In the curriculum for Swedish in upper secondary school it is stated that the teaching should contain literature. However it is very much up to every teacher to decide which books the pupils should read and how the work should proceed. It can be hard to know how to carry out this task in a meaningful way and this thesis wish to evaluate a noted book-talking method in order to show how this work could be done. I my work I have taught an upper secondary class the method and then they have performed three book-talks in five groups of five to six pupils. Their book-talks were recorded and have then been analysed in order to see how the pupils use the method, what kind of progress they make and finally how they evaluate the method. The results show that some parts of the method is crucial for the outcome of the book-talks and also that some parts of the method is easier for the pupils to put into practice than others. Three lessons is too short time to be able to see any real progress but some of the groups get more comfortable with the method as the project proceeds. The pupils are very positive about using the method. They are also positive to book-talks on the whole.     Title: ”Tell me” – an evaluating study of Aidan Chamber’s book-talking method “Tell me”

Resultaten av de senaste PIRLS-undersökningarna visar att svenska elevers läsförståelse har försämrats under senare år. Enligt forskning bör undervisningen vara inriktad på lässtrategier för att elever ska utveckla läsförståelse. För att eleverna ska lära sig använda olika lässtrategier självständigt när de tolkar text och skapar mening behöver de undervisas explicit. Undervisningen bör vara strukturerad och varierad samtidigt som läraren stöttar eleverna och anpassar undervisningen efter deras individuella behov. Syftet med studien har varit att undersöka hur lärare i F–3 undervisar i läsförståelse och lässtrategier för att se vilka förtjänster och brister som finns. Studiens metod är kvalitativ och för att samla in material har fem halvstrukturerade intervjuer genomförts med fem verksamma lärare, fyra klasslärare och en specialpedagog, fördelade på fyra olika skolor. Resultaten visar att lärare använder sig av olika undervisningsmetoder när de undervisar i läsförståelse, såsom en läsande klass, think-aloud, cirkelmodellen och Chambers modell för boksamtal. Det som tycks genomsyra lärarnas undervisning i läsförståelse är kommunikation, vilket är nära sammankopplat med studiens teoretiska utgångspunkt, det sociokulturella perspektivet. Enligt lärarna samtalar de mycket med eleverna om texter, och de verkar försöka anpassa undervisningen efter elevernas individuella behov genom att välja texter som eleverna har förkunskaper i och om. När de undervisar explicit tycks lärarna diskutera olika lässtrategiers nyttoanvändning genom att samtala om hur och varför olika lässtrategier är lämpliga att använda i olika sammanhang. Enligt lärarna erbjuds eleverna undervisning i olika gruppkonstellationer såsom arbete i helklass, halvklass, mindre grupper, parvis och enskilt. Lärarna tycks vara tydliga i sin undervisning för att eleverna ska bli medvetna om i vilket syfte de ska läsa. / <p>Svenska</p>

No description available.

Forskning visar att elever med lässvårigheter hindras inom matematiken då matematikundervisning ofta är läsorienterad. Därför syftar studien till att undersöka hur eleverna löser en uppgift i en specifik matematisk undervisningsmetod som är anpassad för svaga läsare. Undervisningsmetoden tar utgångspunkt i teorin om ”peer tutoring” genom expert- och hemgruppsarbete. Vi menar att elever inte ska behöva vara starka läsare för att kunna bemästra matematiken. I föreliggande studie kategoriserades eleverna in i grupper utifrån sina olika läsförmågor och matematiska kunskaper. Resultatet visade på att både medel till starka och svaga läsare påverkades negativt av att ha texter tillgängliga vid presentationer av matematiskt innehåll. Vidare visade resultatet på att elever som utmanas, stimuleras och känner tillhörighet engageras. Slutligen visade resultatet på att en specifik undervisningsmetod inte kan inkludera alla elever utan att undervisning bör differentieras utifrån elevernas olika behov. Studiens metod är inspirerad av grundad teori och empirin bestod av videoupptagning som analyserats genom kodning. De funna kategorierna var: “text som stöd blir ett hinder”, “eleverna visar engagemang för undervisningsmetoden”, samt “eleverna fångas inte upp av undervisningsmetoden”.

Det huvudsakliga syftet med studien var att belysa hur en period av intensiv lästräning påverkar elevers läsning i årskurs 2. Träningen sker i form av parläsning av ordlistor och skönlitteratur kopplat till sång på stavelser, arbete med att komma på ord som börjar med vissa stavelser samt att läraren undervisar i lässtrategier. Två grupper arbetar med träningen, där en av grupperna, kallad gröna gruppen, arbetar med samtliga delar och den andra gruppen, kallad gula gruppen, arbetar med sång på stavelser och lässtrategier. Jag ville även ta del av elevernas upplevelser av lästräningen.  Tidigare interventionsforskning visar att det gynnar resultatet om det är bredd på interventionen, om flera förmågor övas samtidigt. De båda grupperna som deltog i projektet som varade i tre veckor ökade sin avkodningsförmåga ungefär lika mycket. Det går dock ej att dra några slutsatser av interventionen eftersom den ej följer "regelboken" när det gäller interventionsstudier. I studien använder jag mig dock av begreppet intervention när jag skriver om perioden av intensiv lästräning. Både elever och lärare delade på ett förtjänstfullt sätt med sig av sina upplevelser av lästräningen.

