Uppsatsen anlägger ett dilemmaperspektiv på specialpedagogik samt är skriven utifrån sociokulturell teori. Svensklärare respektive matematiklärare med specialpedagogisk erfarenhet intervjuas på två olika skolor.  Syftet med intervjuerna är att öka kunskapen om vilka metoder eller positiva påverkansfaktorer som några pedagoger på högstadiet framhåller när det gäller att utveckla elevers läsförståelse inom matematikämnet sett ur ett dilemmaperspektiv. Undersökningen resulterade i att ett antal dilemman, samt metoder för att överbrygga dessa, kunde identifierades i analysverktygets tre nivåer. Dels i den sociala kontexten som innefattar arbetsformer, men också när det gäller elevens kognitiva processer och den matematiska uppgiftstexten. Ett dilemma som alla respondenterna uppmärksammade var dilemmat mellan att tillgodose gruppens behov kontra individens behov av stöd för att kunna nå kunskapsmålen. Pedagogernas metoder för att överbrygga aktuella dilemman redovisas och kopplas till forskning på respektive område. Resultatet går inte att generalisera på grund av undersökningens ringa omfattning, men det pekade tydligt på att dilemmaperspektivet har ett starkt berättigande utifrån pedagogernas uppfattningar samt att pedagogerna har en uppsättning metoder för att förhålla sig till aktuella dilemman vilket också exemplifieras i diskussionsdelen.

<p>Det huvudsakliga syftet med vår studie har varit att undersöka hur lärare i år 3-6 arbetar så att deras elever når goda resultat i läsförståelse och uppvisar läslust. Vi har gjort kvalitativa intervjuer utifrån en fenomenografisk ansats. De sex pedagoger som intervjuats har ett särskilt intresse för undervisning i läsning och läsförståelse och är verksamma inom tre olika kommuner. Vår slutsats är att ett starkt engagemang och betoning på strukturerade och genomtänkta samtal förenar våra pedagoger. Enligt de intervjuades egna bedömningar blir eleverna genom deras undervisning bättre på att tränga in i texter och uppvisar större läslust. Lärarna har kunskap om flera olika undervisningsmodeller men använder ingen speciell.De pedagoger som intrvjuats anser att det inte finns någon genväg till god läsförståelse men ser samtalet som den gemensamma nämnaren.</p>

Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka hur fyra lärare i grundskolan årskurs 4-6 arbetar med textsamtal i svenskundervisningen. Syftet var också att lyfta fram de förmågor som elever kan utveckla vid textsamtal samt pedagogens betydelse för textsamtalets genomförande. Utifrån syftet har följande frågeställningar formulerats. Dessa är: 1. Hur arbetar fyra lärare med textsamtal i svenskundervisningen i årskurs 4-6? 2. Vilken kunskap bör pedagogen ha för att kunna genomföra samtal om texter enligt de deltagande lärarna? 3. Hur vanligt förekommande är samtal om texter i grundskolan årskurs 4-6 rent generellt enligt de deltagande lärarna? 4. Vilka förmågor anser de intervjuade lärarna att elever kan utveckla vid samtal om texter? Metod: Den metod som har använts för att genomföra denna empiriska studie är observation och intervju. Urvalet som gjordes var att begränsa observationerna till fyra lektionstillfällen med fyra olika lärare. Den intervjuform som kändes mest lämplig att använda för detta ändamål var en halvstrukturerad ansats med ett kvalitativt utgångsläge. Resultat och analys: Resultatet visar att de fyra deltagande lärarna har en medvetenhet kring vad ett textsamtal innebär. Denna kunskap är en följd av att lärarna helt eller delvis använder sig av ett färdigt arbetsmaterial i undervisningen. I materialet ingår strukturerade textsamtal. Den slutsats som kan göras efter att ha genomfört både observationer och intervjuer, är att endast en lärare säger sig arbeta medvetet, regelbundet och strukturerat med textsamtal i undervisningen. Det var dock inget som observerades under lektionen jag deltog i. En av lärarna säger också att hon arbetar medvetet och strukturerat med aktiviteten men menar att det är svårt att få tiden att räcka till. De övriga två arbetar inte med textsamtal i undervisningen men den ena läraren uppger att hon använder sig av öppna frågor rent generellt i undervisningen. Ett tryggt klassrumsklimat, goda ämneskunskaper, kunskap i att ställa rätt frågor samt att vara förberedd är förmågor som benämns som betydelsefulla för att textsamtal ska kunna äga rum. Ingen av lärarna uppger att de tror att textsamtal är vanligt förekommande i skolan. Samtliga intervjuade lärare uppger ett antal förmågor som de menar att eleverna kan utveckla vid samtal om texter. Dessa är förmågan att kommunicera, förmågan att lyssna på andra, förmågan att uttrycka egna åsikter samt att kunna reflektera, analysera och bygga vidare på resonemang.

