För att ta del av information i dagens samhälle krävs förmågan att förstå texters innehåll. Läsförståelse undervisas genom didaktiska strategier i skolan för att elever ska förstå och tolka texter. Trots att elever enligt läroplanen ska få strategier för läsförståelsen har forskning visat att lärare har låga kunskaper om strategier för elevers läsförståelse. Följden kan bli att elever inte förstår texters innehåll när de inte får strategier de kan behöva för läsförståelsen. Syftet med den systematiska litteraturstudien var att undersöka vilka metoder som forskningen framhåller som relevanta för elevers läsförståelse i årskurs tre till sju. Litteraturstudiens slutsats belyste att strategierna att ställa frågor, att förutspå, att klargöra, att sammanfatta samt att visualisera medverkade till elevers läsförståelse. När eleverna bearbetade texter med hjälp av strategierna möjliggjordes ett samspel mellan eleven och texten vilket bidrog till ett meningsskapande och en fördjupad förståelse. En intressant implikation för vidare studier hade varit att genomföra en undersökning där syftet hade kunnat vara att undersöka hur verksamma lärare bedriver undervisning i läsförståelse. Tidigare forskning har visat att lärare förutsätter att läskunniga elever förstår texters innehåll vilket inte kan tas för givet, då lärare måste arbeta aktivt med elevernas läsförståelse.

Läsförståelse är en förmåga som ligger till grund för flera ämnen i skolan. Forskning visar att lärare tror att när elever kan läsa har de läsförståelse, men så är inte fallet. Denna kvalitativa studie har en svenska kontext som vill belysa hur metoden textsamtal möjliggör för elever att utveckla sin läsförståelse. Studien är en intervjustudie som baserar sig på intervjuer från sju verksamma lärare. Syftet med vår studie är att undersöka hur lärare arbetar med textsamtal och på vilka sätt de upplever att textsamtal påverkar elevers läsförståelse. Det mynnar ut i frågeställningen: Vad uttrycker lärare om metoden textsamtal och deras arbete med textsamtal? Studiens resultat visar att textsamtal är gynnsamt, textsamtal används med olika fokus samt textsamtal tillåter ett varierande arbetssätt. Utifrån resultat visar slutsatsen att textsamtal är positivt att använda sig av för att utveckla elevers läsförståelse och är en metod som går att använda i flera ämnen.

Detta examensarbete undersöker hur elever förhåller sig till strukturerade boksamtal samt hur strukturerat arbete med bänkbok och boksamtal påverkar deras läsengagemang. Studien har genomförts i en år 3-klass där eleverna läst en gemensam bok som bänkbok och därefter skrivit sina tankar och reflektioner om det lästa i sin loggbok. Detta läsande och loggskrivande har sedan legat till grund för boksamtal enligt Chambers metod. I studien har Chambers metod samt forskning inom läsförståelse, läsmotivation och boksamtal granskats. Elevernas loggböcker har analyserats, observationer har genomförts under boksamtalen och samtalsledaren har intervjuats. Studien visar att eleverna förhåller sig positiva till boksamtal samt att strukturerat arbete med bänkbok, loggbok och samtal leder till ett ökat läsengagemang. Slutsatsen är att detta strukturerade arbete stimulerar läsengagemang och leder till ökad förståelse av det lästa.

Syftet med detta arbete har varit att med utgångspunkter i forskning om läsförståelse samt receptionsteorier studera tre aktuella barnböcker för att se om och hur de ger läsaren möjlighet till textrörlighet genom att erbjuda plats att fylla i tomrum och oklarheter, och om de därigenom ger läsaren stöd i sin utveckling av läsförståelse. Man kan se studien som ett sätt att skapa sig en uppfattning om en bok utifrån en aspekt på att utveckla och stödja läsförståelse. Böckerna har analyserats med avseende på textens beskrivningar av personer, miljö och händelser, samt textens temporalitet och sätt att berätta. Resultatet visar att två av böckerna kan betraktas som stödjande i läsares utveckling av läsförståelse, medan den tredje uppvisar oklarheter som är svårlösta och kan därför ifrågasättas i det hänseendet.

