Syftet med föreliggande studie är att bidra till kunskapsbasen om hur lärare ser på läsförståelse och hur de arbetar med att främja elevernas läsförståelse i praktiken. För att besvara forskningsfrågorna har fjorton observationer och sex intervjuer genomförts och analyserats. Resultatet visar att lärare anser att avkodning och förståelse är de två delar som utgör god läsutveckling och att läsförståelseundervisningen behöver varieras och anpassas efter varje elevs unika behov. För att bedöma och dokumentera elevers läsförståelse används olika bedömningsstöd men mycket av bedömningen utför läraren formativt under lektionens gång. Studiens slutsats, stödd av lärarperspektivet i denna undersökning, är att läsförståelse är grunden till allt lärande i och bortom skolan.

No description available.

Syftet med denna studie är att undersöka huruvida högläsning påverkar elevers läsförståelse i kursen svenska 1 på gymnasiet samt hur gymnasieelever ser på högläsning som ett arbetssätt i svenskämnet. 38 elever som studerar på ett teoretiskt program deltog i undersökningen. Datainsamlingen bestod av en läsförståelseövning med en efterföljande kvantitativ åsiktsenkät samt en kvalitativ undersökning i form av en fokusgrupp. Resultatet visade att högläsningen till viss del påverkade elevernas läsförståelse negativt med färre producerade svar per elev än efter tyst läsning. Enkätsvaren påvisade att ungefär hälften av eleverna var likgiltiga inför arbetssättet, men flera för- och nackdelar togs även upp. Slutsatsen av studien är att högläsning kan användas i svenskämnet för att variera innehållet, men att elever i stor grad känner sig likgiltiga inför arbetssättet och elevernas läsförståelse påverkas inte till det bättre.

Syftet med denna studie är att ta reda på vad forskning säger om elevers läsförståelse och hur den kan främjas genom gemensam läsning i ämnet svenska, och mer specifikt, att besvara frågeställningen: Vilken betydelse har högläsning med efterföljande textsamtal för elevers läsförståelse, i grundskolans tidigare år?  Eleverna i den svenska skolan har under en period haft låga resultat i internationella mätningar. Samtidigt ökar kraven på eleverna, både i skolan och samhället. Av den anledningen är denna forskning högst angelägen att genomföra. För att besvara frågeställningen och uppnå studiens syfte har vi systematiskt tagit fram, analyserat och sammanställt vetenskapliga studier om gemensam läsning och textsamtal som sker i skolan.  Resultatet visar att gemensam läsning i form av högläsning och efterföljande textsamtal främjar elevers läsförståelse. Det är främjande då det hjälper elever att associera obekanta ord och meningar till sådant som är bekant för dem sedan tidigare. Likaså ger det kollaborativa lärandet också stöd i elevernas läsförståelse, då de får ta del av sina kamraters tankar och kunskaper kring det lästa.  Studien visar också att det saknas vetenskapliga artiklar med fri tillgång kring ämnet och skulle därmed behöva vidare forskning, för att kunna få ett mer fruktbart svar med en bredare vetenskaplig grund. Därför skulle det vara gynnsamt att vidareutveckla detta område med ytterligare forskning.  Den didaktiska implikationen är följaktligen att lärare och andra verksamma personer i skolbranschen behöver arbeta mer med den pedagogiska avsikten till högläsning och inte endast läsa böcker för en lugnande och samlande effekt.  På så vis har undersökningen bidragit till en öppning för yrkesverksamma pedagoger, men också till en öppning för vår framtida forskning.

Studiens syfte är att tydliggöra hur sju lärare i förskoleklass samt årskurs 1 – 3  arbetar med högläsning som pedagogiskt redskap och hur de tänker kring arbetet med högläsning i klassrummet. Metoderna som valdes för att uppnå studiens syfte var observation och intervju. Observationer användes för att se hur det pedagogiska arbetet går till i klassrummet och intervju användes för att synliggöra lärarnas tankar kring det pedagogiska arbetet. Resultatet speglar lärarnas tankar och arbetssätt och visar att alla medverkande lärare var eniga och tycker högläsning är viktigt samt utvecklar elevernas läsförståelse. Under de observerade högläsningstillfällena framkom det olika arbetssätt som lärarna använde sig av. Dessa arbetssätt var att dramatisera den lästa texten, att diskutera texten före, under och efter högläsningstillfället och använda sig av läsförståelsestrategier. Resultatet visar att lärare har olika syften bakom arbetet med högläsning. Dessa syften beror på vad läraren upplever som relevant och viktigt i stunden. De syften som dessa sju lärare betonade var utvecklingen av läsförståelse, språket och användning av högläsning som avslappningsmoment. Litteraturen kan även väljas beroende på högläsningens syfte eller för att spegla ett specifikt arbetsområde. Studiens slutsats är att lärare arbetar med högläsning på flera olika sätt och de anser att högläsning är viktig för elevernas läs- och språkutveckling.

Denna studie berör skönlitteraturens plats i undervisningen och hur man genom den skönlitterära läsningen kan stimulera elevers läsförståelse. Studiens syfte är att undersöka hur några lärare går tillväga när de väljer skönlitterära texter till undervisningen, samt vilka lässtrategier de använder sig av för att utveckla elevers läsförståelse. Studien berör även de stigande resultaten i internationella mätningar och hur lärare kan arbeta med läsförståelse för att behålla dessa resultat. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med fem verksamma lärare i årskurs 3 samt observationer av lektioner i deras klasser. Förutom att lägga fram resultat från de medverkande lärarnas bearbetning av skönlitteraturen, kommer även lärarnas uppfattning om hur de använda lässtrategierna påverkar elevers läsförståelse presenteras. Studien visar att det är viktigt att arbeta med olika metoder och strategier för att utveckla en god läsförståelse. I studiens resultat framkommer även vikten av att en vuxen behöver stötta elever i deras val av skönlitterär bok, då det visat sig att de annars har lätt att välja en bok som inte ligger på rätt nivå utifrån deras läsförmåga.

