Abstrakt En viktig förändring har skett i dagens skola, nämligen att klassrummet idag blivit uppkopplat via olika digitala verktyg. Till följd av detta har digital teknik blivit en del av undervisningen i den svenska skolan. Tidigare forskning visar varierande resultat på digitaliseringens möjligheter respektive begränsningar. Syftet med denna studie är att undersöka lärarnas respektive flerspråkiga elevers uppfattningar gällande användning av digitala metoder i klassrummet med fokus på läsning. Avsikten med detta är att öka förståelsen kring digitaliseringens roll för läsförståelse för flerspråkiga elever i undervisningen. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med både lärare och flerspråkiga högstadieelever, för att besvara studiens frågeställningar. Resultatet visar att det finns många möjligheter med digitaliseringen och att digitala verktyg används i undervisningen för att stötta flerspråkiga elevers läs- och läsförståelseutveckling. Resultatet visar också att alla informanter är medvetna om att begränsningar, såsom distraktioner, är en del av digitaliseringen.

No description available.

Den här studien syftar till att undersöka vilka undervisningsstrategier mellanstadielärare använder i läsförståelseundervisning i skönlitteratur i ett mångkulturellt och flerspråkigt klassrum. Studien ämnar även undersöka hur mellanstadielärare resonerar kring de utmaningar, möjligheter och hinder som finns i läsförståelseundervisning av skönlitteratur i denna miljö. För att studera detta har fem mellanstadielärare på två olika skolor intervjuats. Empirin, baserad på de tolkande intervjuerna, har sedan analyserats utifrån en teoretisk modell om läsförståelsens olika komponenter: läsaren, texten, aktiviteten och den sociokulturella kontexten. Skolorna skiljer sig åt, då den ena skolan har en majoritet av elever med flerspråkig bakgrund, medan den andra inte har det. Resultatet visar att trots skillnad i antalet flerspråkiga elever använde lärarna på båda skolorna liknande undervisningsstrategier. Dessa strategier inkluderade att ge bakgrundskunskap, arbeta med läsförståelsestrategier, boksamtal, högläsning och tyst läsning. I studien framkommer det att bakgrundskunskaper och ordförståelse blir särskilt framträdande för att möta flerspråkiga elevers läsförståelse. Det framkommer även vissa hinder som kan försvåra lärarnas läsförståelseundervisning och önskemål om hur dessa hinder kan hävas för att förbättra lärarnas undervisning i det flerspråkiga och mångkulturella klassrummet.

Sammanfattning  Läsförståelse är en betydande färdighet för att eleverna ska klara sig igenom skolan och sedan i det vuxna livet. Dessvärre har det visat sig att svenska elevers läsförståelse har blivit sämre de senaste åren. Syftet med denna kvalitativa studie blev således att undersöka hur läraren beskriver att de arbetar för att motivera eleverna på lågstadiet i läsutvecklingen samt hur eleverna beskriver att de anser att lågstadielärarna arbetar för att motivera dem. Metoden vi använde oss av var semistrukturerade intervjuer och vårt ramverk utgår både från Ingemanssons (2018, s. 6) fem kriterier: Relevans i utvecklingsprocessen, tillgång till många olika texter, tillgänglighet av lärarstöd,sociala interaktioner och lärarengagemang och det sociokulturella perspektivet, vilka används som analysverktyg. Totalt intervjuades 23 personer varav nio lärare och fjorton lågstadieelever. Resultatet från dessa intervjuer visade att lärare anser att tillgång till många olika texter som är relevanta för elevernas läsnivå samt sociala interaktioner med lärarstöd och ett lärarengagemang kan vara avgörande för elevers läsmotivation. Intervjuerna med eleverna synliggör att det råder likheter mellan elevernas syn på lärarnas sätt att arbeta för att motivera läsutvecklingen. Däremot har de delade uppfattningar kring de sociala interaktionerna. Slutsatsen är att läsmotivationen främjas vid nivåanpassade uppgifter och samarbeten, samtidigt som det krävs en balans mellan elevernas egna val och det stöd läraren ger. Läsmotivation och läsutveckling kan även stärkas när engagemang från läraren synliggörs och att det finns variation i läsaktiviterna. Nyckelord: Motivation, lågstadieelever, läsförståelse, läsmotivation, läsutveckling

Matematikundervisningen styrs till stor del av läroböcker och för att säkerställa kvalitén hosdem krävs en kritisk inställning. Studiens syfte var att öka kunskapen om hur läroböcker imatematik utvecklar elevers problemlösningsförmåga. Med hjälp av tidigare forskningutformades kriterier för begreppet problemlösningsuppgift och utifrån dessa kriteriergenomfördes en innehållsanalys av läroböcker för att undersöka problemlösningsuppgiftersförekomst, placering och utformning. Vi fann att problemlösningsuppgifternas förekomstvarierade mellan olika läroböcker. Vår studie visade också att de flestaproblemlösningsuppgifter är placerade så att alla elever får räkna dem, ett resultat sommotsäger viss forskning. Tidigare forskning har påpekat att det bör ske en progression iutformningen av problemlösningsuppgifterna från årskurs fyra till sex, men vi fann ingatecken på att det sker i de undersökta läroböckerna. Vi jämförde även om och hurlärarhandledningarna ger stöd till problemlösningsundervisning. De undersöktalärarhandledningarna har till stor del liknande beskrivningar och undervisningsförslaggällande problemlösning.

