Det räcker inte med att kunna läsa. Man måste dessutom förstå det man läser. För att utveckla en god läsfärdighet är det viktigt hur undervisningen i läsförståelse sker och för att förstå vad som läses krävs en förförståelse för det som ska läsas. Utan förförståelse blir läsförståelsen torftig, då det endast blir ord utan mening.  Studiens syfte är att undersöka hur lärare i svenska på mellan- och högstadiet beskriver sin undervisning i läsförståelse för att eleverna ska uppnå läroplanens kunskapskrav. För att uppnå syftet ska följande frågeställningar besvaras: - Hur beskriver lärare i svenska på mellan- och högstadiet sitt arbete med läsförståelse?  - Vad anser lärarna om förförståelsens roll för läsförståelsen? Metoden som har använts är kvalitativ med semistrukturerade frågor. Åtta lärare som undervisar i svenska på mellan- och högstadiet har intervjuats. De resultat som framkom visar att respondenterna beskriver olika sätt att undervisa i läsförståelse. Respondenterna menar att de använder sig av kända metoder som de tror på, men ingen namnger metoderna. På mellanstadiet läggs en del fokus på avkodning, vilket inte görs på högstadiet där mer fokus istället läggs på förståelsen av de lästa texterna. Respondenterna upplevde att det är av vikt att eleverna tar eget ansvar och att texterna som väljs är relevanta för eleverna. Det framkom dessutom att alla respondenter anser att förförståelsen spelar roll för läsförståelsen. Synen på hur viktig förförståelsen är för att uppnå en god läsförståelse skiljer sig dock mellan de intervjuade lärarna. Detta verkar vara beroende av texten som läses och dess innehåll. Det som däremot trycktes på var vikten av att eleverna fick skapa sig en egen förförståelse.

Under min studietid har jag upplevt att det som är mest utmärkande hos elever vad gäller språket i årskurs 4-6 är det bristande ordförrådet och den låga läsmotivationen i skolan. Litteraturstudiens syfte är att belysa vad forskning lyfter fram om framgångsrika lässtrategier och hur lärare kan motivera elever för att främja sinläsutveckling för årskurs 4-6 i ämnet svenska. Frågeställningar för att besvara detta syfte är: Vilka lässtrategier är framgångsrika för elevers läsutveckling i årskurs 4-6?och Vilka yttre faktorer kan påverka elevers läsutveckling? Litteraturstudien utgår från ett sociokulturellt perspektiv på lärande där elevens lärande sker i samspel med läraren och andra. Studien behandlar nio doktorsavhandlingar, tre vetenskapliga artiklar och en rapport. Dessa forskningstexter har undersökts och både likheter samt skillnader har jämförts. Forskningsresultatet visar att lärares roll samt relation mellan hem och skola är avgörande faktorer för elevers läsutveckling. Litteraturstudien presenterar ävenframgångsrika lässtrategier som leder till elevers läsutveckling. Dessa lässtrategier är textaktiviteter i form av textsamtal, diskussioner med lärare, datoranvändning, innehållsorienterad undervisning och explicit undervisning. Slutsatsen som kan dras är att dessa olika lässtrategier behöver kombineras för att elevers läsförståelse ska utvecklas.

Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka hur aktuell forskning anser att läsförståelseundervisning bör bedrivas för elever på grundskolans avslutande år och hur svensklärare påhögstadiet bedriver denna läsförståelseundervisning, enligt aktuell forskning. Svenskgrundskola har en tradition av att kvalitativ och explicit läsundervisning endast ges undergrundskolans första år. Denna tradition lämnar således äldre elever att på egen hand utvecklaoch förbättra läsförmågan med läsförståelseundervisning genom kvantitativ mängdträning.Resultatet från denna studie visar att det finns goda skäl för att explicit läsförståelseundervisning inte ska upphöra efter grundskolans första år. Resultaten indikerar i stället attkvalitativ och explicit läsförståelseundervisning bör finnas med genom hela grundskolan föratt säkerställa att eleverna ges förutsättningar att uppnå adekvat läsförståelseförmåga. Dettagör att svensklärares didaktiska ställningstaganden bör vara att läsförståelse är något sommedvetet och aktivt undervisas i under hela läsåret. Dock visar resultat från denna studie attlärare i sina didaktiska ställningstaganden gör andra prioriteringar. Avslutningsvis diskuterashur denna studies resultat och tidigare forskning korrelerar med vad aktuell forskning anserär nödvändigt för läsförståelseundervisningen på högstadiet.

