<p>Syftet med denna uppsats är att se om val och frekvens av läsning påverkar tio 15-åriga pojkars läsförståelse. För att få fram mitt resultat använde jag kvalitativ metod i form av enkäter där pojkarna redogjorde för sitt val och sin frekvens av läsning. Dessa enkäter användes även som ett urvalsverktyg för att få fram pojkar med skilda läsvanor och läsfrekvens, för att få en bredd i studien. Senare i undersökningen gjorde jag samtalsintervjuer och lästester enligt LUS-modellen med pojkarna för att granska deras läsförståelse. Jag tog även del av tidigare forskning och jämförde denna med de resultat jag fått fram. Mitt resultat är att valet av texttyper har mindre betydelse, medan frekvensen av läsning är det viktiga för läsförståelsen hos de tio pojkar jag undersökt. De pojkar som läste skönlitteratur nådde alla bra resultat i de lästester jag gjorde, men även pojkar som valde andra texttyper och kanaler för sitt läsande hamnade högt upp i läsutvecklingsschemat. Även attityder till läsning och skola är betydelsefullt och de pojkar som uttryckte positiva åsikter om läsning och skola fick bra resultat i lästestet. Till sist är skapandet av ett positivt klassrumsklimat ett villkor för att pojkarnas självförtroende inför läsningen ska bibehållas trots eventuella misslyckanden. En förutsättning för att nå bra läsförståelse handlar om medveten och frekvent läsning av meningsfulla texter som utvecklar och utmanar språket. Det krävs ett målmedvetet arbete för att passera en grundläggande läsutveckling till att blir en mer avancerad läsare och det krävs det att eleverna är för att kunna ta till sig de abstrakta och många gånger komplicerade lärobokstexterna.</p>

Detta examensarbete studerar på vilka sätt ”En läsande klass” stödjer elevers läsförståelse. Arbetets syfte har varit att undersöka och analysera materialet utifrån litteratur och forskning för att utläsa hur elevernas läsförståelse stöds. Materialet består av studiehandledningen ”En läsande klass” som skickades ut gratis till skolorna under våren 2014. Handledningen hänvisar också till texter, läsloggar och arbetsblad som finns på studiehandledningens hemsida. Metoden i studien har varit analyserande och tolkande närläsning utifrån ett hermeneutiskt perspektiv för att få en förståelse för materialet och dess upplägg. Av resultatet i studien framgår att kritik kommit från forskarhåll att materialet fokuserar för mycket på lässtrategier och dess betydelse istället för att eleverna får fokusera på texten och fördjupa sin kunskap. Av några forskare har materialet setts som en tipskatalog där eleverna mekaniskt läser text efter text utan någon större förståelse vilket förenklar undervisningen och innebörden med läsförståelse. Mycket av det som framkommer i analysen befäster dessa forskares synpunkter då studiehandledningen är mycket detaljerat och styrd. Men används materialet på rätt sätt det vill säga att lärarna gör materialet till sitt eget och plockar ut de bästa bitarna som passar för sina elever kan materialet istället bli det där lilla extra som lärarna behöver för att stödja eleverna i deras läsförståelse. Materialet har många bra texter som lärarna kan använda sig av i sin undervisning. Lärarna och eleverna har också mycket att vinna på att utgå från det viktiga textsamtalet som studiehandledningen förespråkar och som fokuserar på det kooperativa och ömsesidiga lärandet. ”En läsande klass” är ett steg i rätt riktning mot Dysthes (1996) flerstämmiga klassrum och ett utmärkt verktyg och stöd till lärarna för att kunna förbättra och hjälpa elever till bättre läsförståelse men följs studiehandledningen från pärm till pärm kan det motsatta inträffa och materialet kan istället leda till en isolerad färdighetsträning vilket är forskarnas farhågor.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur lärare uppfattar elevers svårigheter med textbaserade uppgifter i matematik. Mer specifikt undersöktes hur lärarna upptäcker dessa elever samt hur de arbetar med dem. Detta undersöktes inledningsvis genom en web-enkät som skickades till matematiklärare för grundskolans senare år i en kommun, för en första kartläggning av problematiken. Totalt skickades 103 enkäter ut och 39 svar kom in, svarsfrekvensen blev 38 procent. Utöver detta intervjuades tre matematiklärare som undervisar på högstadiet för att fördjupa den första kartläggningen. Resultaten analyserades med utgångspunkt i olika sätt att se på dessa problem från tidigare forskning. Resultatet visade att alla lärare som deltog ansåg sig ha minst en elev som hade problem med textuppgifterna i en sådan grad att elevende fick svårigheter i matematiken. Slutsatsen blev att matematiksvårigheter i relation till textuppgifter var relativt utbrett då det var mellan 11-40 procent av eleverna i klasserna/grupperna som enligt lärares utsagor hade dessa svårigheter. Lärarna upptäckte dessa elever genom att de inte förstod kontexten och/eller begreppen och de arbetade med eleverna genom att läsa högt för dem och/eller genom att förklara begrepp i förväg. De lärare som intervjuades arbetade språkutvecklande och mera muntligt när de upptäckte att eleverna hade svårt med textuppgifterna. När lärarna fick önska hur de helst vill arbeta med läsförståelse i matematiken önskade de flesta mindre grupper samt att arbeta mer med språket genom exempelvis inläst material. Andra önskningar som framkom var ett samarbete med läraren i svenska/svenska som andra språk, fortbildning inom läsförståelse inom matematik och stöd av speciallärare/specialpedagog.

