Syftet med uppsatsen är att undersöka om det finns någon koppling mellan läsförståelseproblem och matematiksvårigheter. En inledande teorigenomgång visar på olika sorters svårigheter med läsning och matematik samt listar olika orsaker till dessa svårigheter. Teoridelen tar även upp tidigare forskning om kopplingen mellan matematiksvårigheter och läs- och skrivsvårigheter i allmänhet och läsförståelse i synnerhet. En kvantitativ undersökning utreder om det finns någon koppling mellan resultatet på ett läsförståelsetest som elever gör i år 7 och resultatet på de nationella proven i matematik som görs i år 9 samt det matematikbetyg som eleverna fick i år 9. Resultatet på undersökningen visar att det finns ett samband mellan läsförståelsetestet och matematikresultaten. Ett svagt resultat på läsförståelsetestet tenderar att ge sämre resultat på de nationella proven samt låga betyg i matematik.

I de politiska debatterna talas det ofta om behovet av specialpedagogik i skolorna. Resurser, lässtöd, ökat behov är termer vi hör allt oftare. Men hur upplever elever det? Det är inte ofta eleverna själva får komma till tals och mycket har förändrats inom specialpedagogik. Problem som bemöttes med negativa attityder p.g.a. okunskap för några decennier sedan, kan idag diagnostiseras. Syftet med den här studien är att göra en kvalitativ undersökning på hur vissa lässvaga elever uppfattar sin situation och om de känner sig hjälpta av den hälp de erbjuds. I studien undersöks också vad lärarna anser om elevernas situation. Följande frågeställningar är i fokus för undersökningen: i) Hur upplever eleven den hjälp de får? ii) På vilket sätt har elevernas läsförmåga utvecklats i relation till den hjälp de erbjudits? iii) Hur betraktar lärarna situationen? Med utgångspunkt från teoriböcker som behandlar kvalitativa studier, genomfördes en empirisk studie i form av intervjuer med fyra elever i år 6-9, samt två sv2 lärare som undervisar dem extra i svenska. Resultatet sattes sedan i relation till tidigare forskning i ämnet. Resultatet av studien visar att elever och lärare har olika åsikter om elevernas situation. Resultaten visar även hur viktigt det är att hjälpen sätts in tidigt, är kontinuerlig med planering, målsättning och uppföljning.

Denna studie har till syfte att undersöka hur man som lärare kan arbeta aktivt med elevers läsförståelse. I arbetet presenteras tre olika multistrategier för hur pedagoger  kan arbeta med elevers lärandeprocess.   Analysen bygger på intervjuer med lärare i skolans år 4 och 5 och berör huvudsakligen frågeställningar kring läsförståelse idag och hur pedagogerna ser på elevers läsförståelse under en 10-års period.   Slutsatsen är att trots intensivt arbete med läsförståelse använder ingen av informanterna de multistrategiprogram som presenteras i arbetets inledning.

Syftet med studien är att undersöka hur lärare kan utveckla läsförståelse och läslust hos specialskolans elever. Den metod som har använts är kvalitativa intervjuer. Fyra svensklärare som arbetar på specialskolan, en förskollärare som arbetar i en barngrupp med döva och hörselskadade barn samt sex elever i specialskolan har deltagit i studien. Resultatet visar att både lärare och elever upplever att samtal och högläsning stimulerar läsförståelsen. De upplever även att läslust väcks genom den nyfikenhet som läraren kan skapa hos eleverna då han/hon på ett spännande sätt berättar om handlingen i en bok. Ett rikt teckenspråk främjar förståelsen av texter. Slutsatsen är att självkänsla är viktigt för läslusten och att det gäller för läraren att se varje elev och möta den där den befinner sig i sin process mot att bli en aktiv läsare.

Att kunna läsa är inte bara att avkoda bokstäver till ljud utan även att förstå det man läser. Dagens samhälle ger oss ett stort informationsflöde som vi måste ta ställning till. Skolans uppdrag är att ge eleverna stöd i att utveckla läsförståelsen för ett livslångt lärande. Enligt vissa forskare är skolan dålig på att ge elever lässtrategier som hjälper dem till bättre läsförståelse och har traditionellt fokuserat mer på avkodningen. Jag har gjort en kvalitativ undersökning i form av intervjuer med lärare i årskurs 1-3. Syftet var att få veta vad några lärares inställning till läsning fick för konsekvenser för deras undervisning i läsförståelse. Min undersökning visar att lärarens inställning och attityd till läsning påverkar deras undervisning inom läsförståelse och lässtrategier. De pedagoger som arbetar aktivt med lässtrategier är de som har ett vidare synsätt på läsning. Hos de pedagoger som inte arbetar aktivt med lässtrategier ses läsning mer som en färdighet än som en metod till kunskapsinhämtning. För att få till en bättre läsförståelseundervisning krävs att man i skolan arbetar mer med lässtrategier i alla ämnen och med alla olika sorters texter.

Syftet med vår studie var att undersöka några lärares uppfattningar och erfarenheter av högläsning för eleverna, som pedagogiskt redskap. De frågeställningar vi utgick från var följande: I vilka sammanhang används högläsning? Vilka texter används för högläsning? Bearbetas gemensamma textupplevelser utifrån högläsning i syfte att utveckla läsförståelse och i sådana fall hur? Vi har använt en kvalitativ metod, där vi genomfört både observationer och intervjuer. Kvalitativ metod valdes eftersom vi ville studera och intervjua varje lärare utifrån sin miljö. Vi valde att använda oss av både observation och intervju eftersom vi ville skapa oss en fördjupad förståelse av hur lärarna arbetar med högläsning. Vi har i studien utgått från en sociokulturell teori som innebär att lärande sker i samspel med andra och att varje individs lärande är beroende av det sammanhang som han eller hon ingår i. Resultatet visar att samtliga deltagande lärare ser högläsningen som en stund för avkoppling, där eleverna får möjlighet att koppla av mellan de övriga skolaktiviteterna. Samtliga lärare menade att högläsningsstunden har ett pedagogiskt värde, där elevernas läsförståelse och läsintresse kan utvecklas. Samtidigt visar resultatet att de texter som läraren läst högt för eleverna sällan bearbetas och att tiden för högläsningen är knapp.

