Skolans uppdrag är att ge alla elever möjlighet att utveckla sin läsförståelseförmåga för ett livslångt lärande. Vi har utfört en kvalitativ undersökning där syftet är att undersöka vilka arbetsmetoder lärare i grundskolan använder i sin undervisning med läsförståelse och vilka faktorer som påverkar lärares undervisning. För att kunna ta reda på detta har åtta lärare intervjuats och observerats under undervisningstillfällen som berör läsförståelse. Vi har utifrån vårt insamlade material granskat och analyserat med hjälp av teoretiskt perspektiv. Resultatet av analysen relateras även till andra studiers resultat. Resultatet visar att lärare använder sig av olika arbetsmetoder där olika påverkande faktorer har effekt på undervisningen med läsförståelse. Slutsatsen vi drog av detta var följande: lärarna använder olika arbetsmetoder i sin undervisning med läsförståelse men under arbetsgången uppstår svårigheter som de försöker lösa genom att ändra i arbetsmetoderna och nivågruppera eleverna. Lärarna upplever också att de påverkande faktorerna lämnar spår på undervisningsupplägget och på elevernas synsätt på läsförståelse.

Syftet med studien var att belysa hur lärare ser på läsförståelse i relation till matematikämnet. För att uppfylla studiens syfte intervjuades fyra lärare på en skola i södra Sverige. Genom intervjuerna delade lärarna med sig av sin uppfattning och sitt resonemang kring hur de arbetar med problemlösningsuppgifter och läsförståelse i sin matematikundervisning. Intervjuerna var av semistrukturerad karaktär vilket gav intervjuarna större möjlighet att följa informantens resonemang. Vid analys av empiri framkom att lärarna ser läsförståelse som en viktig del inom matematiken men att de inte använder sig av en viss typ av strategi för att utveckla denna. Däremot uttryckte flertalet av lärarna att par- och grupparbete är betydelsefullt för att eleverna ska utvecklas i sin läsförståelseförmåga vid problemlösning. Utifrån resultatet av studien uppmärksammas hur lärare uppfattar och resonerar kring läsförståelse i relation till matematikämnet och särskilt problemlösningsuppgifter. Detta resultat kan på så vis tänkas ge andra verksamma lärare, lärarstudenter och forskare inom matematikämnet en inblick i hur läsförståelsen och problemlösningsförmågan är nära anknuten.

Syftet med den här studien är att undersöka hur elevers läsförståelse i svenskämnet påverkas av en alltmer digitaliserad skolmiljö där eleverna gör både uppgifter och prov i sina datorer eller läsplattor. Vidare undersöks hur läsförståelse påverkas vid testsituationer. Aktuell debatt och Skolverkets motioner om digitala förändringar i skolan ligger till grund för studiens problemområde. I en systematisk litteraturstudie undersöks och analyseras sedan aktuell didaktisk forskning för att besvara studiens frågeställningar. Resultaten som framkommit i den genomförda studien visar på att en majoritet av de undersökta vetenskapliga artiklarna har kommit fram till samma sak, vilket är att läsning som sker digitalt har en negativ inverkan på läsförståelsen hos den som läser. Det som även framkommit i undersökningen är att när ett digitalt test är tidsbegränsat tenderar det att ge sämre resultat än om testet inte är tidsbegränsat. Dessutom påverkar texttypen resultatet, där en informativ text ger sämre läsförståelse än en narrativ text vid digital läsning. Slutsatsen som dras utifrån dessa vetenskapliga artiklar är att läsförståelsen påverkas negativt när läsningen sker på en skärm jämfört med när den sker analogt. Framför allt är det kognitiva förmågor som påverkas negativt hos läsaren på grund av störningsmoment som hyperlänkar och scrollning. Exempelvis visar digitala test under tidsbegränsning genomgående sämst resultat på läsförståelsetest. De styrande i skolan har ett viktigt arbete framför sig för att testningen ska bli likvärdig och rättvis för alla elever då de nationella proven från läsåret 24/25 digitaliseras helt och hållet. Det går att skapa rätt förutsättningar kring den digitala läsningen, men frågan är om det finns en ekonomi för att skapa dessa förutsättningar i det svenska skolsystemet.

Syftet är att undersöka hur lärare arbetar med läsförståelse utifrån undervisning och bedömning i ämnet svenska för årskurs 4-6. Vår undersökning har byggt på en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer där sju lärare deltog från tre olika skolor. Resultatet visade att lärares erfarenheter i ämnet svenska och anpassningen utifrån elevernas behov och kunskapsnivå har betydelse för hur undervisningen av läsförståelse ser ut. Det andra resultatet visade att bedömning av läsförståelse sker med hjälp av bedömningsmaterial, lärares egna erfarenheter och samarbete mellan kollegor. Slutsatsen vi drog av detta var följande; för att främja elevers läsförståelse krävs det att lärarna anpassar lässtrategierna efter elevens behov och kunskapsnivå och att kunskapskravens korta formuleringar kring bedömningsstegen kan tolkas på olika sätt och visar därmed att bedömningen av läsförståelse och lässtrategier ser olika ut på olika skolor.

