Våra egna erfarenheter visar att matematikundervisningen ofta bedrivs enskilt av eleverna vilket resulterar i att språket i läroböckerna får en större roll för elevernas kunskapsinhämtning. Därför anser vi att det är viktigt att undersöka kommunikationen i klassrummet med fokus på textuppgifter. Denna studie grundar sig i teorier där man framhåller samtal och kommunikation som viktiga redskap för lärandet i matematik. För att insamla empiri till studien använde vi oss av observationer samt intervjuer med verksamma matematiklärare. Undersökningen genomfördes i fem grundskolor med inriktning på årskurs åtta och nio i sydvästra Skåne. Resultatet av studien visar att kommunikation i matematikklassrum är av betydelse främst vid begreppsförståelsen för att kunna tyda matematisk text. Vi har även sett att det kommuniceras mer än vad tidigare studier visat. Därför anser vi, i likhet med lärarna i examensarbetet, att kommunikation är betydelsefullt för kunskapsinhämtning i matematikundervisningen.

Syftet med detta arbete är att undersöka en utvald lärares syn på hur elever utvecklar läsförståelse, samt hur explicit lässtrategiundervisning baserad på högläsning kan utgöra möjligheter för elever att fördjupa läsförståelsen. Den teoretiska forskningsansatsen utgår från ett sociokulturellt perspektiv på lärande. Grundtanken i detta perspektiv är att lärande alltid sker i ett socialt sammanhang och att språket utgör en länk mellan barnet och dess omgivning. Kvalitativa metoder bestående av halvstrukturerade intervjuer samt observationer har används för att samla empiri till arbetet. Inspelningar, anteckningar och transkriberingar har utförts för att öka materialet trovärdighet. Resultatet visar att textsamtal, medvetna textval samt tydliggörande av tankemönster anses vara faktorer som påverkar elevers läsförståelse. Vidare visar resultatet att elever som med utgångspunkt i lärarens demonstrationer och tydliga vägledning får använda och samtala kring olika texter i olika syften, ges goda möjligheter att utveckla sitt tänkande och därmed även sin läsförståelse och sina kunskaper.

Syftet med vårt examensarbete har varit att undersöka likheter och skillnader mellan två friskolor i arbetet med läsförståelse. Vi ville ta reda på hur lärarna på två friskolor arbetar för att uppfylla kunskapskraven när det gäller läsförståelse, samtidigt ville vi se om lärarna ger eleverna möjlighet att prova olika arbetssätt och arbetsformer när det gäller läsförståelse.Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer med sex stycken pedagoger från årskurs 1 - 3 . Vi har valt att skriva om Vygotskjis teorier, då han anses vara förgrundsfiguren för ett sociokulturellt perspektiv på lärandet. Genom hela vårt arbete har vi använt oss av Barbro Westlunds litteratur som behandlar läsförståelse och samt hur forskning ser ut kring ämnet.Genom högläsning, samtal och i diskussioner utvecklar pedagogerna elevens läsförståelse. Det visade sig vara viktigt att eleven hittar läslusten när pedagogerna utmanar eleverna utifrån deras olika behov i sin förståelseprocess. Pedagogerna menar att läsförståelse är att kunna läsa mellan raderna och samtidigt utveckla ett stort ordförråd.Nyckelord: Kvalitativ metod, läsförståelse, sociokulturellt perspektiv

Jag har i detta arbete undersökt hur elever med nedsatt arbetsminne uppfattar och reflekterar över sin inlärningssituation. Syftet är att belysa hur nedsatt arbetsminne påverkar inlärning och vad den pedagogiska personalen kan göra för att kompensera och underlätta för dessa elever. Den empiriska delen baseras på en frågeguide jag har genomfört i samtal med 11 elever i år 6-9.I min undersökning framkommer att elever med nedsatt arbetsminne har svårigheter att ta in kunskap eftersom deras arbetsminne lätt blir överbelastat och det saknas resurser till de mentala processer som sker i hjärnan när kunskap lärs in. Nedsatt arbetsminne ger negativa effekter på framför allt läsförståelse och matematik och då främst problemlösning. Brister i läsförståelse påverkar de flesta ämnena, framför allt de teoretiska. Det finns strategier som pedagogisk personal kan använda sig av för att kompensera för elever med nedsatt arbetsminne. Det har även tagits fram specifika dataprogram som tränar arbetsminnet. Nyckelord: arbetsminne, inlärningssituation, koncentrationssvårigheter, läsförståelse / In this paper I have studied how students with poor working memory perceive and reflect over their learning situation. The aim is to illustrate how a poor working memory affects learning and what teachers can do to compensate and make it easier for these students. The empirical part is based on a questionnaire I have implemented with 11 students in year 6-9.My study shows that students with poor working memory have difficulties in retrieveing knowledge since their working memory becomes overloaded and therefor they lack resources for the mental processing that takes place in their brain when they learn. A poor working memory has negative effects on reading comprehension and mathematical processes. It becomes more obvious in tasks that contain a lot of text. Deficits in reading comprehension affects most school subjects in particular the theoretical subjects. There are strategies that teachers can use to compensate for student with poor working memory. There are also specific computer programs that can improve working memory. Keywords: difficulties in concentrating, learning situation, reading comprehension, working memory.