Dagens samhälle är i en utvecklingsprocess där digitala verktyg får allt större plats. Vi använder oss av teknik mer nu än vad vi någon gång har gjort. Detta är något som påverkar skolan, då skolan ska utbilda elever så de klarar sig i samhället. Skolan har som mål att spegla samhället. Därmed har det tillkommit att elever ska få möjligheten att utveckla digital kompetens och lärare ska använda sig av digitala verktyg i undervisningen. Syftet med studien är att undersöka hur lärare i årskurs 4-6 beskriver att de arbetar med och hanterar digitala verktyg kopplat till ämnet svenska med inriktning på läsförståelse och skrivinlärning. För att uppnå studiens syfte har det genomförts kvalitativa semistrukturerade intervjuer där fem stycken lärare deltagit. Det centrala i studien är lärarnas resonemang samt likheter och skillnader i deras svar gentemot forskningsfrågorna. Resultatet av studien visar att digitala verktyg upplevs som ett hjälpmedel men att det finns orosmoment och utmaningar vid användningen av digitala verktyg i undervisningen. Today’s society is in development, where digital tools have gained more attention and are used more frequently. This change will affect the educational system. The educational system is intended to reflect society; thus, students should learn to develop their digital competence. Consequently, teachers should use digital tools in their education. The aim of this study is to explore how teachers for grades 4 to 6 in Swedish compulsory school works with and handles digital tools in their education, focusing on the subject Swedish with an emphasis on reading comprehension and writing acquisition. This paper used a qualitative research approach with semi-structured interviews conducted with five teachers. The central part of this paper is the teacher’s reasoning along with similarities and differences in their responses in relation to the research question. The results show that digital tools are indeed seen as helpful, however, there are several concerns and challenges in the use of digital tools for educational purposes.

Den här studien behandlar sex pedagogers tankar och synsätt kring läsförståelse och varför de anser att det är viktigt samt deras arbete med läsförståelse i undervisningen. Vidare behandlar studien om pedagogerna upplevt någon skillnad i synen på läsförståelse under den tid de varit verksamma i sitt yrke. Studien belyser olika teoretiska utgångspunkter och förklarar viktiga begrepp inom läsförståelse. Studien tar även upp att det är en fördel för barn att lära sig olika strategier för hur de ska tänka när de läser en text och om de stöter på problem. Den vuxne eller läraren agerar modell genom att tänka högt och överföra sina läsförståelsestrategier till barnet. Att medvetandegöra barnet på detta sätt, hur barnet kan möta hindren och komma förbi dem, är av stor vikt för framtida skolgång då eleven kommer bekanta sig med många olika sorters texter. Strategier hjälper dem till att öka sin förståelse men även se läsningens fördelar som att konstruera ny kunskap samt läsa för nöjets och upplevelsens skull. Underlag för studien har samlats in genom kvalitativa intervjuer på fyra olika grundskolor. Studien visar att läsförståelse är av stor vikt för barn och elevers skolgång men även i deras fortsatta liv som samhällsmedborgare. Pedagogerna lägger tyngd på bland annat samtalet, dialogen, diskussionen, reflektionen, synliggörandet med mera för eleverna i undervisningen av läsförståelse.

PISA-undersökningar har de senaste 15 åren visat på försämring av svenska elevers läsförståelse, men enligt den sista PISA-rapporten dokumenteras en viss ökning (Skolverket, 2016). Läsförståelse står i stark relation till hur elever klarar skolans mål. Syftet med denna litteraturstudie är att synliggöra vilka kunskaper om läsförståelse lärare behöver besitta för att planera undervisning som utvecklar elevers läsförståelse genom högläsning av skönlitteratur samt lyfta fram eventuella kunskapsluckor inom ämnesområdet. Utifrån syftet formulerades följande frågeställningar: Vad behöver lärare för kunskaper om läsförståelse för att möjliggöra undervisning som utvecklar läsförståelse genom högläsning av skönlitteratur? På vilket sätt ska undervisning utformas för att utveckla elevers läsförståelse genom högläsning av skönlitteratur? Litteraturstudien innefattar tolv vetenskapliga publikationer i form av avhandlingar, vetenskapliga artiklar och en forskningsrapport från både det nationella och internationella fältet. Litteraturen har granskats och analyserat i flera steg och material som inte varit relevant för studiens syfte har sållats bort. Studiens resultat pekar på vikten av att som lärare ha en förståelse för vilka förmågor som krävs vid läsförståelse för att möjliggöra undervisning som utvecklar läsförståelse. Genom att planera lektioner med tydliga mål och noggrann uppföljning finns goda möjligheter att utveckla läsförståelse hos elever genom högläsning av skönlitteratur. Enligt studien använder lärare högläsning av skönlitteratur men utnyttjar sällan aktiviteten på ett sådant sätt som krävs för att läsförståelse ska utvecklas. Olika metoder finns tillgängliga för undervisning men kräver att lärare har ett kritiskt förhållningsätt och varierar mellan olika metoder för att ge alla elever förutsättningar för utveckling och lärande. Enligt studien finns ett behov av vidare forskning angående hur lärare kan undervisa i läsförståelse samt vilka kunskaper lärare behöver besitta för att läsförståelse hos elever ska utvecklas genom högläsning. Studien synliggör brister hos lärare i Sverige då synen på bedömning ofta ses som en slutprodukt i stället för möjlighet till stöd för elevers fortsatta lärande.