<p>Detta examensarbete undersöker hur elever förhåller sig till strukturerade boksamtal samt hur strukturerat arbete med bänkbok och boksamtal påverkar deras läsengagemang. Studien har genomförts i en år 3-klass där eleverna läst en gemensam bok som bänkbok och därefter skrivit sina tankar och reflektioner om det lästa i sin loggbok. Detta läsande och loggskrivande har sedan legat till grund för boksamtal enligt Chambers metod. I studien har Chambers metod samt forskning inom läsförståelse, läsmotivation och boksamtal granskats. Elevernas loggböcker har analyserats, observationer har genomförts under boksamtalen och samtalsledaren har intervjuats. Studien visar att eleverna förhåller sig positiva till boksamtal samt att strukturerat arbete med bänkbok, loggbok och samtal leder till ett ökat läsengagemang. Slutsatsen är att detta strukturerade arbete stimulerar läsengagemang och leder till ökad förståelse av det lästa.</p>

I denna studie undersöker vi utifrån ett lärarperspektiv läsförståelseundervisningen på två kommunala grundskolor, i södra Sverige. Studiens fokus ligger vid att undersöka om och hur lässtrategier tillämpas i undervisningen. Studien har även behandlat om fortbildningen Läslyftet har fått ett genomslag på skolorna och om Läslyftet har bidragit till någon skillnad när det gäller att modellera lässtrategier i undervisningen, bland de sju intervjuade grundskolelärarna. Efter de genomförda intervjuerna har studien visat att lärare implementerar lässtrategier i sin undervisning då samtliga betonar att läsförståelsen påverkar alla skolämnen och därmed har Läslyftet som en kompetensinsats bidragit till ett kollegialt lärande, där lärarna hävdar att de genom pedagogiska diskussioner med alla ämneslärare kunnat påverka varandra i att modellera lässtrategier i undervisningen. I studien framkom det således att eleverna behöver få systematisk och strukturerad undervisning i läsförståelsestrategier i tidig ålder, för att vidare på egen hand kunna ta sig an en text och bli medskapare av olika texter.

Svenska elever har under senare år generellt sett presterat allt sämre på läsförståelsetester och det är en samhällsangelägenhet att vända denna negativa trend. RT utvecklades på 1980-talet av de amerikanska forskarna Palinscar och Brown i syfte att utveckla en modell där elever i läsförståelsesvårigheter skulle kunna börja använda sig av samma lässtrategier som elever som inte är i läsförståelsesvårigheter. I denna studie har jag valt att undersöka hur några lärare i svenska i årskurs 4-9 arbetar med reciprok undervisning, här kallat RT-modellen eller bara RT. Syftet är att åskådliggöra hur lärarna beskriver arbetet med RT-modellen i klassrummet för elever i läsförståelsesvårigheter. Hur arbetar de rent konkret med modellen för elever i läsförståelsesvårigheter? Hur upplever de att strategierna i RT-modellen fungerar för elever i dessa svårigheter? Datainsamlingsmetoden är semistrukturerade intervjuer. Sex olika lärare i svenska, från tre olika skolor; två kommunala och en fristående, har intervjuats. Resultatet visar att lärarna använder RT-modellen för alla elever men att de då det gäller elever i läsförståelsesvårigheter, förser med mer stöd under arbetets gång. En springande punkt för bristande läsförståelse är elevernas begränsade ordförråd och här har lärarna många förslag på hur man kan arbeta för att det ska utvecklas. Deras erfarenhet är att elever med olika förmågenivå lär av varandra, i heterogena grupper, under arbetet med RT. En förutsättning för att arbetet med RT ska fungera väl är att det finns en trygghet i gruppen där man vågar visa att man inte kan eller förstår och att man har ett gemensamt arbete på skolan kring lässtrategier.

No description available.

The purpose of this study was to examine how students understood the two selected textbooks and which text students perceived as clearly and what it could depends on. We analyzed two textbooks of the same genre and theme in the subjects” Swedish and History”. Our first purpose was to examined the students' reading comprehension based on our chosen two textbooks, ie how students understand, create meaning and talk about the content of the text with other students. Our second purpose was to examined how the students may be affected of the pictures to the two textbooks that we have chosen. This study was made in two different schools with two focus groups, every group had 5 students in every school. Our study answered the following questions: How the two chosen textbooks are formed in regards to text structure, organization, conjunctions and the interplay between pictures and text? How students are going to reason and discuss the text content and pictures with other students from given situation-based and text-based questions? The study was based on a qualitative method text analysis, we used this method to find out how two textbooks in two different subjects were formed. This was to examine if students understood one text better than the other.  The other qualitative method we have used was focus groups, where the students met to discuss different aspects in groups. The results showed that the two textbooks had visible structure and had the theme and rheme which made it easier to keep up with both textbooks. Conjunctions between sentences showed us that Text A used the conjunctions to bind together the main clauses and sub-clauses, while in text B the conjunctions were mostly used to start a new sentence instead of binding together a sentence with a previous one. Focus group’s discussions showed that text A was more fun and more rewarding than text B. Students thought that most of the pictures in Text A interacted with the text and were more helpful. While in Text B were the students more confused and they did not think that most of the pictures helped them to understand the text better. During the analysis of the two selected textbooks we came to the conclusion that both of textbooks are useful in the classroom. When we examined the two textbooks from the subjective of focus group’s interviews with the students, we came to the conclusion that students appreciated Text A more than Text B.