God läsförståelse är att betrakta som en nyckelförmåga i det moderna samhället. Grundskolan bär ett mycket stort ansvar i att ge sina elever rätt förutsättningar för att utveckla läsförståelseförmågan. Denna studie avser att närmare undersöka vilka erfarenheter svensklärare har och återger kring sitt arbete med undervisning i läsförståelse på grundskolans avslutande år. Läsforskning beskriver att explicit undervisning av läsförståelsestrategier är den mest framgångsrika faktorn när det gäller att öka elevers förmåga att förstå text. Samtidigt finns läsforskningsresultat som indikerar att svenska högstadieelever inte får tillgång till explicit läsförståelseundervisning i lässtrategier. Resultaten från denna studie påvisar att de intervjuade högstadielärarna anser att läsförståelse är viktigt och har stor inverkan på hela skolgången, men de intervjuade lärarna upplever att läsförståelseundervisning är utmanande. Samtliga svensklärare i denna studie hade svårt att precisera varför och exakt vilka didaktiska ställningstaganden som görs i samband med läsförståelseundervisning. Det mest signifikanta resultatet i denna studie är att alla tillfrågade lärare uppger att de använder sig av mängdträning i sin läsundervisning. Ett annat resultat som denna studie påvisar är att samtliga av informanterna upplever att de inte har fått tillräckligt med utbildning av vare sig arbetsgivaren eller sin utbildning för att möta de stora kraven som ställs på en läsförståelseundervisning.

Sammanfattning I kunskapsöversikten kommer forskning om läsförståelsens roll i problemlösning undersökas och vilka strategier kopplat till läsförståelse som anges vara gynnsamma för elever för att lösa matematiska problem. Jag kommer även undersöka om flera faktorer påverkar problemlösningsförmågan hos elever. Syfte Syftet med denna kunskapsöversikt att undersöka läsförståelsens roll i matematik för att hitta faktorer som påverkar problemlösningsförmågan hos elever. Metod Urvalsökningen genomfördes via en systematisk litteratursökning via Primo, Eric-proquest och DIVA (Digitala vetenskapliga arkivet) som ledde mig till sammanlagt 14 vetenskapliga artiklar som analyserats grundligt, för att se vad de har för syfte, vad de använder för metod, vilka urval som gjorts och vilka resultat som framkommit. Urvalet som ligger till grund för kunskapsöversikten är att vetenskapliga rapporterna ska vara Peer Reviewed och inte äldre än tjugo år samt att Booelskas operator ”AND” har använts. Det blev dock ett snöbollsurval, vilket gjorde att två av artiklarna är äldre än tjugo år gamla. Ett snöbollsurval innebär ett urval där forskaren tittar i andra artiklarnas referenser och på så sätt hitta nya artiklar som kan vara relevanta för kunskapsöversikten. Urvalet som genomfördes sammanställdes i en matris och finns som bilaga (bilaga 1) i slutet av kunskapsöversikten. Utifrån matriserna gjordes en kartläggning av artiklarna utifrån syfte, urval, metod och resultat. I studiernas syften hittades aspekter som undersöker läsförståelse i förhållande till problemlösning, exempelvis litteratur i undervisning samt olika strategier för att nå förståelse i problemlösning. Resultat Utifrån kartläggningen analyserades artiklarna och dessa visar på tre faktorer som påverkar problemlösningsförmågan. Dessa är läsförståelse, förståelsen av de matematiska termer samt förståelsen av sambandet mellan text och uträkning för att nå framgång med problemlösning. Analyserandet av artiklar visar på att lässtrategier har en positiv effekt på problemlösningsförmågan samt att läraren har en viktig uppgift, och det är att dels ställa frågor till eleverna för att utveckla deras tankar och strategier dels att modellera. Forskningen i ämnet problemlösning kopplat till läsförståelse är dock begränsat. I resultatet kommer jag beskriva resultaten som framkommit och i resultatdiskussionen diskuterar jag resultaten. Jag kommer även att diskutera trovärdigheten i kunskapsöversikten samt vad jag ser för möjligheter för vidare forskning.

Syftet med denna kunskapsöversikt är att ta reda på vilka insatser som kan bidra och hjälpa elever framåt i sin läsförståelse. Det har även varit att få en djupare förståelse för hur vi som blivande lärare kan lära elever att läsa. Kunskapsöversiktens frågeställning lyder: Vilka insatser menar forskning främjar läsförmågan hos elever i årskurs F-3? Sökningsprocessen har utgått från kunskapsöversiktens fyra nyckelbegrepp och sökningar har gjorts både på svenska och engelska. För att nå vårt syfte har vi studerat 10 artiklar från Sverige och USA. Dessa belyser vilka insatser som bidrar till att främja elevers läsförmåga. Resultaten visar att explicit undervisning, samtal och diskussioner, metakognitivt tänkandet och motivation är betydelsefulla faktorer.