Forskning har visat på att det är av största vikt att ha ett utvecklat tal- och skriftspråk för att klara av dagens samhälle. En viktig färdighet i grundskolan är läsförståelse. Forskning kring elever med autism och läsförståelse visar att det ofta finns en annorlunda språkutveckling och ett annorlunda sätt att ta till sig och förstå en text. Flera studier visar att elever med autismspektrumtillstånd (AST) har svårt med läsförståelsen, särskilt när det gäller att läsa mellan raderna och att analysera texters innehåll. Syftet med studien är att öka förståelsen för lärare/speciallärare/specialpedagogers erfarenheter kring elever med AST gällande läsförståelse och vilka strategier de använder i sin undervisning för att främja läsförståelsen. Detta undersökte vi genom en kvalitativ intervjustudie i vilken vi intervjuade tolv lärare/speciallärare/specialpedagoger. Resultatet visar att majoriteten av informanterna upplever att elever med AST största utmaning är att läsa mellan raderna. Resultatet visar även svårigheter med att analysera och reflektera kring text. Även skolmiljöns utformning har en stor påverkan på all inlärning. Informanterna nämner ingen namngiven läsförståelsestrategi eller program. De nämner däremot en rad olika strategier som används i undervisningen som: stanna upp, läsa om, förutspå, sammanfatta, leta efter svaret, nyckelord, textuppbyggnad, sätta texten i ett sammanhang, koppla till egna erfarenheter, ta hjälp av bilder och rubriker. För att främja en god läsförståelse använder informanterna, högläsning, gemensam läsning med textsamtal i undervisningen. Informanterna beskriver också att elever med AST möter många utmaningar som kan kopplas till deras funktionsnedsättning.

I dagens samhälle ökar användningen av digitala verktyg och läsning på digital skärm blir en allt mer central del i våra liv. Kraven på elever har i och med att mediets införande bidragit till att informationen som eleverna möter i skolan blivit mer komplex. Istället för en bok ska läsaren hantera ett verktyg som inte existerat i mer än ett tiotal år. Vårt allt mer digitaliserade samhälle i kombination med att svenska elevers resultat i läsförståelsetestet i PISA-undersökningen sjunkit gör att nya utmaningar finns för den svenska skolan. Syftet med denna uppsats är att undersöka om elever på mellanstadiet har det svårare att förstå digitala texter än traditionella analoga texter. De frågeställningar som studien bygger på är: Skiljer sig förståelsen mellan traditionell läsning och digital läsning på skärm? Vilka kompetenser lyfter tidigare forskning att en läsare behöver ha för att kunna förstå digitala texter? Vilken attityd har lärare till digitala texter och verktyg i undervisningen idag? Med utgångspunkt i syftet och frågeställningarna söker jag svar i hur min egen undervisning behöver utvecklas för att möta de nya skrivningarna i läroplanen för grundskolan. Metoden som har använts för att besvara dessa frågor är en kvalitativ metod med kvantitativa inslag i form av ett större läsförståelsetest som genomförts på digital skärm och på traditionellt vis genom att läsaren läst på papper. Elevernas svar i testat har med hjälp av ett bedömningsstöd tolkats för att bedöma om svaret varit rätt eller inte. Resultatet i form av antal rätt från läsförståelsetesten har sedan analyserats och resultaten i de två undersökningarna har ställts mot varandra för att kunna dra en generell slutsats. Som komplement till läsförståelsetestet så har även två semistrukturerade intervjuer genomförts med två lärare. Syftet med intervjuerna var att undersöka hur verksamma lärare ser på digital läsning och hur den digitala tekniken har påverkat deras undervisning. Resultatet i studien visar att det går att se en viss skillnad i hur eleverna presterat när man jämförde två olika grupperna, de som läst digitalt och de som läst på papper. Vid sökläsning visade det sig att eleverna som läst en digital text presterat något bättre än de elever som läst texten på papper. Vid djupläsning har däremot eleverna som läst på papper presterat något bättre än de elever som läst den digitala texten. Resultatet i undersökningen, i kombination med den tidigare forskningen och det lärarna berättat i intervjuerna, antyder att syftet med läsningen bör styra valet av textmedia. Ska läsaren förstå något på djupet lämpar sig texter på papper bättre, medan läsning där läsaren ska söka fakta och skumma igenom en text lämpar sig bättre när läsaren läser på digital skärm.