Syftet med denna studie är att bidra med ökad kunskap om vilka lässvårigheter pedagogerfinner hos elever med autismdiagnos i särskilda undervisningsgrupper för barn med autismsamt vilka metoder de använder för att utveckla elevernas läsförmåga eller kompensera förderas lässvårigheter. Studien har en kvalitativ ansats i form av semistrukturerade intervjuermed elva pedagoger som arbetar i särskilda undervisningsgrupper för barn med autism frånårskurs ett till nio. Resultatet av studien visar att den mest framträdande lässvårigheten hosdenna elevgrupp är att läsa mellan raderna. Pedagogerna upplever att eleverna har svårighetermed att göra inferenser såväl när de ska koppla samman information från olika delar av textensom när de ska koppla kunskap och egna erfarenheter till texten. Svårigheter med avkodningoch språkförståelse lyfts i mindre utsträckning av pedagogerna men motivation framträder ideras svar som en viktig faktor för att eleverna ska ägna sig åt läsning. Pedagogerna användersig av modellering för att utveckla elevernas läsning. De tränar eleverna i att vara aktivaläsare och ställa frågor till texten och de berättar att de märker att elevernas läsförståelseförbättras av träningen. Bilder är ett framträdande verktyg som pedagogerna använder sig avsom stöd för elevernas läsning. De upplever att det är verksamt för att ge eleverna enförförståelse och för att skapa intresse för texten. Bildstöd används dessutom i form avtankekartor eller listor för att skapa struktur åt eleverna. Teorin om The Simple View ofReading förefaller inte vara tillräcklig för att förklara lässvårigheter hos elever med autismutan behöver utvidgas eller utvecklas.

Läsförståelse är en viktig kunskap att besitta för att kunna ta till sig av den text vi läser. Många elever kan idag läsa en text utan några större problem, men när det kommer till textens innehåll och elevernas förståelse finns det ofta brister. Litteraturstudien bygger på systematiska sökningar som vi valt att göra i olika databaser. Syftet med litteraturstudien är att belysa hur forskningen ser på textsamtal som metod i svenskundervisningen i relation till läsförståelsen. Utifrån den data som studien tagit del av, visar resultatet vikten av att ställa frågor och samtala i grupp kring texter för att nå vidare kunskap. Resultaten visar att textsamtalet är ett bra arbetssätt såvida det sker på rätt sätt och anpassar samtalet efter eleverna. Resultatet har också visat att oavsett vilken metod som används under textsamtalet så framkommer positiva resultat. Fortsatt forskning inom området bör undersöka vilka samtalsstrategier som används ute i skolorna under textsamtal och om resultatet av olika metoder skiljer sig åt.

Flerspråkiga elevers resultat i internationella läsförståelsetester visar att de halkar efter i jämförelse med elever som har svenska som modersmål. Syftet med denna studie är att belysa skillnader i hur lärare undervisar om lässtrategier i klasser med olika andel flerspråkiga elever. Genom en enkätstudie undersöks 26 lärares undervisning om lässtrategier, deras motiveringar för denna samt skillnader beroende på om de undervisar i klasser med fler eller färre än 25% flerspråkiga elever. Tidigare forskning visar att en god läsförståelse är förknippad med användning av många olika lässtrategier, specifikt metakognitiva strategier, och att flerspråkiga elevers läsförståelse gynnas av explicit undervisning om dessa. Den här studiens resultat visar att lärare som undervisar i klasser med färre än 25% flerspråkiga elever undervisar om fler lässtrategier än lärare som undervisar i klasser med fler än 25% flerspråkiga elever. Dessutom undervisar lärare med färre flerspråkiga elever mer om de typer av metakognitiva lässtrategier som visat sig ha koppling till högre läsförståelse.

Sverige är ett mångkulturellt samhälle och att vara flerspråkig är inget ovanligt. Att ha goda grunder inom läsförståelse är en förutsättning för att kunna bli en delaktig samhällsmedborgare.  I detta examensarbete undersöks fyra olika lärares syn på vad de anser som framgångsfaktorer för att utveckla flerspråkiga elevers läsförståelse. Empirin består därmed av intervjuerna av de fyra lärarna.  Resultatet illustrerar att de intervjuade lärarna anser att elevernas olika språk ska inkluderas i undervisningen, att det görs anpassningar, användandet av arbetssätt som högläsning och genrepedagogik samt att samarbeta med hemmen, och med studiehandledare och modersmålslärare som behärskar elevernas modersmål, är framgångsfaktorer för att utveckla flerspråkiga elevers läsförståelse.