Studier har visat att svenska elever uppvisar svårigheter med att bearbeta texter. Det har också framkommit att elever i Sverige sällan får undervisning i hur de kan bearbeta och tolka olika texter, vilket är en brist enligt läsforskningen. Syftet med denna studie var att bidra med kunskaper kring läsförståelse utifrån lärares syn på, erfarenhet av och undervisning i läsförståelse. Metoden för undersökningen var kvalitativa semistrukturerade intervjuer. I studien blev sex lärare som arbetade i årskurs tre intervjuade. Alla lärare hade minst tio års yrkeserfarenhet. Det fanns en variation i lärarnas ämneskunskaper inom läs- och skrivutveckling. Teoretisk utgångspunkt för studien var Vygotskijs teori om den proximala utvecklingszonen. Studien visar att inte alla lärare undervisar i läsförståelse i någon större utsträckning, vilket är en brist enligt aktuell forskning. Undersökningen påvisar också eventuella samband mellan goda kunskaper inom läs- och skrivutveckling och lärares benägenhet i att undervisa i läsförståelse och läsförståelsestrategier. Undersökningen visar till viss del att lärares kompetens inom läsförståelse och läsförståelseundervisning behöver stärkas och att skolans roll i att utveckla och aktivera förkunskaper hos elever behöver poängteras.

Sammanfattning Det är viktigt att insatser i skolan för att stödja elever med Aspergers syndrom är väl förankrade i kunskaper om funktionshindret och hur det yttrar sig hos den enskilda eleven. Tidigare rapporter har visat att det finns brister när det gäller detta. Syftet med denna studie var att undersöka hur lärare som undervisar elever med Aspergers syndrom i svenska uppfattar dessa elevers svårigheter och tillgångar. Vidare var syftet att undersöka lärares uppfattningar om hur undervisningen kan läggas upp, för att hjälpa eleverna i läsförståelse och skrivning. För att belysa syftet genomfördes kvalitativa intervjuer med åtta lärare i grundskolan och gymnasiet som undervisar elever med Aspergers syndrom. Resultatet av en tematisk analys gav en bred beskrivning av tillgångar och svårigheter hos eleverna, och olika sätt att möta dessa. De slutsatser som framkom i uppsatsen var att elever med Aspergers syndrom behöver en individualiserad undervisning. Det är därför viktigt att läraren individualiserar undervisningen efter varje elevs förutsättningar. Det kan exempelvis ske i form av individuella skriftliga planeringar. Elever med Aspergers syndrom kan tolka det som de hör eller läser bokstavligt. Läsförståelse är en vanlig svårighet, som kan kopplas till bristande fantasi. Det krävs att läraren använder strategier för läsförståelse och fritt skrivande. Lärare som undervisar elever med Aspergers syndrom behöver ge dem uppmuntran och se till så att eleven försätts i situationer där denne lyckas. De här slutsatserna tas också upp och diskuteras i uppsatsens diskussion

Ett av skolans mest utmanade uppdrag kan vara att upptäcka och arbeta med elever med lässvårigheter. Det övergripande syftet med den här översikten är att peka på hur modellen Simple View of Reading kan visa på de färdigheter som krävs vid läsning, svårigheter som kan uppstå och passande moment i arbete med dessa. Genom litteraturöversikten har nio nyutgivna internationella forskningsartiklar granskats för att svara till syftet. Översikten har sökt fokusera på inkludering av artiklar som endast behandlar yngre elever utan funktionsnedsättningar som adhd, apsperger, autism och/eller svårigheter genom tvåspråkighet. Alla artiklar i översikten är vetenskapligt granskade. Artiklarna redovisas utifrån teman som framkommit under analysarbetet. De övergripande forskningsfrågorna var: Hur ser forskning på läsning utifrån modellen Simple View of Reading? Hur synliggörs lässvårigheter utifrån modellen Simple View of Reading? Vilka förebyggande åtgärder blir synliga? Resultatet visar på att läsförståelse kan till stor del förklaras genom färdigheterna avkodning och språkförståelse. Vidare så visas att tre olika lässvårigheter kan synliggöras, avkodningssvårigheter, läsförståelsesvårigheter och blandade svårigheter. Resultatet visar även på de kognitiva färdigheter som elever med olika lässvårigheter behöver i förebyggande eller ingripande hjälpprogram. I översikten diskuteras artiklarnas olika ståndpunkter utifrån teman och även huruvida den svenska översättningen av modellen kan ses ha samma förklaringskraft som den engelska.