Syftet med denna studie är att undersöka huruvida elevers provresultat på de nationella proven i läsförståelse i svenska och svenska som andraspråk, del B1 och B2, i årskurs 6 påverkas av olika faktorer. De faktorer som denna studie jämför elevernas provresultat med är elevernas kön och tid i Sverige samt deras läsintresse, läsvanor och upplevda läsförståelse. Studiens resultat går inte att generalisera till samtliga elever i årskurs 6 eftersom denna studie var småskalig. De resultat som påvisades i studien tyder emellertid på att det finns systematiska skillnader mellan elevers provresultat och kön. Flickorna i studien presterade bättre än pojkarna på gruppnivå. Resultaten påvisar även att elevernas tid i Sverige inverkar på deras provresultat. Vidare problematiseras studiens resultat utifrån frågan huruvida de nationella proven kan anses vara likvärdiga i ämnet svenska och svenska som andraspråk eftersom resultaten skiljer sig åt mellan eleverna som läser de olika ämnena. Resultaten påvisar även att det inte finns något tydligt samband mellan elevernas delprovsresultat och deras intresse för läsning eller läsvanor. Det finns likaså ingen tydlig överrensstämmelse mellan elevernas upplevda läsförståelse och deras bedömda grad av läsförståelse utifrån de nationella proven från år 2016, del B1 och B2, i svenska och svenska som andraspråk för elever i årskurs 6. De slutsatser som kan dras utifrån denna studie är bland annat att läsförståelsen är betydelsefull för eleverna, vilket innebär att definitionen och bedömningen av densamma är viktig. Studiens resultat tyder på att det finns systematiska skillnader mellan elevernas delprovsbetyg beroende på om de läser svenska eller svenska som andraspråk samt beroende på hur länge de har bott i Sverige. Därmed har läraren en viktig funktion: att utveckla och bedöma samtliga elevers läsförståelse.

Detta examensarbete utgörs av en litteraturstudie som skildrar förhållandet mellan läsförståelse och genus i skolan, där syftet är att undersöka skillnader mellan könen samt vilka faktorer som kan påverka. Vi har valt att utgå från följande frågeställningar: Hur ser sambandet ut mellan läsförståelse och genus i skolan? Vilka faktorer påverkar läsförståelsen, i synnerhet hos pojkar? Tillvägagångssättet för att hitta relevant material har varit att använda oss av söktjänster som tillhandahåller vetenskaplig och pedagogisk forskning. För att bedöma lämpligheten och kvalitéten i artiklarna och rapporterna har vi tillämpat ett urval av kriterier som vi har funnit lämpliga. Resultatet visar att flertalet faktorer påverkar sambandet mellan könsskillnader och läsförståelse. De övergripande faktorerna som kan tänkas ligga bakom är: biologiska och kognitiva skillnader samt kulturella faktorer. Utifrån resultatanalysen kan vi i vår framtida yrkesprofession utröna vilka faktorer vi kan påverka och vilka vi måste ta hänsyn till för att ge alla elever en likvärdig utbildning.

Som avslutande examensarbete inom Speciallärarprogrammet med specialisering utvecklingsstörning 90 hp på Stockholms Universitet genomfördes en aktionsforskning tillsammans med kollegor på två skolor. Problemet som undersöktes var att ta reda på hur undervisning kan utformas för att utveckla bedömning av elevers förmåga att tolka text för elever som är mottagna i särskolan. Studiens resultat beskriver betydelsefulla kärnkategorier utifrån inspiration av grundad teori (GT) för att implementera reciprok undervisning (RU) som ett verktyg inom särskolan för att utforma undervisning som leder till aktiv bedömning av elevers förmåga att tolka text. Vi antar att studiens teoretiska modell även är användbar inom andra skolformer då RU- modellen används.