Sverige är ett välutvecklat land men trots goda förhållanden har en stor del svenska skolelever svårt att uppnå målen i läsning. Det kan leda till att elever lämnar skolan med bristande läsfärdigheter, vilket blir en begränsning eftersom dagens informationssamhälle ställer höga krav. Idag vet de flesta att det är viktigt att besitta en god läsförmåga. För att utveckla en god läsförmåga behöver elever få en god läsundervisning, vilket ställer höga krav på lärare. Det finns flertalet svårigheter som lärare dagligen möter i läsundervisningen för att leva upp till kraven. Tidigare kunskap har visat att det ställs höga krav på lärare i läsundervisningen och att det kan var svårt att leva upp till dessa krav. Vårt syfte är därför att undersöka om dessa svårigheter i en svensk kontext, genom en intervjustudie. För att kunna svara på syftet behöver vi klargöra vad en god läsundervisning innehåller. Vi har valt att genomföra semistrukturerade intervjuer för att lärare då får möjlighet att svara på öppna frågor och därmed prata fritt om ämnet. Urvalet består av utbildade grundskollärare med behörighet i svenska i årskurs 1-3. Samtliga lärare bedriver läsundervisning i skrivande stund. Sex grundskollärare och en speciallärare medverkar i studien. Resultatet visar att samtliga lärare har en liknande bild om vad en god läsundervisning innehåller. Majoriteten av lärarna utgår från samma grundprincip i läsundervisningen, det vill säga ljudinlärning. Både lärare och forskning menar att det finns svårigheter i läsundervisningen. De upplevda svårigheterna skiljer sig dock åt, både mellan deltagare och forskning. Resultatet visar även att det kan vara svårt att motivera elever. Motivation är något som nämns i forskning men det framgår inte som något problematiskt, vilket lärare har beskrivit att det kan vara. Forskning har till viss del visat att det finns bristande kompetens hos lärare gällande ljudinlärning, vilket vår studie bekräftar och utvecklar.

Runt sekelskiftet framkom det av olika jämförande studier att svenska elever tappade i läsförståelse jämfört med elever från andra länder. Resultaten från en av de jämförande studierna, PIRLS, där elever i årskurs fyras situation undersöktes, visade också att svenska elever arbetade mindre med strategier för läsförståelse än genomsnittet för elever från andra länder som deltagit i undersökningen. Sedan dess har fortbildningsinsatser gjorts för svenska lärare och resultaten från senare PIRLS studier har också visat att svenska elever har förbättrat sin läsförståelse relativt gruppen elever från andra länder.    Syftet med detta examensarbete är att ta reda på hur några lärare i grundskolans senare år arbetar med läsförståelse och motivation samt vilka läsförståelsestrategier som de arbetar med. Det är viktigt för en modersmålslärare att ha god kunskap om läsförståelse och om hur det arbetas med läsförståelse i andra ämnen så att lärarkåren kan skapa samsyn kring hur eleverna ska arbeta med olika modeller för läsförståelse på den aktuella skolan. I arbetet kommer jag att utgå från Bråtens (2008) definition av läsförståelse. Bråten menar att läsförståelse är att avkoda en skriven text och därefter skapa sig en mening av texten. För att göra min undersökning har jag använt mig av kvalitativa intervjuer.    Lärarna som deltog i undersökningen arbetade med olika strategier för läsförståelse. Två av lärarna undervisade i naturvetenskapliga ämnen, en av lärarna undervisade i samhällsorienterade ämnen och en av lärarna undervisade i modersmål. Det visade sig att lärarna som undervisade i naturvetenskapliga ämnen arbetade annorlunda än läraren som undervisar i språk. Det visade sig också att det fanns en god vilja att arbeta med läsförståelsestrategier bland lärarna som deltog i undersökningen men att kunskapen om olika strategier var låg. Samtliga lärare som deltog i undersökningen uppgav att det tyckte att det var svårt att arbeta med läsförståelsestrategier. Ingen av de aktuella lärarna hade deltagit i någon fortbildning inom läsförståelse, förutom att lyssna på föreläsningar i samband med studiedagar.   Nyckelord: Läsförståelse, läsförståelsestrategi, motivation

Denna empiriska studie fokuserar på sambandet mellan matematik och läsförståelse med inriktning på textuppgifter. Syftet med den empiriska studien är att få en djupare förståelse om läsförståelsens roll i elevers arbete med textuppgifter i matematik. Vidare är syftet att upptäcka och förklara eventuella hinder elever i lässvårigheter kan stöta på i arbetet med textuppgifter i matematik. Tidigare forskning beskriver att det finns ett synligt samband i Sverige mellan läsförståelse och matematiska färdigheter hos elever på mellanstadiet. Teorin i studien lutar sig mot forskaren Jim Cummins och hans fyrfältsmodell. I arbetet har metoden varit en kvalitativ analys där materialet systematiskt analyserats i form av två diagnoser och intervjuer med elever i årskurs 5. Resultatet visar att elever i lässvårigheter upplever matematikuppgifter med text som utmanande för deras förståelse av det matematiska innehållet. De hinder som elever i lässvårigheter fastnar vid är främst långa texter med flera steg vid beräkningar.