Denna studie har syftat till att få mer kunskap om användningen av skönlitteratur i engelskundervisningen samt att få mer förståelse för några gymnasielärares uppfattning om skönlitteratur och dess betydelse för undervisningen. Det material som legat till grund för undersökningen är en intervjustudie där några lärares personliga åsikter och ståndpunkter i ämnet uppfångats och analyserats utifrån den tidigare forskningen och teorierna som legat till grund för studiens teoretiska bas. De slutsatser som dragits under studiens gång är bland annat att lärarna verkar styras in i ett mönster i sin användning av skönlitteratur i undervisningen. Resultaten av att prova nya tillvägagångssätt motsvarar ofta inte arbetsbördan av att skapa dem vilket kan leda till att de skönlitterära uppgifterna som faktiskt används inte uppmuntrar eleverna till läsning. Lärarna i studien har inte har märkt av någon trendmässig nedgång i läsförståelse bland eleverna. Däremot har de upplevt att eleverna visar tecken på att vara allt mer negativt inställda till skönlitteratur både i skolan och i allmänhet. Samtidigt som läsning av skönlitteratur har etablerats som en viktig del av undervisningen och ett av de bästa sätten för att som elev utvecklas i sitt andraspråk så finns det en del försvårande faktorer bakom användningen av skönlitteratur i undervisningen. De största problemen verkar vara relaterade till hur tidskrävande läsningsprocessen är samt den upplevda negativa trenden i elevernas inställning till bokläsningen.

Syftet med denna elevcentrerade studie är att undersöka några aspekter av läsförståelsedelprovet i Kursprov 1 ur ett andraspråksperspektiv. Den första undersökningen utgår från elevtexter som besvarar en öppen nyckelfråga efter ett autentiskt delprov. Resultatet visar en variation av erfarenheter. Två problematiska aspekter som flera elever framför är provtiden och svåra ord. För att vidare undersöka dessa aspekter får samma elever utföra ett motsvarande delprov som är fritt från sekretess men då utan tidspress där eleverna även skriver upp de ord som de väljer att slå upp i ordbok. Frågeställningarna är: Hur ser relationen ut mellan tidsåtgång, antal ord och delprovsbetyg i ett fiktivt prov? Vilka skillnader kan iakttas för eleverna vid en jämförelse av fiktivt delprovsbetyg utan tidspress och autentiskt delprovsbetyg med tidspress? Resultatet visar en variation men indikerar att de elever som behöver slå upp betydligt fler ord använder möjligheten till utökad provtid och får då möjlighet att visa mer av sin läsförmåga. De problematiska aspekter som studien visar stöds av tidigare studier som framhåller att andraspråkselever ofta läser långsammare och att ordförrådet har stor betydelse inför läsförståelsen. En slutsats är att andraspråksläsare behöver utökad provtid som en stödstruktur inom läsförståelsedelprovet i KP 1.

Syftet med mitt examensarbete var att undersöka och beskriva elevers arbete med lässtrategier. Mer specifikt undersöktes strategier inom RT-metoden med hjälp av textrörlighetsbegreppet. Vidare ämnade jag skapa mig en uppfattning om vilka typer av textrörlighet som var representerade i RT-metodens fyra olika strategier, i vilken av strategierna eleverna var mest textrörliga samt vilka textrelaterade frågor läraren ställde och vilka typer av textrörlighet detta gav upphov till. Studien var kvalitativ och jag använde mig av observation som insamlingsmetod och textrörlighetsbegreppet som analysmetod. Resultatet av min studie visade att typen textbaserad rörlighet var representerad i RTmetodens alla fyra strategier medan typen rörlighet utåt var representerad i tre av strategierna. Utöver detta visade resultatet även att det var i den första av strategierna som eleverna var mest textrörliga. Man kunde också utläsa av resultatet att textrelaterade frågor av typen ”slutna frågor” gav upphov till textbaserad rörlighet i elevernas textsamtal medan autentiska frågor gav upphov till rörlighet utåt i samtalen. En slutsats i min studie var att läraren måste vara väl insatt i metoden för att kunna agera god förebild och vägleda eleverna samt ge dem den stödstruktur, konstruktiv kritik och återkoppling som krävs för att de ska kunna använda strategierna effektivt och målmedvetet.

No description available.

Denna studie syftar till att ge en fördjupad kunskap kring vilka metoder läromedel förespråkar för ökad läsförståelse i ämnet svenska för årskurs 3. Studien omfattar en innehållsanalys av två läromedel i svenska som används i årskurs 3. Resultatet har diskuterats utifrån tidigare forskning och den sociokulturell teoribildningen. Utgångspunkt utifrån innehållsanalysen kunde fyra beskrivningskategorier identifieras dessa är nivå frågor, läsförståelsestrategier, sociokulturellt perspektiv och kunskapskraven i årskurs 3 i svenska. Resultatet visar att läromedlen följer läroplanens kunskapskrav till viss utsträckning och att båda läromedlen är ensidig i spridningen angående nivå frågor och läsförståelsestrategier.