Syftet med studien var att undersöka hur Rydaholmsmetoden kan fungera för elever i lässvårigheter på högstadiet. Syftet var också att undersöka hur eleverna uppfattade arbetet med metoden. Som utgångspunkt valdes en kvantitativ ansats i form av en interventionsstudie med 15 elever i årskurs 7. Även en kvalitativ ansats i form av samtal användes för att ta reda på hur eleverna uppfattat arbetet. Resultatet av undersökningen visade att de flesta elever ökade testresultaten vad gäller avkodning. Interventionen genomfördes under fem veckor med för- och eftertest, vilket kan ha bidragit till viss inlärningseffekt av testresultaten. Under samtalen framkom en positiv inställning till arbetet med metoden, men ett antal elever upplevde exkludering på grund av att arbetet med metoden innebar en-till-en-undervisning utanför ordinarie undervisning. I strävan efter relationellt perspektiv är det viktigt att arbetet sker i samråd med eleven, men de organisatoriska förutsättningarna kan innebära svårigheter för interventioner av detta slag. / The purpose of this study was to examine how the Rydaholm method works for pupils within reading difficulties in secondary school. The aim was also to analyze how students perceive the work with the method. We used a quantitative method in terms of a study of intervention with 15 students in grade 7. A qualitative method was also used with interviews, this to assess how the students perceived the work with the Rydaholm method. The results of the study showed that most students increased their test results in terms of decoding. The intervention was conducted over a period of five weeks, which may have contributed to a certain effect of learning of the test. The interviews with the students revealed a mainly positive attitude to the work with the method. During the interviews some students revealed that they experienced exclusion by working with the method, specifically as one-to-one tutoring was required outside the normal timetable. In search of a relational perspective, it’s important that the work is done in cooperation with the student. Thus, the organizational conditions may implicate difficulties for interventions of this kind.

Syftet med detta arbete är att undersöka om elevers medievanor och attityd till läsning har förändrats de senaste åren och i så fall på vilket sätt. Undersökningen tar också upp hur IT och digitala lärresurser används i undervisningen och vad det innebär för elevernas attityd till skolarbetet. Dessutom diskuteras hur svenskundervisningen kan förändras i framtiden och möjliga följder av en sådan förändring. Undersökningen utgår ifrån följande frågeställningar:•Har elevernas medievanor förändrats och vad innebär i så fall dessa förändringar för läsförmåga och läsförståelse?•Används digital teknik och digitala lärresurser i undervisningen och vad innebär det i så fall för elevernas attityd till läsning och skolarbete?•Vad innebär dessa förändringar för svenskundervisningen i framtiden?

Syftet med mitt examensarbete var att belysa elevers uppfattningar av lärande i litteratursamtal. Genom att synliggöra lärandet ville jag fördjupa förståelsen för litteratursamtalets roll i utvecklingen av elevers läsförmåga. Jag valde en fenomenografisk forskningsansats vilket gav vissa förutbestämda val av metoder. Datainsamlingen bestod av 13 ostrukturerade, kvalitativa intervjuer med elever i skolår 1. Eleverna valdes ut på grund av sin tidigare erfarenhet av litteratursamtal. Med hjälp av den fenomenografiska analysen kategoriserade jag datamaterialet och konstruerade fem beskrivningskategorier, vilka utgör mitt utfallsrum. Resultatet från min studie visar att elever har uppfattningen av att de genom litteratursamtal kan lära sig läsa, memorera text, förstå text, förstå verkligheten samt lära sig lära. Tidigare studier bekräftar elevernas uppfattningar av lärandets bredd, något som kan utnyttjas i skolan. Litteratursamtalet tränar alla de färdigheter och förmågor som krävs enligt de styrdokument som reglerar verksamheten. Eleverna lär sig att avkoda såväl som att tolka och värdera både text och verklighet. Dessutom lär de sig att reflektera över lärprocessen. Litteratursamtalet skapar helt enkelt möjligheter att utveckla elevers läsförmåga, något som är nödvändigt för att vända den negativa trenden och förbättra resultaten i svensk skola.

<p>Syftet med uppsatsen är att undersöka om det finns någon koppling mellan läsförståelseproblem och matematiksvårigheter.</p><p>En inledande teorigenomgång visar på olika sorters svårigheter med läsning och matematik samt listar olika orsaker till dessa svårigheter. Teoridelen tar även upp tidigare forskning om kopplingen mellan matematiksvårigheter och läs- och skrivsvårigheter i allmänhet och läsförståelse i synnerhet.</p><p>En kvantitativ undersökning utreder om det finns någon koppling mellan resultatet på ett läsförståelsetest som elever gör i år 7 och resultatet på de nationella proven i matematik som görs i år 9 samt det matematikbetyg som eleverna fick i år 9.</p><p>Resultatet på undersökningen visar att det finns ett samband mellan läsförståelsetestet och matematikresultaten. Ett svagt resultat på läsförståelsetestet tenderar att ge sämre resultat på de nationella proven samt låga betyg i matematik.</p>