Syftet med studien var att jämföra kooperativt lärande och traditionell undervisning i arbetet men ordförståelse och läsförståelse i de lägre årskurserna. Med traditionell undervisning syftar studien på en undervisning där läraren dominerar taltiden och eleverna mestadels arbetar enskilt. För att delta i studien som lärare inom kooperativt lärande behövde läraren ha deltagit i fortbildning inom kooperativt lärande samt kontinuerligt använda metoden i undervisningen. I arbetet ställs hypotesen att eleverna inom kooperativt lärande har bättre förutsättningar att utveckla de förmågor vi undersöker. Litteraturen inom området visar att eleverna inom kooperativt lärande använder språket aktivt under lektionstid, det är ett viktigt verktyg. För att uppnå studiens syfte samt evaluera hypotesen ställdes frågeställningarna: 1. Har elever som arbetar kooperativt en större ordförståelse och/eller bättre läsförståelse       jämfört med elever i mer traditionell undervisning i årskurs 3? 2. Om det finns en skillnad, hur kan den relateras till lärarens tillvägagångssätt samt     elevernas arbetssätt?   I studien användes såväl kvalitativ som kvantitativ metod. Ett test i läsförståelse och ordförståelse genomfördes i samtliga klasser i årskurs 3. Testets syfte var att besvara studiens första frågeställning. För att undersöka elevers arbetssätt samt lärares tillvägagångssätt utfördes observationer i sju klasser samt intervjuer med de observerade klassernas lärare. Dessa sju klasser bestod av fyra klasser i årskurs 3 varav två arbetade enligt kooperativt lärande och två arbetade enligt traditionell undervisning. De resterande tre klasserna bestod av klasser i årskurs 1 varav två arbetade enligt kooperativt lärande och en enligt traditionell undervisning. Skolorna där studien är genomförd är belägna på Åland, Finland. Resultatet av testet var tydligt till den traditionella undervisningens fördel förutom resultatet på första frågan där skillnaden var obetydlig. Vid observationstillfällena konstaterades att taltiden i klasserna som undervisades inom kooperativt lärande dominerades av eleverna, medan det motsatta konstaterades i de klasserna där traditionell undervisning bedrevs. Under intervjuerna hänvisade de lärare som arbetade enligt traditionell undervisning flera gånger till läromedel de använder i undervisningen och lade stor vikt vid innehållet i dem. De lärare som arbetade enligt kooperativt lärande poängterade vikten av sociala färdigheter och menade att i stort sett all undervisning gick att utföra enligt de kooperativa strukturerna och strategierna.    Nyckelord: kooperativt lärande, traditionell undervisning, läsförståelse och ordförståelse

Undervisningen utvecklas och förändras kontinuerligt i takt med att samhället förändras. En stor förändring de senaste åren är att de digitala verktygen flyttat in i klassrummet, detta till stor del eftersom att samhället digitaliserat. Med det digitaliserade samhället framkommer nya metoder som eleverna kan använda för att utveckla sina kunskaper, däribland också sin läsförståelse. Det är skolans skyldighet att utifrån kursplanen att introducera eleverna till metoder som framkommer på skärm som undervisningsmaterial. Syftet med denna studie är att se vad forskning säger om hur läsförståelsen påverkas om texten läses på papper eller på skärm. Resultatet av litteraturstudien visar att skillnad finns mellan läsning som sker på papper eller på skärm, när läsning sker via en skärm påverkas läsförståelsen negativt. Denna negativa påverkan beror bland annat på metakognitiva processer som tillkommer och attityder till det medium som används. Litteraturstudien har dock även visat på positiva aspekter med användningen av det digitala, bland annat kan undervisningen anpassas mer till elevens individuella behov. Till vidare forskning kan man undersöka hur läsförståelsen påverkar elever som blivit uppväxta med det digitala i undervisningen.

En semistrukturerad intervjustudie, i vilken förskollärare under samtalsliknande former fått besvara frågor om hur barn möter texter i förskolan och hur förskollärare arbetar med dessa med fokus på barns språkutveckling och läs- och hörförståelse. Begreppet texter tolkas ur ett vidgat textbegrepp och resultatet analyseras utifrån teorier om literacy och sociokulturell teori. Resultatet ger vid handen ett arbetssätt som stämmer väl överens med teorier om literacy.

The use of smartphones, computers and tablets among teenagers in the ages of 13-16 are increasing and their time to read in their leisure time are decreasing. The aim of this study is to examine if the public libraries can increase this target group´s leisure reading with electronic media. To aquire this information, four questions were asked; what kind of reading comprehension does they have today? What kind of digital habits do they have? How do they use the library today? How can libraries increase the availability of electronic media for this target group? Group interviews were used to answer these questions and qualitative content analysis to analyze the empirical information. The theory used for analyzing the results were literacy. The conclusion is that their reading comprehension was depending on how much they read in school, on schedule. As long as they had reading on schedule they more often brought their books home to read. Most of them experienced that they didn´t get enough information about electronic media from the library and what they are offering. Most of them thought that they would use electronic media more if they got more information and education about it. The majority had used or used audio books. The supply of electronic media and above all e-books, in the public libraries are dependent of their budgets because the costs of e-books are still relatively expensive. A consequence is that the libraries tightens their supply instead of increasing it.