Studien bygger på en kvalitativ metod där fyra lärare deltar i halvstrukturerade intervjuer. Undersökningens syfte är att få kunskap om hur lärare resonerar kring hur elever utvecklar läsförståelse samt vilka moment lärarna anser viktiga att lyfta i undervisningen för att gynna sådan utveckling. De forskningsfrågor som bär upp studien är utformade dels efter vilka centrala aspekter som lärarna anser är relevanta för utveckling av läsförståelse samt hur undervisningen är utformad. Det empiriska material som inhämtats har bearbetats och analyserats utifrån sociokulturella teoribildningar. Undersökningsresultatet är att ordförrådet är av vikt för en god läsförståelse vilket lärarna kopplar samman med de sjunkande resultaten i internationella mätningar. Lärarnas uppfattning är att den primära socialisationen, tillsammans med den ökande datoranvändningen, påverkar elevernas försämrade läsförståelse. Vidare menar de att upplevelseläsningen inte får lika mycket plats under fritiden som förr, vilket påverkar de läserfarenheter eleverna kommer till skolan med, utvecklingen av ordförrådet, motivationen till läsning liksom den naturliga träningen för att automatisera avkodningen. Lärarna menar att de ständigt arbetar med att utveckla elevernas förmåga att göra inferenser när de läser. Undersökningen pekar på att olika undervisningsmodeller och inte minst samtal kommer till användning och två grundläggande utgångspunkter för undervisningen synliggörs, nämligen innehållsorienterad och strategiorienterad undervisning.

Undervisningen i grundsärskolan behöver ge eleverna möjlighet att samtala och reflektera om texter. Forskning antyder att textsamtal inte prioriteras och att läsförståelse kommer i skymundan i en mer traditionell läsundervisning. Syftet med studien var att belysa uppfattningar och utveckla kunskaper om vilka utmaningar lärare i grundsärskolan möter i sitt arbete med läsförståelse genom strukturerade textsamtal samt att belysa lärares föreställning om litteraturens betydelse för undervisningen. En aktionsforskningsstudie har genomförts inspirerad av ett sociokulturellt perspektiv där lärares tankar och reflektioner lyfts utifrån olika kontexter. Den aktionsforskningsinriktade ansatsen har använts för att bättre få syn på hur undervisningen kan utvecklas där ett samarbete mellan lärare som intar en forskarroll och deltagande lärare äger rum. Kvalitativa reflektionssamtal har förts i aktionsforskningsgruppen där vi tillsammans synliggjort lärares upplevelser av användandet av strukturerade textsamtal genom Reciprok Undervisning, RU, samt den anslutande litteraturens betydelse. Datamaterialet bestod i huvudsak av att lyfta lärares uppfattningar angående detta. Analysprocessen har fortgått genom hela studien där aktionsforskningens flexibla och cykliska form karaktäriseras av planering, handling, genomförande, observation samt reflektion. En fenomenografisk analysmetod har möjliggjort att synliggöra bakomliggande antaganden som kan påverka hur lärare uppfattar sin undervisning. Därigenom urskildes tre olika utfallsrum; Perspektiv på undervisningen, Strukturerade samtal som ram för undervisningen samt Berättelsens betydelse för undervisningen. Resultatet framställer utifrån dessa utfallsrum olika aspekter innehållande lärares uppfattningar om textsamtal och litteraturens betydelse i grundsärskolans undervisning. Underliggande uppfattningar om lärandeprocesser gör att läsförståelse och samtal om texter får en begränsad plats i undervisningen. Resultatet visar dessutom uppfattningar om modeller för strukturerade textsamtal som skapar begränsningar av användandet av dessa samt uppfattningar om att litteraturtillgång sätter ramar för elevernas möjlighet till lärande.

The purpose of the study is to investigate how four teachers are working with literature by reading aloud and by booktalk. When it comes to reading out loud, i’m curious of how and why the teachers choose to use books for reading aloud and how these books can be connected to the discussions of literature. I also want to find out how the teachers use the discussions of literature and which various discussions of literature that are used in teaching. The study involved four teachers from different schools who worked in third grade. I went about it methodically and chose four educators that I observed and interviewed. I observed four different reading aloud moments and booktalks made by each teacher. During the observations, I assumed four different booktalks, the teaching hearing, the text interpretive booktalk, the culture and norm- oriented booktalk and the informal booktalk (Hultin 2006). I also took from the models Reciprocal Teaching (RT) and Questioning the Author (QtA) (Reichenberg och Emanuelsson 2014). In the survey, I assumed from the socio-cultural perspective that is advocated by Lev Vygotsky, and had a focus on zone of proximal development. The investigation has shown that all four teachers choose books based on what is current in their class, i.e. books that students can connect to their experience and reflect and discuss the plot. Half of the teachers are interested to venture out into the new world of literature, i.e. read aloud new fictions for the students. While the remaining two believes that classical literature are the favorites. The study has also shown that the teachers, most of the time, use the teaching hearing, the text interpretive booktalk and the cultural norms and orientation booktalk to check the students understanding of the text , reflect, discuss and analyze what they hear and to connect with their experiences with the book. The teachers use the Reading class in their teaching, which is based on the models RT and QtA, as help to get the discussion started during the discussion of literature .