Denna studie inriktar sig mot läsförståelseundervisning och vikten av att förstå läst text. Studiens syfte är att undersöka lärarnas uppfattning om hur undervisning i läsförståelse bedrivs i grundskolan respektive grundsärskolan. Genom att använda den deskriptiva aspekten på intervjuer försöker vi påvisa både fakta och mening utifrån respondenternas svar. Vi har använt oss av @ografi som undersökningsmetod. Detta innebär att insamling av rådata sker genom intervjuer via mail.   Svenska elevers läsförståelse har försämrats det senast decenniet vilket framkommer i den internationella undersökningen PISA 2009. Även i den internationella studien PIRLS som genomfördes för tredje gången år 2011 (Skolverket, 2011c) framkommer det att läsförmågan hos svenska elever har försämrats. Vår studie visar att lärarna tycker att förståelse av text är viktigt i vårt moderna samhälle. I studien framkommer det även att övervägande delen av lärarna i grundskolan inte anser sig ha en metod för läsförståelseundervisning. Medan fem av sex lärare i grundsärskolan anser sig ha en eller flera metoder.

Det finns en stor önskan hos elever att lära sig läsa. Detta är ofta en av de saker som kommer fram vid samtal med elever och föräldrar inför starten i grundsärskolan.    Syftet med studien är att undersöka hur, när och vad som kartläggs inom läsutveckling hos elever i grundsärskola. Det är en demokratisk rättighet, för alla elever, att få utveckla sin läsförmåga. Skolinspektionens kvalitetsgranskning, av grundsärskolan, visade att eleverna inte ges tillräckligt med förutsättningar för att utveckla sina kunskaper i ämnet svenska. Dessutom är uppföljningen av elevernas utveckling i svenska bristfällig. Inom grundskolan har man olika kartläggningsverktyg och uppföljningssystem av elevernas läsutveckling under skolåren, men hur gör pedagogerna inom grundsärskolan? Vår teoretiska grund vilar på Vygotskijs tankar att eleven kontinuerligt utvecklas mentalt, och därmed dess förmåga att tillgodogöra sig undervisningen. Vår studie innehåller en kvantitativ metod i form av webenkät. Respondenterna är pedagoger som samtliga arbetar inom grundsärskolan och undervisar i ämnet svenska. Resultatet visar att de flesta skolor saknar plan för kartläggning av elevers läsutveckling inom grundsärskolan. De flesta pedagoger kartlägger dock regelbundet med något verktyg, som varierar från skola till skola och från pedagog till pedagog.

Syftet med denna studie inriktar sig på hur lärarna såg på skolans språkprojekt och på elevernas måluppfyllelse efter interventionen (intensiv träningsperiod). Vi har använt oss av enkäter till lärarna, observation av videoinspelningar från interventionen, dagboksanteckningar förda av lärarna samt deltagit i ett diskussionsmöte med lärarna. Resultatet hos vissa elever, efter dessa veckor, visade att de hade tagit till sig en strategi att komma ihåg innehållet och förstå vad texten handlade om. Genom de dagboksanteckningar som lärarna har fört och som vi har tagit del av syns det en förändring från första tillfället till det sista. Lärarna fick en högre motivation, inspiration och påmindes av vikten att träna läsförståelse i de olika ämnena. Lärarna ansåg att eleverna på detta sätt fick mer tid till läsinlärning och en bredare förförståelse.