Det huvudsakliga syftet med vår studie har varit att undersöka hur lärare i år 3-6 arbetar så att deras elever når goda resultat i läsförståelse och uppvisar läslust. Vi har gjort kvalitativa intervjuer utifrån en fenomenografisk ansats. De sex pedagoger som intervjuats har ett särskilt intresse för undervisning i läsning och läsförståelse och är verksamma inom tre olika kommuner. Vår slutsats är att ett starkt engagemang och betoning på strukturerade och genomtänkta samtal förenar våra pedagoger. Enligt de intervjuades egna bedömningar blir eleverna genom deras undervisning bättre på att tränga in i texter och uppvisar större läslust. Lärarna har kunskap om flera olika undervisningsmodeller men använder ingen speciell.De pedagoger som intrvjuats anser att det inte finns någon genväg till god läsförståelse men ser samtalet som den gemensamma nämnaren.

Syftet med denna uppsats är att se om val och frekvens av läsning påverkar tio 15-åriga pojkars läsförståelse. För att få fram mitt resultat använde jag kvalitativ metod i form av enkäter där pojkarna redogjorde för sitt val och sin frekvens av läsning. Dessa enkäter användes även som ett urvalsverktyg för att få fram pojkar med skilda läsvanor och läsfrekvens, för att få en bredd i studien. Senare i undersökningen gjorde jag samtalsintervjuer och lästester enligt LUS-modellen med pojkarna för att granska deras läsförståelse. Jag tog även del av tidigare forskning och jämförde denna med de resultat jag fått fram. Mitt resultat är att valet av texttyper har mindre betydelse, medan frekvensen av läsning är det viktiga för läsförståelsen hos de tio pojkar jag undersökt. De pojkar som läste skönlitteratur nådde alla bra resultat i de lästester jag gjorde, men även pojkar som valde andra texttyper och kanaler för sitt läsande hamnade högt upp i läsutvecklingsschemat. Även attityder till läsning och skola är betydelsefullt och de pojkar som uttryckte positiva åsikter om läsning och skola fick bra resultat i lästestet. Till sist är skapandet av ett positivt klassrumsklimat ett villkor för att pojkarnas självförtroende inför läsningen ska bibehållas trots eventuella misslyckanden. En förutsättning för att nå bra läsförståelse handlar om medveten och frekvent läsning av meningsfulla texter som utvecklar och utmanar språket. Det krävs ett målmedvetet arbete för att passera en grundläggande läsutveckling till att blir en mer avancerad läsare och det krävs det att eleverna är för att kunna ta till sig de abstrakta och många gånger komplicerade lärobokstexterna.

Syftet med vår studie är att, inom skolämnet SO, undersöka huruvida bearbetade lärobokstexter kan underlätta läsförståelsen hos elever i år 9. För att uppnå vårt syfte har vi, i vår undersökning, använt oss av flera forskningsmetoder. Vi har gjort en s.k. triangulering bestående dels av en kvantitativ upprepad mätning och dels en kvalitativ hermeneutisk metod med enkätfrågor. Vårt urval har bestått av 6 elever i år 9 från en 6-9 skola. De deltagande eleverna har ej uppnått godkänd nivå gällande läsförståelse i Nationellt prov i svenska för år 9. Resultatet pekar på att skolans faktatexter kan göras mer tillgängliga för eleverna om texterna bearbetas med olika språkliga faktorer, såsom t.ex. författarröst och kausalitet vilket har visat sig öka elevernas läsförståelse.