En betydande komponent i elevers språkutveckling och läsförståelse är ordförrådet. Elevers ordförråd och begreppsförståelse är avgörande för deras framgång i grundskolan såväl som vid vidare studier och det kommande vuxenlivet. Mot denna bakgrund är studiens syfte att ta reda på hur lärare arbetar för att utveckla elevers ordförråd i sin undervisning. Studiens frågeställningar avser svenskundervisande lärares syn på elevers receptiva och produktiva ordförråd, vilka faktorer lärarna anser vara avgörande för att öka elevers ordförråd och hur lärare arbetar för att främja elevers ordförråd. Eftersom skolor och klasser i Sverige i stor utsträckning även består av elever med annat modersmål än svenska och dessa elever ofta har ett mer begränsat ordförråd behandlas denna aspekt genomgående i min studie.Studiens teori grundas på ett sociokulturellt perspektiv och materialet granskas utifrån begreppen receptivt ordförråd, produktivt ordförråd, ordförrådsutveckling, explicit undervisning och implicit undervisning. Syftet och frågeställningarna besvaras med hjälp en kvalitativ metod, där fem svenskundervisande lärare i årskurs 4–6 intervjuas genom semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att lärare anser att det är stor spridning i elevers ordförråd och att de anser att ordförråd är avgörande för elevers skolframgång. För att främja elevers ordförråd använder lärarna främst undervisnings-metoder där eleverna får lära sig ord kontextuellt och genom att bearbeta texter tillsammans.

I denna studie intervjuas sex olika pedagoger i årskurser från förskoleklass till mellanstadiet. Lärarna berättar om hur de upptäcker och åtgärdar lässvårigheter. Lärarnas berättelser jämförs med andra studier och litteratur om lässvårigheter. Att lära barn att läsa är ett av skolans viktigaste uppdrag och är en grundpelare för att fostra demokratiska medborgare. Studien visar att elever i lässvårigheter ofta upptäcks i daglig undervisning, samt att tidig upptäckt är viktigt. För att förebygga lässvårigheter kan man arbeta med fonetisk träning, högläsning samt att tala med barnet med ett utvecklat språk. För att hjälpa elever som hamnat i lässvårigheter är det viktigt att läraren hittar relevanta läromedel som intresserar eleven.

Syftet med denna kunskapsöversikt är att undersöka vilken typ av undervisning som främjarelevers inlärning av läsförståelsestrategier som de sedan kan använda för att utvecklaläsförståelse. Frågeställningen som ligger till grund i arbetet är; Vilken typ av undervisning iläsförståelsestrategier kan främja elevers läsförståelse? Kunskapsöversikten består av ensammanställning av nio vetenskapliga artiklar och en licentiatavhandling som tagits ut genomsystematiska litteratursökningar i olika nationella och internationella databaser för forskning.Resultatet sammanställdes under fem gemensamma teman som kunde urskiljas i deninsamlade forskningen. De teman som togs ut var varierande läsförståelsestrategier iundervisningen, individualiserad undervisning främjar inlärningen, undervisning imetakognitivt tänkande, undervisning i sociala sammanhang och explicit undervisning iläsförståelsestrategier. En slutsats som kunde dras var att även om dessa undervisningsformerkan användas fristående från varandra och vara gynnsamma för eleverna så är desammanhängande och beroende av varandra. Den varierade undervisningen blir exempelvisindividuell då alla elever lär olika. Det metakognitiva tänkandet är en förutsättning förlärande och därför något som man kan och bör arbeta med i alla dessa olikaundervisningssituationerna. I det sociala sammanhanget framhålls explicit undervisning avläsförståelsestrategier som viktiga för att eleverna sedan ska kunna använda dessasjälvständigt.

Syftet med studien är att undersöka sex elevers uppfattningar om boksamtal, med fokuspå deras läsförståelse och läslust. Detta görs inom ramen för läsprojektet 16-årsboken påKullagymnasiet i Höganäs och utifrån boksamtal om ungdomsboken Bergtagen avCamilla Sten (2020). Studien har en fenomenografisk ansats och den kvalitativaundersökningen utgörs av tre semistrukturerade intervjuer där sex gymnasieeleverintervjuas parvis. Studien visar att både lärarledda boksamtal i helklass, och boksamtal i mindregrupper utan lärare, uppfattas ha en positiv påverkan på såväl läsförståelse som läslust.Utbyte av tankar och idéer i den sociala interaktionen pekas ut som en främjande faktor.En annan är kunskap om litteraturvetenskapliga begrepp och metaspråk för att tala omdet lästa och kommunicera sin läsförståelse. Lärarens stöd och frågor fick informanternaatt utveckla sina tankar och resonemang i boksamtalen. Studien argumenterar för att boksamtalet ur ett lärarperspektiv bör ses som enenhet. Med en enhet avses ett vidare perspektiv som rymmer strukturerade, lärarleddasamtal utifrån litteraturvetenskapliga begrepp för att utveckla fördjupad förståelse ochförmåga att prata om det lästa, i kombination med mer spontana samtal mellan elever somkan främja läslusten.