Studien syfte är att utröna högstadieelevers användning av läsförståelsestrategier vid faktabaserade texter. Datamaterialet baseras på fem intervjuer utifrån följande frågor: Vilka läsförståelsestrategier använder sig eleverna av, i vilket syfte använder sig eleverna av läsförståelsestrategierna och är elevernas val av strategier samt syftet med dem medvetna eller omedvetna? Arbetet är en kvalitativ studie som bygger på semistrukturerade och personliga intervjuer med flickor från årskurs åtta som går i samma klass. I denna studie ses läsförståelse ur ett kognitivt perspektiv som lett till att en induktiv analys av datamaterialet skett. Studiens resultat visar att de medverkande eleverna använder sig av flera strategier samt att de kan redogöra för i vilket syfte de använder sig av dem. Eleverna använder sig av någon eller några former av djupare läsförståelsestrategier samt sin metakognitiva förmåga. De är således medvetna om vilka mentala aktiviteter som leder till läsförståelse. Studien visar att det dock finns utrymme för ytterligare strategier att tillämpa utifrån den litteratur som ligger till grund för undersökningen. Detta även med resultaten från senaste PISA-undersökningen i åtanke. För att få en bättre helhetsbild i elevernas användning av läsförståelsestrategier, behandlar studien det stöd som den svenska läroplanen ger lärarna i arbetet kring elevers läsförståelse.

Det här är en kvalitativ forskningsstudie med en diskurspsykologisk ansats där socialkonstruktionismen står som teori. Syftet är att undersöka hur lärare beskriver att de bemöter matematiken i skolan när det finns elever i behov av läs- och skrivstöd. En diskurspsykologisk analys studerar hur människan skapar och förstår sin omvärld genom användning av sin språkliga förmåga. Analysmaterial består av utskrivna transkriptioner från två fokusgruppintervjuer gjorda på två olika skolor. Resultat visar att lärare går in i olika roller beroende av hur de förstår det fenomen som diskuteras. De bemöter undervisningen olikt och tre lärarroller är tydliga. De är antingen varierade i sin undervisning för att den ska passa alla elever, förespråkar repetition för framgång hos eleverna eller är väl förberedda för att inte stöta på problem.

Syftet med studien är att beskriva lärares skönlitterära högläsning i åk 4-6 med fokus mot elevers möjligheter för lärande. Särskild uppmärksamhet riktas mot möjligheter för lärande för elever i behov av särskilt stöd.   Studien har en kvalitativ ansats och utgår från ett sociokulturellt samt ett specialpedagogiskt perspektiv. Datainsamlingsmetoden är inspirerad av etnografi och genomfördes med semistrukturerade intervjuer samt med en total observation, vilket innebär att forskaren finns i rummet och observerar men inte deltar. Sammanlagt fem lärare, som undervisar i årskurserna 4-6 intervjuades och observerades. Resultatet har analyserats med hjälp av tematisk analys.   Resultatet visar att lärare i åk 4-6 har olika syften med skönlitterär högläsning. Lärare menar att högläsning utvecklar elevers språk, motiverar elever att läsa själva, utvecklar elevers diskussionsförmåga samt lugnar ner elever i olika situationer. Resultatet visar dock att högläsning mest används för att modellera läsförståelsestrategier. Resultatet visar även att skönlitterär högläsning kan inkludera elever med läs- och skrivsvårigheter. Genom lärares högläsning ges elever med avkodningssvårigheter möjlighet att möta samma text som övriga elever. Lärare diskuterar ord och begrepp tillsammans med eleverna för att öka ordförståelsen, vilket kan vara ett sätt att stötta elever med läs- och skrivsvårigheter. De lärare som deltar i undersökningen använder högläsningen för att modellera läsförståelsen. Detta kan ge elever med läsförståelseproblem en chans att få strategier för att möta en text. Elever med läsförståelseproblem har då möjlighet att vara inkluderade i undervisningen.

Uppsatsen behandlar ämnet läsförståelse med inriktning på hur lärare talar om sin läsförståelseundervisning i årskurs 7-9. Huvudsyftet är att undersöka hur lärarna upplever att de undervisar i läsförståelse. Det sker genom att be dem definiera läsförståelse och lässtrategier, berätta om ett lektionstillfälle när de arbetat med läsförståelse samt be dem tala om vilka och på vilket sätt ramfaktorer påverkar undervisningen. Materialet införskaffas genom fem kvalitativa intervjuer med svensk- och svenska som andraspråkslärare.      Resultatet visar att lärarna definierar läsförståelse på sätt som liknar varandra men uppvisar variationer när de talar om lässtrategier. Av intervjuerna framkommer det att samtliga lärare ägnar tid åt läsförståelsen även i de högre årskurserna, dock i olika grad.      Det finns ramfaktorer som påverkar undervisningen i lägre eller högre utsträckning. Resultaten skiljs åt bland lärarna och en tänkbar orsak till differenserna kan vara de olika förutsättningarna som arbetsplatserna erbjuder. Lärarnas intresse tycks också vara en viktig del i läsförståelseundervisningen.