Syftet med denna empiriska studie är att undersöka vilka läsinlärningsmetoder som intervjuade pedagoger tycker underlättar undervisningen för elever i läs- och skrivsvårigheter. I studien undersöks dessutom vilka kompensatoriska hjälpmedel som pedagogerna tycker kan underlätta undervisningen för elever i läs- och skrivsvårigheter i de lägre årskurserna f-3. Undersökningen genomförs med hjälp av sex kvalitativa intervjuer med pedagoger verksamma på tre olika skolor. Resultatet visar att pedagogerna använder sig av olika metoder för att ta hänsyn till elevernas behov, främst sådana som passar eleven och även sådant som pedagogen känner sig säker med. De läsinlärningsmetoder som redovisas i bakgrunden och resultatet är bland annat Wittingmetoden, En läsande klass, LTG, helhetsmetoden, Läsa-högt metoden och Bornholmsmetoden. I resultatet framkommer det att pedagogerna oftast väljer metoder efter elevens behov och utveckling. I resultatet visas det att de flesta pedagoger använder sig av liknande kompensatoriska hjälpmedel, och det är oftast det som finns på datorerna som exempelvis Stava Rex, Claro read och Skolstil. Pedagogerna säger att de vill ha mer nivåanpassat när det gäller läromedel.

Syftet med denna studie var att undersöka gymnasieelevers upplevelser av den inkluderande undervisningsmetoden med lässtrategier. En undervisning som har fokus på textläsning och förståelse av text och är strukturerad utifrån vad som händer innan, under och efter läsning. En klass i årskurs tre på gymnasiet läste i kursen svenska 3 två noveller gemensamt och bearbetade dessa i helklass och i mindre grupper med lässtrategierna som utgångspunkt. Ytterligare ett syfte var att undersöka om elever på ett metakognitivt plan kunde beskriva sitt lärande kring det lästa efter att ha tagit del av läsförståelseundervisningen med lässtrategier. Studien genomfördes med en kvantitativ metod i form av webenkäter som elever fick besvara efter genomförd undervisning. För att komplettera enkäten användes också en kvalitativ metod i form av intervjuer med tio elever. Studien var en aktionsforskning då läraren som ledde undervisningen också genomförde undersökningen. Resultaten visar att elever upplevde lässtrategiundervisningen som ett arbetssätt som engagerade dem. De var positiva till att arbeta med texten på ett systematiskt sätt, vilket de ansåg bidra till att de förstod texterna bättre. Gruppdiskussionerna och samspelet med andra i textläsningen visade sig vara betydelsefullt för elevernas förståelse. På ett metakognitivt plan kunde elever uttrycka att deras textförståelse förändrades i samspelet med andra och att systematiken i läsningen bidrog till ett lärande som de tyckte var överförbart till andra sammanhang. Elever upplevde att de, i skolan, behövde vägledning och redskap för att bearbeta texter för att nå förståelse. Högläsningen, klassrummet och interaktionen mellan elever blev viktiga faktorer i denna studie och visade att lässtrategiundervisningen var inkluderande. Det gemensamma och strukturerade arbetssättet med textläsningen bidrog till att alla elever kunde delta i undervisningen utifrån sina förutsättningar och oavsett om de var goda eller mindre goda läsare. Inkludering blev den röda tråden i denna studie.

Syftet med denna studie är att undersöka och ta del av hur elever upplever läsundervisningen i skolan. För att kunna besvara studiens frågeställningar har 12 elever i grundskolans låg- och mellanstadium intervjuats. Metodvalet har en kvalitativ ansats och utgår från semistrukturella intervjuer. Eleverna som har intervjuats har alla erfarenhet av specialpedagogiskt stöd i samband med läsning. I studien beskriver eleverna hur de uppfattar läsning och vad läsning innebär för dem i skol- respektive hemmiljö. I avsnittet om tidigare forskning beskrivs vilken betydelse systematisk läsundervisning har för främjandet av god läsutveckling. Vidare presenteras utifrån tidigare forskning metoder för framgångsrik läsutveckling för elever ur ett inkluderande specialpedagogiskt perspektiv. Det teoretiska ramverk som ligger till grund för studien är Vygotskijs (Vygotskij, 1934) sociokulturella teori där vikten av språkligt samspel och dialog mellan individer betonas. Resultatet av studien visar att de intervjuade eleverna upplever att det i skolan ges få tillfällen att reflektera och diskutera lästa texter. Läsning upplevs som en handling som oftast sker genom tyst läsning utan någon efterföljande diskussion med andra elever. Detta utgör ett motsatsförhållande till aktuell forskning som visar att läsförståelse utvecklas i samspel med andra. I resultatet framkommer också att eleverna har en medvetenhet om läsning som ett metaredskap för andra aktiviteter. Slutligen diskuteras resultatet av elevernas upplevda läsundervisning med förslag på framtida forskning.

Uppsatsen undersöker användningen av lässtrategier i undervisning och dess effekt på elevers tidiga läsutveckling. Syftet är att bidra med förståelse för vad lässtrategier har för effekt på elevers tidiga läsutveckling enligt aktuell forskning genom en systematisk litteraturstudie. Analysen visar att lässtrategier är gynnsamma för elever i alla årskurser, men speciellt för elever som befinner sig i, eller har, språkliga utmaningar. Att arbeta strukturerat och planerat är framgångsrikt för att främja elevers läsutveckling och undersökningen finner att en lärare som modellerar är till stor hjälp för elevernas egen hantering av lässtrategier.

Syftet med denna studie är att undersöka hur några lärare resonerar och arbetar för att utveckla en god läsförståelse hos elever i årskurs 1-3. Jag har använt semistrukturerade intervjuer med fem lärare i årskurserna 1-3 för att besvara studiens forskningsfrågor. Resultaten visar att lärarna arbetar med samma innehåll men med olika metoder. De skilda metoderna beror på intresset hos läraren för läsning och läsförståelse samt skolans bestämmelser kring vilket material som ska användas i undervisningen.