Studien behandlar arbetet med läsförståelse. Syftet är att ta reda på hur dessa lärare arbetar med läsförståelse. Hur lärarna arbetar med att utveckla elevernas läsförståelse och om detta även arbetas ämnesövergripande. Det aktuella forskningsläget inom problemområdet presenteras och delas upp i stycken. Vid insamling av empiri har kvalitativ intervju gjorts samt observationer i en tredje klass med två lärare som aktivt arbetar med läsförståelse. Det finns olika arbetssätt i undervisningen i läsförståelse och de medverkande lärarna prövar sig fortfarande fram för att erövra ny kunskap, för att stimulera alla elever och gjort sig erfarenheten att samtalet mellan lärare och elev men även elev och elev har stor inverkan.

Arbetet handlar OM elevernas språkförståelse nar de förloraren matematikuppgifter MED text. OM Språket Kan hindra eleverna fran Att Lösa matematikuppgifter MED text.Hur viktig Kanner JAG MIG sminkad Språket nar eleverna förloraren matematikuppgifter MED text. / The work is about students' language comprehension when they solve mathematics tasks with text. Is language a barrier to students when they solve mathematics tasks with text? How important is language as students solve mathematical tasks with text.

Syftet med studien är att undersöka hur resultaten i läsförståelse från DLS-tester hos en grupp elever har utvecklats ur ett tidsperspektiv och jämföra detta med den enskilde individens perspektiv på sin läsförståelse. Med en kvalitativ metod har jag gjort en jämförande undersökning i en grundskoleklass. Först har jag genomfört en studie över tid på resultaten av DLS-tester i år 4, 6 och 8. Därefter har jag genomfört en intervju med en urvalsgrupp på fyra elever. Elevernas resultat från DLS- testen tyder i de flesta fall inte på en positiv utveckling av elevernas läsförståelse från år 4-8. Av intervjuerna framgår det att eleverna inte har upplevt något märkbart aktivt arbete i skolan som skulle kunna öka deras läsförståelse. Dessutom kan man utläsa av elevernas svar att testerna ej varit en synlig del i utvecklingen av deras läsförståelse. Trots detta upplever alla fyra eleverna att deras läsförståelse har utvecklats under skoltiden.

I denna studie har lärares arbete med textsamtal i samband med skönlitterär högläsning undersökts. Skolinspektionen har genomfört en granskning där det framkom att det läsfrämjande arbetet på skolorna minskar och att det var en brist på samtal om text. Genom kvalitativa intervjuer med verksamma lärare på mellanstadiet studerades aspekter som utmärker lärares arbete med textsamtal samt om deras arbete med textsamtal kan öka elevernas läsförståelse. Undersökningen visade att lärarnas arbete utformas genom att de stannar upp vid svåra ord, ställer frågor och tänker högt för att förmedla olika lässtrategier till eleverna. Samtliga lärare visade sig sträva mot en gemenskap där lärandet sker i en social kontext med hjälp av verbal stöttning. Utifrån lärarnas svar kring hur de arbetar med textsamtal kunde det konstateras att de arbetssätt som används har potential att öka elevernas läsförståelse. Lärarna arbetar med att utöka elevernas ordförråd och för att utveckla deras hörförståelse. Den brist på samtal som tidigare framkommit stämmer emellertid inte överens med det resultat som framkommit i denna studie.

Kunskapsöversikten är en fördjupning i de didaktiska aspekterna av läxor i förhållande till barns tidiga läsutveckling och utgår från frågeställningar om vilka skäl det finns för att använda läxor som metod i tidig läsundervisning, vilka positiva eller negativa konsekvenser som är förknippade med att använda läxor samt hur läxor kan utformas för att stödja barns tidiga läsutveckling. Metoden är en systematisk litteratursökning i databaserna SwePub, ERC och ERIC. 13 artiklar som berör olika aspekter av läxor och barns lärande och tidiga läsutveckling har använts för att besvara frågeställningarna. Resultatet visar att läxor generellt anses vara en viktig del av barns skolgång och läsläxan är den vanligaste formen av läxa för yngre barn. Läsläxor som kräver att barnet interagerar med texten och där föräldrarna ger ett adekvat stöd kan utveckla barnets läsförmåga. Läxor har enligt studier dock generellt låg effekt på elevers skolprestationer, särskilt för yngre barn. Det finns även negativa konsekvenser av läxor då de riskerar skapa ojämlika förutsättningar för elever utifrån variationer i hemförhållanden, såsom socioekonomisk status. Slutsatsen i denna kunskapsöversikt är att läxor som undervisningsmetod kräver eftertanke och noggrann utformning för att uppfylla sitt syfte att utveckla läsförmåga. Mer forskning kring läsläxans roll i svenska skolan samt forskning kring hur läxor kan utformas för att kompensera för ojämlika hemförhållanden föreslås.

Läsförståelse är en viktig kunskap både i skolan och i det övriga livet och samhället. Alla elever i skolan ska ges möjligheten till att utvecklas och så även inom svenskämnet. Den här studien undersöker svensklärares erfarenheter av läsning, läsförståelse och lässtrategier i deras undervisning i grundskolans senare år 7–9, detta för att försöka synliggöra framgångsrika arbetssätt vad gäller utvecklingen av läsförståelse och användandet av lässtrategier. Lässtrategier är något som ingår i svenskämnets kunskapskrav och ska hjälpa eleverna att utveckla sin läsförståelse, men det framgår inte tydligt hur undervisning i lässtrategier ska ske. Resultatet av den här studien visar att de intervjuade lärarna undervisar sina elever i läsförståelse genom att använda sig av lässtrategier. Positiva undervisningsmetoder i lässtrategier visar sig i studien genom att många av de deltagande lärarna använder sig av exempelvis fördjupningsstrategier. De hjälper alltså eleverna att bryta ned texten genom att prata om förståelse, ord, mönster och teman.