsammans, i grupp och enskilt, aktiviteter före under och efter läsning, ställer frågor på, mellan och bortom raderna, samtal kring lässtrategierna samt sambandet mellan bild och text.

Studien undersöker och jämför hur fyra lärare arbetar medvetet med sin högläsning i klassrummet och ifall deras arbete förändras mellan årskurs 4 och årskurs 6. Undersökningen är disponerad som en multipel fallstudie, där varje enskilt fall först analyseras separat för att därpå korsanalyseras. För att kunna besvara studiens syfte och frågeställningar genomfördes en empirisk undersökning där de fyra fallen studerades genom metoderna enkät, observation, intervju och deltagarvalidering. Därefter analyserades fallen utifrån den sociokulturella teorin om lärande, skolans styrdokument och tidigare forskning inom ämnesområdet. Resultaten ger en positiv inblick i lärares arbete med högläsning i klassrummet. De didaktiska val som ligger bakom de deltagande lärarnas högläsning går att koppla till läroplanens syfte och centrala innehåll. Lärarna verkar arbeta varierat och eleverna tränas med högläsningen som utgångspunkt i läroplanens övergripande förmågor. Lärarna har alla märkt ett generellt minskat läsintresse hos barn och elever men anser sig överlag inte märka så mycket av detta i sina egna klassrum, vilket de kopplar till att de aktivt arbetar med att läsa högt för eleverna. Vidare anser de att elevernas språkutveckling och ordförståelse gynnas av högläsning då de får lyssna till det skrivna ordet. Studiens lärare är överens om att det är viktigt att avsätta tid till högläsning i undervisningen och använder sig av en dialogisk uppläsning i sina klassrum, där högläsningen blir ett pedagogiskt verktyg. Endast en av lärarna säger sig uttryckligen arbeta med specifika metoder och strategier utifrån ämnesdidaktisk forskning, men vid besöken observerades att även de övriga lärarna intuitivt arbetar implicit med lässtrategier i sin undervisning. Gemensamt för lärarna är att de ofta väljer att arbeta ämnesintegrerat och att högläsningen blir en naturlig del i ett tematiskt arbete. De menar också att behovet av deras högläsning i undervisningen snarast ökar i och med att eleverna blir äldre, då de möts av mer komplexa texter ju äldre de blir.